I våras tillfrågades följare på bloggen och Facebook om de ville dela med sig av sin historia med temat "beroendeproblematik och anhöriga". Jag är hemskt tacksam över de bidrag som kommit in! Att dela med sig av sina tankar, upplevelser och erfarenheter kan ibland vara svårt. Nedan följer Marias berättelse om att växa upp i en dysfunktionell familj och de konsekvenser som följde in i vuxenlivet.
"Att växa upp i en dysfunktionell familj gjorde att jag sedan dess burit på självförakt, skam, hård pliktkänsla, överansvar och ansvarslöshet bland annat. Jag drog till mig/drogs till andra dysfunktionella människor, bland annat den alkoholist och relations- och sexmissbrukare som jag sen fick två barn med. När vi flyttade ifrån honom trodde jag ärligt att jag lämnat problemet. Så var inte fallet, jag hade ju själv problem.
Efter år inom Al-Anon, föräldraprogram, ACA och steg-arbete genom AA s Stora bok med hjälp av sponsor, kan jag börja se med känslomässigt nyktra ögon. Jag kan se rädslan för att bli känslomässigt övergiven och hur den har drivit mig till oförstånd och medberoende. Jag kan se hur jag känt skam för att jag känt skam över den jag är. Jag kan se hur mitt behov av perfektion har krockat med min oförmåga att hantera livet.
Känslan av utanförskap och av att på något sätt inte få lov att existera har kanske varit det som plågat mig mest. Jag har inte kunnat känna något värde, inte förstått mina rättigheter eller kunnat dra sunda gränser.
Idag inser jag att mitt värde inte ligger i vare sig mina eller någon annans händer. Utan att det ligger hos en kraft betydligt större och smartare än mig, en kraft som jag idag kallar Gud. Min benägenhet att dissociera (stänga av känslomässigt) avtar allt mer och jag kan stanna kvar även i de känslor som känns jobbiga, behöver inte fly på samma sätt. Enormt tacksam och ödmjuk inför det faktum att det FINNS ett annat sätt att leva.Tack för att jag får dela min historia!
/ Maria"
(Observera: Maria heter egentligen någonting annat. Alla namn i "Min historia"-berättelserna är fingerade i mån om att värna om skribenternas anonymitet).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar