Fråga 5 - ”Varför ska jag söka hjälp?”

Jag har sammanställt 6 vanliga frågor som anhöriga brukar ställa fundera över när de förstått att någon de bryr sig om har problem med en skadlig konsumtion av alkohol eller narkotika. En fråga om dagen kommer läggas upp under 6 dagar. Besök tidigare inlägg för att ta del av de föregående frågorna!

Dela gärna inläggen vidare, för som sagt, det här är frågor som många anhöriga funderar över! 

Det svåra med att besvara frågor så här generellt är att det inte egentligen finns något riktigt ”rätt och fel”, utan flera olika synsätt och erfarenheter. Därför så behöver DU som läser detta ta ställning till vad som passar dig, din familj och just din relation till den person du lever nära som har en beroendeproblematik. 

Fråga 5 - ”Det är inte jag som har beroendeproblem, varför ska jag söka hjälp?”

Därför att beroendeproblem i familjen påverkar hela familjen med en enorm destruktiv kraft. Man kommer inte undan. Som människa kommer man förändras. Sök hjälp och du behöver inte gå på varje nit och ramla in i alla fällor. Sök hjälp och du behöver inte må lika dåligt. Att lyssna och prata med andra i liknande situation minskar skuld- och skamkänslor. Sök stöd och kunskap så finns det möjlighet att problemen blir mindre och kortvarigare än om du inte söker hjälp. Sök hjälp och du kan vara ett bättre stöd för andra.

Ta ansvar för ditt eget liv och mående 

– alla tjänar på det

 

Fråga 4 - ”Påverkas barnen av förälderns drickande?”

Jag har sammanställt 6 vanliga frågor som anhöriga brukar ställa fundera över när de förstått att någon de bryr sig om har problem med en skadlig konsumtion av alkohol eller narkotika. En fråga om dagen kommer läggas upp under 6 dagar. Besök tidigare inlägg för att ta del av de föregående frågorna!

Dela gärna inläggen vidare, för som sagt, det här är frågor som många anhöriga funderar över!

Det svåra med att besvara frågor så här generellt är att det inte egentligen finns något riktigt ”rätt och fel”, utan flera olika synsätt och erfarenheter. Därför så behöver DU som läser detta ta ställning till vad som passar dig, din familj och just din relation till den person du lever nära som har en beroendeproblematik.

Fråga 4 - ”Påverkas barnen av förälderns drickande?”

Många gånger kan man få höra detta uttalande från föräldrar där någon part har en problematisk relation till alkohol. ”Han/hon dricker bara när barnen sover. Jag tror inte de märker något.” Jo, barnen påverkas oavsett om de ser personen onykter/påverkad eller inte. Barn påverkas av relationerna i familjen. Om det finns sorg, ilska, skuldbelägganden, frostig tystnad så känner barnen det. De kan då ta på sig skulden för detta och tro att det är deras ansvar att ställa allt till rätta. Inget barn mår bra av att växa upp i en familj med skadlig konsumtion av alkohol och narkotika. Barnen tycker också att små personlighetsförändringar är obehagliga, även om de inte förstår varför dessa personlighetsförändringar uppstår. Att prata och framför allt lyssna på barnet hur den upplever mamma eller pappa när den har druckit är viktigt. Att avlasta barnet från skuld. Att bekräfta alla känslor som barnet kan uppleva. Gå inte in i försvar och förminska problemet, då risken är hög att barnet tror att det är dem det är fel på.

Kontakta socialtjänsten, du kan ringa anonymt om du vill, för att be om råd hur man ska agera i denna situation.

Socialstyrelsen skriver så här i ”Barn och unga i familjer med missbruk, Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer” (2009):

Konsekvenserna och hur barnen upplever missbruk i familjen beror på:

* Hur missbruket påverkar föräldrarnas förmåga att tillgodose sina barns behov.

* Hur medvetet och aktivt den missbrukande föräldern arbetar med sina problem.

* Föräldrarnas förmåga att se missbruket ur barnets perspektiv.

* Det finns några skyddande faktorer som kan hjälpa barnen. Detta är individuellt och beroende på barnets ålder, utvecklingsnivå och egen sårbarhet har det betydelse för hur denne påverkas. 

Skyddande faktorer:

* Den icke missbrukande föräldern förmåga att kompensera för de konsekvenser som problemet kan få för samvaron i familjen.

* Konfliktnivån i familjen är låg.

* Daglig struktur med rutiner och vardagsrytm hålls.

* Barnen exponeras inte för episoder med drickande.

* Barnen får adekvat information om det som pågår i familjen. 

Barn som lever i en familj med en eller flera missbrukare brukar visa flera av följande symptom:

* Sömnproblem och mardrömmar

* Trötthet

* Koncentrationssvårigheter

* Ångest och nedstämdhet

* Distans till andra människor

* Dålig självbild

* Ofrivillig tarm- och urintömning

* Magsmärtor och/eller huvudvärk

Om du behöver prioritera, prioritera alltid barnen först.

Sätt alltid barnens intressen och välmående i första rummet. Om det är ett syskon som bor hemma som har beroendeproblem, kontakta även då socialtjänsten för råd och stöd. Dels för att skydda de andra barnen i familjen men också för att ungdomen med beroendeproblem ska få hjälp. Sök stöd för egen del, en sådan här situation är för svår att hantera själv.

Fråga 3 - ”Hur ska man hantera återfall?”

Jag har sammanställt 6 vanliga frågor som anhöriga brukar ställa fundera över när de förstått att någon de bryr sig om har problem med en skadlig konsumtion av alkohol eller narkotika. En fråga om dagen kommer läggas upp under 6 dagar. Besök tidigare inlägg för att ta del av de föregående frågorna! 

Dela gärna inläggen vidare, för som sagt, det här är frågor som många anhöriga funderar över!

Det svåra med att besvara frågor så här generellt är att det inte egentligen finns något riktigt ”rätt och fel”, utan flera olika synsätt och erfarenheter. Därför så behöver DU som läser detta ta ställning till vad som passar dig, din familj och just din relation till den person du lever nära som har en beroendeproblematik. 

FRÅGA 3. ”Hur ska man hantera återfall?”

Att en person som genomför en förändring tar återfall är väldigt vanligt i processen. Det är sällan, även om det händer, att en person exempelvis går i behandling och efter det aldrig tar återfall. Enligt statistiken så återfaller cirka 60% efter behandling. Återfall kan ske under behandling, direkt efter behandling eller flera år efter behandling.

Ett sätt att hantera detta är att först och främst, medan personen är nykter och drogfri, göra upp ett plan för hur de anhöriga ska agera vid återfall. Så att detta redan är uppgjort och inte behöver diskuteras när personen börjat dricka/ta droger då ett sådant läge inte är bra för diskussioner. Om den närstående är på behandlingshem så kan man be behandlingshemmet att tillsammans med de anhöriga göra upp en sådan återfallsplan.

Om du har gått kurs i CRAFT (Community Reinforcement Approach and Family Training) så har du troligtvis många olika strategier och verktyg som kan vara till hjälp för hur du ska förhålla dig.

Att gå på anhörigmöten (ex. Alanon, Naranon, FMN, AMD, AHA) och ta hjälp av sitt eget sociala stöd är extremt viktigt i detta läge.

 

Fråga 2 - ”Jag vill lita på honom/henne, men det är svårt”

Jag har sammanställt 6 vanliga frågor som anhöriga brukar ställa fundera över när de förstått att någon de bryr sig om har problem med en skadlig konsumtion av alkohol eller narkotika. En fråga om dagen kommer läggas upp under 6 dagar. Besök tidigare inlägg för att ta del av de föregående frågorna! 

Dela gärna inläggen vidare, för som sagt, det här är frågor som många anhöriga funderar över!

Det svåra med att besvara frågor så här generellt är att det inte egentligen finns något riktigt ”rätt och fel”, utan flera olika synsätt och erfarenheter. Därför så behöver DU som läser detta ta ställning till vad som passar dig, din familj och just din relation till den person du lever nära som har en beroendeproblematik. 

FRÅGA 2. ”Jag vill lita på honom/henne, men det är svårt. Är det vanligt?”

Det är en mycket vanlig erfarenhet. Tillit är inget man kan välja, utan det utvecklas med tiden när man ser att en person agerar utifrån vad den säger. Om en person säger att han/hon ska komma hem kl. 22 men alltid kommer hem olika tider på natten och bara slumpvis kl. 22 ibland, då känner man ingen tillit till att personen kan hålla tider. Om personen däremot alltid kommer hem senast kl. 22 som den har sagt, då kommer man känna en hög tillit till att personen håller tider.

När en person försöker dölja sin alkohol- eller narkotikakonsumtion så börjar personen ofta att ljuga för att inte bli avslöjad eller ifrågasatt. När anhöriga då märker att ord inte går ihop med verkligheten så brister tilliten. Om man varit utsatt för detta flera gånger under många år och personen gör en förändring så krävs det en lång period av att man ser att personen agerar överensstämmande med vad den säger. Ibland flera år. Ibland har tilliten blivit så skadad att den andre personen under många år kan agerat och fullföljt allt som den sagt, men som anhörig fortsätter man misstänkliggöra personen. I dessa fall behöver den anhöriga själv hjälp, då det inte längre är kopplat till den andre personen utan något obearbetat hos den anhöriga som den troligtvis behöver hjälp att bearbeta.

Många anhöriga kan tro att de kan välja tillit, och många personer med beroendeproblematik kan också kräva det. ”Jag har ju varit nykter i två veckor nu, du måste lita på mig!” Först och främst, två veckor är en bra start men det är låååångt ifrån en stabil nykterhet. Och, det går inte att välja eller kräva tillit. Det växer fram med tiden.

 

Fråga 1 - ”Ska vi inte servera alkohol på middagen?”

Jag har sammanställt 6 vanliga frågor som anhöriga brukar ställa fundera över när de förstått att någon de bryr sig om har problem med en skadlig konsumtion av alkohol eller narkotika. En fråga om dagen kommer läggas upp under 6 dagar. 

Dela gärna inläggen vidare, för som sagt, det här är frågor som många anhöriga funderar över!

Det svåra med att besvara frågor så här generellt är att det inte egentligen finns något riktigt ”rätt och fel”, utan flera olika synsätt och erfarenheter. Därför så behöver DU som läser detta ta ställning till vad som passar dig, din familj och just din relation till den person du lever nära som har en beroendeproblematik. 

1. ”Ska vi inte servera alkohol på middagen?” (midsommar, jul osv.)

Här tycker jag det är enklast att dra liknelsen till andra livsstilssjukdomar. Exempelvis om jag bjuder en diabetiker på middag, skulle jag då bjuda på sockerkaka? Nej, troligtvis inte därför jag vill ta hänsyn till den personens sjukdom och vill inte utsätta denne för frestelser som är en fara för deras hälsa. Jag vill inte bidra till att den personen blir sjukare. Är det dessutom en person som nyligen blivit nykter och drogfri vilket gör att personen är i en ömtålig fas så är detta extra viktigt att tänka på.

Om man är förälder till en ungdom med beroendeproblem så har man sett i forskning att det är viktigt att föräldrarna inte dricker alkohol tillsammans med sin ungdom. Många gånger sorterar vi människor upp substanserna ”Det är inte alkohol som är hans/hennes problem, det är narkotika”. Hjärnan däremot har inte förmåga att sortera ut en beroendeframkallande substans från en annan och inte heller bryr sig hjärnan om huruvida den är laglig eller inte. Det finns en ökad risk att återfalla i narkotikakonsumtion om man fortsätter dricka alkohol då det fortsätter trigga hjärnans beroendesjukdom. Men åter igen, det är olika för alla och förmodligen olika utifrån hur långt gången man är i beroendesjukdomen. Vill man ta det säkra före det osäkra, satsa på alkoholfritt.

Om en person har varit stabil i sin nykterhet och drogfrihet under många år, då finns det de som inte bryr sig alls vad andra dricker. De fokuserar på vad de själva ska dricka. Om man vill kan man ju fråga personen själv, om de upplever det som ett problem om det serveras alkohol eller inte.