torsdag 3 maj 2018

Vad döljer sig bakom begreppet ”medberoende”?

Termen "medberoende" kan vara problematisk och har under lång tid slängts runt hit och dit utan att det finns en tydlig definition. Vissa menar att bara man lever nära någon med psykisk ohälsa så har man ett medberoende. En annan kan mena att man som medberoende ”hjälper” den närstående att ta droger eller dricka. Vissa menar att det är en anpassningsstrategi som man utvecklar som barn. Ordet har för vissa anhöriga blivit till en stigmatiserande stämpel. Samtidigt fyller begreppet en viktig funktion. Många kan känna igen sig och får en förklaring på sig eget mående och beteende. Det skänker tröst och hjälp att hitta vägar till förändring. Att vara det som kallas "medberoende" går också hand i hand med att älska en person. Att vilja hjälpa någon som mår dåligt som man värnar om. Även om man kanske inte vet hur man ska gå till väga alla gånger.

Om vi har en närstående som råkar ut för en olyckshändelse så är det kanske inte så märkligt att vi under några veckor prioriterar dennes behov framför våra egna. Vi kanske hjälper och tröstar, ger vår tid och energi för att stödja den vi bryr oss om. Våra egna behov får tillfälligt stå tillbaka. Men när vi bryr oss om en person med alkohol- eller narkotikaproblem kan denna kris pågå i många år. Risken finns då att den anhörige gör likadant som vid en tillfällig kris. I längden kommer detta bli extremt tärande och stressande för den anhöriga.




Vad innebär ett ”medberoende”?


Man kan som anhörig själv utveckla destruktiva och dysfunktionella mönster i samspelet med personen med beroende. Människor som lever i utsatta, oberäkneliga och ibland farliga livssituationer kommer försöka göra det bästa de kan just i den situationen. Det här är exempel på vad många anhöriga kan uppleva:

•    Tystnar och döljer sina känslor, ofta av rädsla för att någon annan ska bli upprörd.
•    Tolererar saker som de annars aldrig skulle tolerera.
•    Offrar sin tid/behov i förväntan att få någonting tillbaka
•    Gör saker för andras skulle som man borde göra för sig själv
•    Agerar emot sina egna värderingar (ex. ljuger för att skydda)
•    Sätter ultimatum som man inte håller. Flyttar sina gränser
•    Gör stora ansträngningar att bygga upp en fasad, tror att de måste dölja familjens problem
•    Upplever skuld och skam för vad en annan person gör
•    Svårigheter att ta hand om egna behov
•    m.m.

Men det finns också annan problematik som kan behöva uppmärksammas men som riskerar att döljas bakom begreppet medberoende. Konsekvenserna av detta är att personen kanske inte söker hjälp för denna problematik. 




Några exempel på vad som kan gömma sig under ett medberoende: 


PTSD/Trauma/Kriser

Vissa beteenden kan vara anpassningsstrategier för att hantera svåra och traumatiska livsomständigheter. Det är egentligen en naturlig reaktion på en onaturlig situation.
Många barn som växt upp med beroende i familjen fortsätter få psykiska problem som vuxna. Dessa kan utspela sig i oro, ångest och låg självkänsla. Många personer som har växt upp med beroende i familjen har fått diagnosen Komplex post traumatisk stress symtom (Komplex PTSD). Denna diagnos beskriver att personen som barn har upplevt upprepade och långvariga traumatiska händelser. Vanliga symptom vid PTSD kan vara skamkänslor, isolering och hopplöshet. Ett tidigare trauma kan i många fall leda till att man senare i livet hamnar i situationer och relationer vilka ter sig destruktiva.

Många anhöriga upplever också skrämmande situationer som kan skapa trauman, som exempelvis att bevittna överdoser, våld, olyckor, suicidförsök m.m. Dessa händelser kan leda till stor otrygghet och konstant rädsla för att någonting liknande ska hända igen.


Psykisk och fysisk misshandel, hot och utpressning


Som nämnt ovan kan begreppet ”medberoende” innefatta att man accepterar mer än vad man vanligtvis skulle ha gjort. Man tolererar beteenden som man egentligen kanske inte känner är okej. Det leder till att det kan vara väldigt svårt att ta sig ur relationer där våld, hot och utpressning är närvarande. 


Det kan handla om att din närstående hotar att skada dig/någon du bryr dig om, förstör saker, tvingar dig att göra saker som du inte vill göra, hotar att göra drastiska saker om du lämnar henne/honom, agerar mycket svartsjuk, själviskt eller ägande. Ekonomisk utpressning eller annan utpressning kan innebära att personen försöker begränsa åtkomsten till olika saker eller områden i ditt liv, allt från pengar, bil, telefon, träffa vänner/familj, utföra olika aktiviteter osv. Personen kan säga saker som han/hon vet kommer att skada dig, kritisera dig eller klandra dig för olika saker då det kommer till hans/hennes eget beteende. Detta påverkar i många fall din egen syn på dig själv, exempelvis att du känner det som att du inte kan göra något rätt, att det är du, och inte din partner, som är den som gör fel eller att du känner att du förtjänar att bli behandlad illa.
 

Många sammanboende och barn lever med rädslan att om de säger fel sak eller gör fel så ska det utlösa aggressivitet, hot och kanske våld. Det kan kännas som att man går på tunn is och man balanserar sig fram för att inte väcka ilska. Kanske känner man också ett ansvar för att inte utlösa aggressiviteten. 



Varför stannar man?


När man sitter fast kan man få upplevelsen av att man aldrig kan bli fri från relationen. Kanske tror man att det inte är möjligt att bli lycklig igen. Man hoppas och arbetar också för en förändring hos den närstående; det är vanligt att den anhöriges förhoppningar om förändring blir "limmet" i relationen som gör att man stannar kvar. 


Man har på så sätt en viss ”bindning” till personen. Bandet gör att man stannar, trots en jobbig levnadssituation och kanske även närvaron av hot, våld och psykisk och fysisk misshandel. Det kan vara att man älskar sin närstående och man vet även om alla de positiva sidorna personen har. Man kan också vara rädd för att bli ensam eller orolig att man inte ska klara sig. Det kan också handla om empati; en oro för att ens närstående ska bli ensam, och kanske att dennes liv är i fara om man lämnar. Inte att glömma, vi människor lever på hoppet om att allt ska bli bra och vi har ofta innerst inne en vilja att försöka förstå och vara ett stöd för den som står oss nära. 




Mer forskning behövs!

Forskning fortsätter lägga fram bevis för att man i många fall bör hjälpa de anhöriga, då det i sin tur ökar möjligheterna för en lyckad behandling för personen med alkohol- och narkotikaproblem. Det har även visat sig att dysfunktionella relationer i den beroendes liv kan utgöra en risk för återfall efter behandling. Vidare så är ofta en viktig motivationsfaktor för den beroende att bevara (eller få tillbaka) goda relationer till sin familj.

För att förstå termen ”medberoende” och allt vad det innebär på ett djupare plan krävs det mer forskning kring anhörigas situation och mående. Vi kan notera att begreppet innefattar så mycket mer än vad den ger sken av, precis som ett substansberoende är komplext och bottnar sig i mängder med olika aspekter.

Inga kommentarer: