1. Hur vet jag om jag överreagerar?
Om du märker att din närståendes alkohol- eller drogkonsumtion påverkar andra livsområden såsom arbete, psykisk- och fysisk hälsa, familj och relation, ekonomi, juridiska frågor, självkänsla eller att om och om igen göra destruktiva val för sig själv, då överreagerar du inte. Uttryck gärna din oro och vad du uppmärksammar till personen, men utan att skuldbelägga. Skuld- och skambeläggande kommer bara leda till försvar.
2. Vilka är fördelarna med att beroendeproblemet upptäcks och behandlas tidigt?
Att identifiera problemet i ett tidigt skede, vid de första tecknen på att någonting inte står rätt till, kan det motverka att personen drabbas av ännu större problem som exempelvis hoppa av skolan eller slutar jobba, förlorar viktiga relationer, bryter ner sin fysiska eller mentala hälsa, ökad ångest m.m. Dessutom, ju tidigare men gör en förändring desto lättare är det. Ju längre tid konsumtionen fortgår desto starkare utvecklar sig beroendesjukdomen.
3. Hur kan jag ta upp problemet med min närstående? Kommer min inblandning att förvärra situationen?
Anhöriga oroar sig ofta för att inleda en diskussion med sin närstående då de är rädda för att det kan få honom eller henne att bli arg och därav vidta drastiska åtgärder. De kanske börjar skrika och bråka, flyttar hemifrån, bryter kontakten, börjar dricka eller använda droger ännu mera. Men, man ska inte ta ut att det blir på detta vis i förskott, kanske finner du att samtalet blir öppet, givande och produktivt och att det faktiskt leder till någonting positivt. Det finns bra verktyg och strategier för detta, läs gärna boken ”Du är viktig!” av Carina Bång eller sök programmet ”CRAFT” (Community Reinforcement Approach and Family Training).
4. Hur kan jag hjälpa någon att förstå att han eller hon har ett problem?
Experter rekommenderar att utveckla och upprepa ett konsekvent, positivt budskap: "Vi bryr oss om dig och vi vill att du ska få hjälp". ”Vi älskar dig men inte vad drogen gör med dig. Vi är oroliga för dig och önskar verkligen att du skulle vilja söka hjälp.”
5. Hur kan jag hjälpa någon att ingå i behandling?
Behandlingen berör alla individens livsområden: de fysiska, psykiska, känslomässiga och sociala förhållandena. Vad för slags behandling som personen får är sedan baserad på hur allvarligt problemet är och vad personen själv önskar för sorts behandling, samt att om man ansöker om ekonomiskt bistånd för behandling hos socialtjänsten så har de vissa avtal att följa. Det kan vara svårt för dig som anhörig att veta vad som är lämpligt. Det man kan göra är att stödja den beroende att ta det första steget och söka hjälp hos beroendemottagningen inom landstinget eller socialtjänsten.
6. Hur vet jag vad för slags behandling som krävs?
Beroendebehandling tar som nämnt ovan många former, det finns ingen typ av behandling som är bäst för alla i alla situationer. Det finns många olika inriktningar. Ibland kan man
behöva flera olika sorters behandling under olika skeden i livet. Studier har visat att flera olika metoder kan fungera för en och samma person – så länge personen själv är villig att ta emot hjälp från andra och aktivt ta ansvar för sitt eget tillfrisknande. Det är nyckeln till all lyckad behandling.
7. Vad ska jag göra i en akutsituation?
Har din närstående något av följande symtom? Om så är fallet, ring 112 omedelbart.
* Förlorat medvetandet efter att ha tagit droger eller druckit alkohol eller kombinerat med läkemedel.
* När personen överväger att ta sitt liv
.
* När personen är våldsam eller aggressiv.
* Har en bakgrundshistoria av beroendeproblematik med svåra abstinenssymtom, såsom förvirring och extrema skakningar. Svåra abstinenssymtom, såsom delirium tremens (DTS), kan leda till döden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar