Finns det ett mönster hos dig som återkommer om och om igen och som kanske inte gagnar dig? Hur ser det ut historiskt? I relationen till din familj, med vänner, arbetskamrater?
Ofta kan det vara så att om man har utvecklat ett medberoendebeteende så begränsar inte det sig bara till personen som har en missbruksproblematik.
Ex.
1) Om jag har svårt att säga nej och sätta gränser - då kan det komma till uttryck även mot vänner eller på arbetsplatsen.
2) Om jag vill kontrollera andra för att saker och ting ska bli så bra som möjligt (enligt dina värderingar) - då kan man ha en tendens att kontrollera även sådant som ligger utanför sitt egna ansvarsområde.
3) Om man har svårt att uttrycka vad man verkligen tycker och känner till missbrukaren - då kan man ha svårt att säga vad man tycker i även andra situationer.
Är det mönster du kan känna igen? Eller liknande mönster? Hur tar de sig i uttryck i sådana fall?
Ni får så gärna dela med er av era erfarenheter i kommentarerna! Blir så glad när jag får respons så jag vet att ni finns där ute!
Tror du att fler personer skulle må bra av att läsa det här inlägget? Sprid det vidare genom att dela med dig på Facebook och Twitter, se länken till vänster!
10 kommentarer:
Hej - läser din blogg och vill tala om att den är jättebra och till nytta!
Ja visst känner man igen sig!Och fast jag nu känner att jag tagit mig loss från en dåligt mönster genom att bryta ALL kontakt med missbrukaren och börja lita till min magkänsla så är det ändå svårt att våga tro andra människor när de berömmer och talar positivt om mig. Det är nästan jobbigt ist och man skäms för de liv man levt förut när man ser hur bra man mår när man kan koppla bort den ångest man burit på sina axlar och börja andas. Skäms över att ha missat så mycket av livet, att ha gett bort så mycket energi till någon som ändå inte har uppskattat den.
Jag läser din blogg och tycker att den är så jäkla fantastisk, jag får ofta aha-upplevelser och det är så himla skönt att läsa om saker som man tampas med och förstå att man inte är ensam om det :)
Jag ser beteendemönster i alla förhållanden jag är i och jag är uppvuxen med en alkoliserad mamma så det kan ju ta sig uttryck i flera olika situationer det har jag ju märkt och jag tar gärna ansvar över andra människors känslor också, kände verkligen igen mig i dagens inlägg. Tack för en suverän blogg!
Tusen tack för feedback! Jag blir så glad att se att det jag skriver har betydelse för andra människor!
Lycka till i framtiden!
/Carina
Känner igen mig så mkt! Jag behöver verkligen hjälp med mitt beteende, hela mitt liv är upp och ner pga mitt medberoende till en kille jag vart tsm med i 4 år. Vi är inte tillsammans nu, men ändå kretsar mitt liv kring honom, jag vill inget heldre än att släppa honom, men jag klarar det inte. Vet verkligen inte vart jag ska vända mig.. ska snart på en anhörigvecka så jag hoppas att det kan ändra situationen. Just nu är jag så fruktansvärt ostabil, vet inte vad jag känner kring nånting längre. Nu fick jag skriva av mig lite iaf :) Kmr fortsätta läsa din blogg. /Sanna
Jag har varit i samma sits som du sanna och valt att leva ensam i många år pga att missbrukaren aldrig riktigt släpper taget om ens medvetande.jag är fortf osäker men jag känner mig mer och mer vid liv för varje dag för jag har bestämt mig nu! Och börjat hänga upp livet på andra sysslor börjat sätta mål och börjat tänka framåt mer än en dag i taget. Jag har barn med missbrukaren och vet att jag aldrig kommer bli helt fri, men jag har flyttat fokus. Nu är det Barnen i första hand, Jag i andra hand och problemen löser vi efterhand som de kommer. För de kommer att komma fast de kommer att blekna. Tack för en underbar blogg jag har lärt mig mer om mig själv genom bloggen än genom hela mitt vuxna liv.
Carina du är bäst! Nyanserad, klar tydlig och dessutom lyckas du vara varm mitt i all denna snärjiga problematik ...
Tur att man kom i kontakt med dig, tack!/J
1000 tack! Va glad jag blir! :-)
Lycka till i din process!
Ett steg i taget...
/Carina
Är så glad att jag hittat hit. Känner igen mig så väl. Är uppvuxen ensam med en alkolisersd mor o har de senaste åren insett hur det har påverkat mitt eget liv. Min mor var nykter i nästan 20 år men har nu fått återfall. Tyvärr märker jag på mig själv att jag även faller in i ett gammalt mönster. Är mamma åt min mamma bland annat. Just nu är allt kaos.
Flera som skriver säger att de tagit avstånd från missbrukaren? Hur gör man? Mina tankar går att helt bryta kontakten men samtidigt så vet jag inte om det är feta rätta. Det är så svårt.
Hej!
Va bra att du kan hitta stöd i bloggen! Det är vad jag hoppats på! :-)
Angående att säga upp kontakten eller inte, det är naturligtvis jättesvårt beslut. Om jag istället frågar dig: Hur skulle kontakten se ut utifrån det bästa för dig?
Alla gör olika, vissa säger upp kontakten, vissa sätter tydlig gräns: Hör bara av dig när du är nykter! (Om personen ringer och är onykter säger man då: Det låter som att du druckit, jag pratar gärna med dig när du är nykter. Ring mig då. Hejdå.
Andra bestämmer lämplig "umgängesfrekvens" utifrån sina egna behov. Ex. En lämplig kontakt är att jag träffar denna person 2 ggr i månaden och bara om personen är nykter.
Ja, det finns många olika varianter som passar olika personer olika bra. Så, utifrån dina behov, vad skulle bli bäst för dig?
Mycket styrka!
Skicka en kommentar