Intressant TED-talk om att hantera stress

Att leva ett liv nära någon med alkohol- eller narkotikaberoende kan vara oerhört stressfyllt. Många känner en ständig oro och rädsla inför både nutiden och framtiden; kommer personen vara påverkad när han/hon kommer hem ikväll? Varför svarar personen inte när jag ringer? Hur kommer min och personens framtid att se ut? Ängslan leder i många fall till att kroppen hamnar i ett kontant stresstillstånd. En ihållande stress kan leda till en rad olika sjukdomar och det är även vanligt att det går ut över andra områden i ens liv.

Kelly McGonigal pratar i detta TED-talk om hur man kan lära sig att hantera stressen då man är mitt uppe i den. Det handlar om att vända den negativa stressen till ”positiv”, att se på den på ett nytt sätt och i vissa fall till och med gynnas av den. Visserligen är långt ifrån all stress hälsosam; att som anhörig leva under ständig oro kan som nämnt ovan leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. Vad man däremot kan ta mig sig från McGonigal föreläsning är förståelsen för hur stress fungerar samt insikten om att sociala nätverk, så som vänner och familj, har direkt påverkan på att minska de negativa effekterna av både akut och långvarig stress.
     

Videoklipp! Enkel och användbar övning för anhöriga

Titta gärna på detta korta videoklipp med en övning direkt tagen ur min bok Du är viktig! Till dig som är anhörig till någon med beroendeproblematik. Boken är speciellt tillägnad föräldrar till ungdomar eller vuxna barn med alkohol- eller narkotikaproblem men passar även andra anhöriga som är påverkade av konsekvenserna av en närståendes beroende. Min förhoppning är att boken ska kunna hjälpa så många som möjligt som behöver stöd och vägledning! 

Vad döljer sig bakom begreppet ”medberoende”?

Termen "medberoende" kan vara problematisk och har under lång tid slängts runt hit och dit utan att det finns en tydlig definition. Vissa menar att bara man lever nära någon med psykisk ohälsa så har man ett medberoende. En annan kan mena att man som medberoende ”hjälper” den närstående att ta droger eller dricka. Vissa menar att det är en anpassningsstrategi som man utvecklar som barn. Ordet har för vissa anhöriga blivit till en stigmatiserande stämpel. Samtidigt fyller begreppet en viktig funktion. Många kan känna igen sig och får en förklaring på sig eget mående och beteende. Det skänker tröst och hjälp att hitta vägar till förändring. Att vara det som kallas "medberoende" går också hand i hand med att älska en person. Att vilja hjälpa någon som mår dåligt som man värnar om. Även om man kanske inte vet hur man ska gå till väga alla gånger.

Om vi har en närstående som råkar ut för en olyckshändelse så är det kanske inte så märkligt att vi under några veckor prioriterar dennes behov framför våra egna. Vi kanske hjälper och tröstar, ger vår tid och energi för att stödja den vi bryr oss om. Våra egna behov får tillfälligt stå tillbaka. Men när vi bryr oss om en person med alkohol- eller narkotikaproblem kan denna kris pågå i många år. Risken finns då att den anhörige gör likadant som vid en tillfällig kris. I längden kommer detta bli extremt tärande och stressande för den anhöriga.

Vad innebär ett ”medberoende”?

Man kan som anhörig själv utveckla destruktiva och dysfunktionella mönster i samspelet med personen med beroende. Människor som lever i utsatta, oberäkneliga och ibland farliga livssituationer kommer försöka göra det bästa de kan just i den situationen. Det här är exempel på vad många anhöriga kan uppleva:

•    Tystnar och döljer sina känslor, ofta av rädsla för att någon annan ska bli upprörd.
•    Tolererar saker som de annars aldrig skulle tolerera.
•    Offrar sin tid/behov i förväntan att få någonting tillbaka
•    Gör saker för andras skulle som man borde göra för sig själv
•    Agerar emot sina egna värderingar (ex. ljuger för att skydda)
•    Sätter ultimatum som man inte håller. Flyttar sina gränser
•    Gör stora ansträngningar att bygga upp en fasad, tror att de måste dölja familjens problem
•    Upplever skuld och skam för vad en annan person gör
•    Svårigheter att ta hand om egna behov
•    m.m.

Men det finns också annan problematik som kan behöva uppmärksammas men som riskerar att döljas bakom begreppet medberoende. Konsekvenserna av detta är att personen kanske inte söker hjälp för denna problematik. 



Några exempel på vad som kan gömma sig under ett medberoende: 


PTSD/Trauma/Kriser

Vissa beteenden kan vara anpassningsstrategier för att hantera svåra och traumatiska livsomständigheter. Det är egentligen en naturlig reaktion på en onaturlig situation.
Många barn som växt upp med beroende i familjen fortsätter få psykiska problem som vuxna. Dessa kan utspela sig i oro, ångest och låg självkänsla. Många personer som har växt upp med beroende i familjen har fått diagnosen Komplex post traumatisk stress symtom (Komplex PTSD). Denna diagnos beskriver att personen som barn har upplevt upprepade och långvariga traumatiska händelser. Vanliga symptom vid PTSD kan vara skamkänslor, isolering och hopplöshet. Ett tidigare trauma kan i många fall leda till att man senare i livet hamnar i situationer och relationer vilka ter sig destruktiva.

Många anhöriga upplever också skrämmande situationer som kan skapa trauman, som exempelvis att bevittna överdoser, våld, olyckor, suicidförsök m.m. Dessa händelser kan leda till stor otrygghet och konstant rädsla för att någonting liknande ska hända igen.


Psykisk och fysisk misshandel, hot och utpressning

Som nämnt ovan kan begreppet ”medberoende” innefatta att man accepterar mer än vad man vanligtvis skulle ha gjort. Man tolererar beteenden som man egentligen kanske inte känner är okej. Det leder till att det kan vara väldigt svårt att ta sig ur relationer där våld, hot och utpressning är närvarande. 

Det kan handla om att din närstående hotar att skada dig/någon du bryr dig om, förstör saker, tvingar dig att göra saker som du inte vill göra, hotar att göra drastiska saker om du lämnar henne/honom, agerar mycket svartsjuk, själviskt eller ägande. Ekonomisk utpressning eller annan utpressning kan innebära att personen försöker begränsa åtkomsten till olika saker eller områden i ditt liv, allt från pengar, bil, telefon, träffa vänner/familj, utföra olika aktiviteter osv. Personen kan säga saker som han/hon vet kommer att skada dig, kritisera dig eller klandra dig för olika saker då det kommer till hans/hennes eget beteende. Detta påverkar i många fall din egen syn på dig själv, exempelvis att du känner det som att du inte kan göra något rätt, att det är du, och inte din partner, som är den som gör fel eller att du känner att du förtjänar att bli behandlad illa.
 
Många sammanboende och barn lever med rädslan att om de säger fel sak eller gör fel så ska det utlösa aggressivitet, hot och kanske våld. Det kan kännas som att man går på tunn is och man balanserar sig fram för att inte väcka ilska. Kanske känner man också ett ansvar för att inte utlösa aggressiviteten. 



Varför stannar man?

När man sitter fast kan man få upplevelsen av att man aldrig kan bli fri från relationen. Kanske tror man att det inte är möjligt att bli lycklig igen. Man hoppas och arbetar också för en förändring hos den närstående; det är vanligt att den anhöriges förhoppningar om förändring blir "limmet" i relationen som gör att man stannar kvar. 

Man har på så sätt en viss ”bindning” till personen. Bandet gör att man stannar, trots en jobbig levnadssituation och kanske även närvaron av hot, våld och psykisk och fysisk misshandel. Det kan vara att man älskar sin närstående och man vet även om alla de positiva sidorna personen har. Man kan också vara rädd för att bli ensam eller orolig att man inte ska klara sig. Det kan också handla om empati; en oro för att ens närstående ska bli ensam, och kanske att dennes liv är i fara om man lämnar. Inte att glömma, vi människor lever på hoppet om att allt ska bli bra och vi har ofta innerst inne en vilja att försöka förstå och vara ett stöd för den som står oss nära. 



Mer forskning behövs!

Forskning fortsätter lägga fram bevis för att man i många fall bör hjälpa de anhöriga, då det i sin tur ökar möjligheterna för en lyckad behandling för personen med alkohol- och narkotikaproblem. Det har även visat sig att dysfunktionella relationer i den beroendes liv kan utgöra en risk för återfall efter behandling. Vidare så är ofta en viktig motivationsfaktor för den beroende att bevara (eller få tillbaka) goda relationer till sin familj.

För att förstå termen ”medberoende” och allt vad det innebär på ett djupare plan krävs det mer forskning kring anhörigas situation och mående. Vi kan notera att begreppet innefattar så mycket mer än vad den ger sken av, precis som ett substansberoende är komplext och bottnar sig i mängder med olika aspekter.

Vinn hyllad bok om att leva som anhörig

Nu har du chansen att vinna Susanna Alakoskis bok April i anhörigsverige.

Om boken, utdrag från Adlibris.se:

"Litteraturhistorien igenom super män grandiost. Missbrukaren står i fokus. Kvinnorna gestaltas som medberoende alkoholistfruar oavsett klasstillhörighet. Men nu träder alkoholistbarn och andra anhöriga fram på den litterära arenan och vittnar om en totalt oglamourös tillvaro. Vi som har levt med tillitsbrist, förnekelse, rädsla, gränslöshet och otrygghet. Kaos, våld. Saknad, sorg. Skam."

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT DELTA I TÄVLINGEN: 

1. Gå in på min Facebooksida: Coaching & Litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem (Du måste ha ett FB-konto för att kunna delta). Bläddra ner till inlägget som publicerades idag (1/5), som handlar om tävlingen. DELA inlägget. Om du inte har delat inlägget kan du tyvärr inte vinna tävlingen. 

2. Skicka ett mail till mig på min e-postadress info@carinabang.se där du skriver att du har delat inlägget. Frågan som du sedan ska svara på har kommit upp här förr, men den är viktig och jag önskar höra era vidare tankar och reflektioner kring detta:

Vad för slags stöd och hjälp anser/önskar du att anhöriga i allmänhet borde få mer av? Kanske tycker du att stödet är tillräckligt, och får då gärna i stället skriva vad du anser fungerar bra.

Vinnaren meddelas på FB-sidan om cirka en vecka!
LYCKA TILL :) 

/Carina 

Är du nyfiken på hur webbkursen för föräldrar ser ut inuti?

I detta korta videoklipp får du en inblick i innehållet i "Från beslutsångest till tydlighet" - en 6 veckors kurs som riktar sig till dig som förälder till ett barn (oavsett ålder) som har alkohol- eller narkotikaproblem.  

Vad är målet med kursen? 

Som deltagare i webbkursen kommer du bland annat få...

• Lära dig kommunicera med din son/dotter på ett mer konstruktivt sätt
• Lära dig hantera svåra känslor och tankar så som skam, skuld, sorg och ilska
• Lära dig läsa och förstå olika beroendebeteenden hos ditt barn
• Lära dig hur du kan hjälpa din son/dotter in i behandling och minska risken för återfall
• Sätta upp mål och strategier för att bibehålla det du lärt dig

 


Hur fungerar det?

Det är en blandning mellan föreläsningar och egna reflektionsövningar som träning på förhållningssätt som du får öva på i vardagssituationer. Du gör detta online; via din dator, telefon eller surfplatta. Du kan vara anonym och gör detta helt i din egen takt - du bestämmer när och var du vill ta del av innehållet.
  

Tidigare deltagare säger: 

"Kursen hjälpte mig att förstå beroendet/missbruket/sjukdomen och att kunna hantera anhörigsituationen på ett sätt som ledde mig framåt, komma ur gamla mönster och framförallt få verktyg som gör att jag tar bättre hand om mig själv."

"Webbkursen var kanonbra på alla sätt. Mest givande var filmerna och att sedan göra övningarna/reflektera och själv tänka till hur jag vill hantera situationer på ett bättre sätt, för att må bättre själv. Och att den är tillgänglig var man än bor i landet är ett stort plus!"

"Det har varit jätteskönt med alla kommunikationsverktyg, som kommer göra det lättare för mig att föra dialog med min dotter och NÄR jag ska göra det. Jag känner att jag fått så många olika verktyg i massa olika ämnen som jag är djupt tacksam för!"

Du kan läsa mer om innehållet och registrera dig här

Varmt välkomna! 

Övning – notera och acceptera jobbiga tankar och känslor

Som anhörig har du med stor sannolikhet många gånger brottats med svåra tankar och känslor. Kanske kommer de och går, kanske finns de där hela tiden. Kanske känns de omöjliga att bli av med, i alla fall så länge vår närstående dricker eller tar droger. Och visst är det så att det alltid finns en trigger som sätter igång känslo- och tankeverksamheten; vi blir ledsna eller oroliga då personen vi älskar beter sig destruktivt. Men i slutändan är det bara vi själva som har makten att förändra vårt mående. Och det är tur, för tänk hur jobbigt det vore om det bara var en annan person som kunde få oss att må bättre. För vi vet faktiskt inte när eller om någon annans förändring kommer. Vi kan endast styra över vår egen.

Övningen nedan kan hjälpa dig att bättre kunna hantera jobbiga tankar och känslor. Testa den och se om det hjälper dig!

Notera

Vi börjar med små steg. Lär känna dina tankar, känslor och beteenden. Jobbiga känslor kan vara svåra att fånga och förstå sig på. Kanske vill man bara att de ska vara över och sedan aldrig möta dem igen. Men det kan vara bra att lära känna dem.

Övning: Skriv ner jobbiga situationer. Använd dig gärna av en situation som är färskt i minnet. Skriv följande i stolpar: ”Vad hände?”, ”Vad tänkte jag?”, ”Vad kände jag?”, ”Vad gjorde jag?”. Var ärlig, det är bara du som kommer läsa det här.

Vad många finner intressant är att det man trodde var känslor, var egentligen tankar. På detta vis kan man sortera sina tankar. Du kommer finna ett mönster och ett samband. Nästa gång du känner att alla känslor brusar upp kommer det vara lättare för dig att koppla dem till specifika tankar, vilka i sin tur är kopplade till specifika händelser eller situationer. 


Acceptera

Bara för att man accepterar någonting behöver det inte betyda att man inte kan göra en förändring. Acceptans är det första steget mot förändring. Kan du inte bli sams med det du brottas med kommer det aldrig sluta brottas med dig!

Vad du kan göra: Läs igenom dina anteckningar. Visa förståelse för vad som försiggår i ditt inre. Acceptera att du faktiskt känner som du känner, för känslor är abstrakta och flyktiga och ingenting som vi kan styra över. Detta är viktigt att veta, för då kan du fokusera på dina tankar, de du faktiskt kan påverka. Om en jobbig situation återigen uppstår och smärtsamma känslor sköljer över dig, kan du ta en paus för reflektion? Vad var egentligen alla de där tankarna som dolde sig i ditt huvud? Skriv ned dem. Kanske finner du många ”antaganden” – orationella tankar som inte grundar sig i verkligheten. Exempel: Han svarar inte i telefon. Antagande: ”Han är full igen”. Än så länge vet vi inte att det är så. Det kan vara sant, men det kan lika gärna vara så att batterierna i telefonen var slut. 

Om du gör den här övningen kan det nästa gång är lättare för dig att möta och hantera det smärtsamma, om du vet vilka tankar den grundar sig på.


(Förändra) – en pågående process

En förändring sker inte alltid. Men den kan ske om vi verkligen jobbar med oss själva, är snälla mot oss själva och accepterar både det vi har möjlighet att förändra och det vi inte kan förändra. Förändring sker ofta i små, ibland omärkbara steg, speciellt då vi brottas med vårt inre. Det kanske märks genom att vi personligen inte tar åt oss lika mycket av någonting som vår närstående gjort, även om vi känner oss ledsna och besvikna. Var stolt över dig själv när du lägger märke till att du reagerar på ett annorlunda sätt! Var även stolt över dig själv för att du ens orkade och vågade möta dina jobbiga tankar och känslor!


Ta hand om er! 

Har du en närstående med beroendeproblem? Du behöver inte skämmas

Måste han dricka så mycket? Måste hon ta droger? Vad ska våra vänner säga? Säkerligen har du som är anhörig till en person med beroendeproblem ställt dig dessa frågor. Att skämmas inför andra är nämligen en vanligt förekommande mekanism hos de om står nära någon som dricker för mycket eller tar droger. 

Ordet skam sägs kunna ha två ursprung: det fornnordiska ordet skömm som betyder att skämta eller förlöjliga, och det anglosaxiska ordet shame vars betydelse ursprungligen är att dölja eller täcka över. I grunden är skam en känsla som uppstår när vi upplever att vi förlorar vårt anseende eller andras gillande. Känslan är starkt negativ och kan ofta uppfattas som mycket smärtsam, där även fysiska symptom kan uppstå. Kortfattat handlar det i grunden om hur vi tror att andra uppfattar oss som människor – vi är helt enkelt rädda för att andra inte ska tycka om oss. 

När det kommer till beroendeproblematik hos en närstående blir det ännu lite mer komplicerat. Kanske känner du dig rädd för att andra ska tycka att det inte bara är "fel" på din närstående utav även på dig själv/dina familjemedlemmar. Det uppstår lätt misstankar om vad andra människor tänker och tycker om dig/er, exempelvis att personen har en dålig karaktär eller att du gör fel som stannar hos personen. Dessa är tankar som är svåra att bli av med så länge beroendeproblematiken finns där, och de är en stor anledning till varför vi ofta försöker dölja beroendet, rädslan för skammen är helt enkelt för stark.

Att försöka undvika skammen är ingenting konstigt, utan en helt normal reaktion på någonting som väcker starkt obehag. Men man bör komma ihåg att det sällan hjälper att stänga in och förneka känslor som faktiskt är oundvikliga. Att samtala i en trygg miljö med andra anhöriga som har samma erfarenheter och som inte heller dömer är en metod som kan göra att man känner sig mindre ensam och kan i förlängningen leda till att skamkänslorna minskar.

Kom ihåg - Du är inte ensam om att känna som du gör, och glöm inte bort att det alltid finns hjälp att få.

7 varningssignaler för återfall

Är du anhörig till en person som nyligen har blivit nykter, men går ständigt runt och är rädd för att denne ska falla tillbaka i sitt beroende?

Du är inte ensam! Faktum är att risken för återfall under de första 12 månaderna är mycket hög; cirka 64 procent. Det är alltså sällan, även om det händer, att en person exempelvis går i behandling och efter det aldrig tar återfall. Återfall kan ske under behandling, direkt efter behandling eller flera år efter behandling. Men det är viktigt att veta att det blir bättre med tiden. Efter cirka 3 år av ihållande nykterhet så sjunker återfallsrisken till cirka 14 procent! 

Exempel på varningssignaler för att personen är på väg att ta återfall i sitt beroende:

1. Extrem utmattning på grund av exempelvis överbelastning. 

2. Oärlighet. Personen ljuger om exempelvis vad denne har gjort eller har spenderat sina pengar på.

3. Överdriven självsäkerhet på hennes/hans förmåga att hålla sig nykter, utan att denne egentligen anstränger sig.  

4. Orimliga förväntningar på hur andra borde tänka eller vara.  

5. Blir ofta aggressiv/arg utan orsak.

6. Nedstämdhet, vilket kan vara tecken på depression.

7. Orimligt höga förväntningar på sig själv, vilket ofta leder till besvikelse då denne inte uppnår sina mål.

Vad kan jag som anhörig göra?

Om du som anhörig märker av sådana här förändringar hos din närstående: tala lugnt om det för personen och lyssna sedan på vad hon/han har för tankar. Försök att agera innan det är för sent. Personen kan söka professionell hjälp hos exempelvis läkare, terapeuter eller behandlingshem. 

Ett annat sätt att hantera ett eventuellt återfall är att först och främst, medan personen är nykter och drogfri, göra upp ett plan för hur du/övriga runt omkring ska agera vid återfall. Då är detta redan uppgjort och förhoppningsvis kommer återfallet vara lättare att hantera. Det behöver då inte heller föras diskussioner när personen börjat dricka/ta droger, då ett sådant läge inte är bra för samtal. Om den närstående är på behandlingshem så kan du be de som arbetar på behandlingshemmet att göra upp en sådan återfallsplan tillsammans med dig.

Att gå på anhörigmöten (ex. Alanon, Naranon, FMN, AMD, AHA) och ta hjälp av sitt eget sociala stöd är extremt viktigt i detta läge. 

Vägen till nykterhet är en lång process, och personen måste arbeta dagligen med sin nykter- och drogfrihet. Det är även viktigt för dig som anhörig att veta att det i slutändan alltid är den beroendes eget ansvar att ta sig ut ur beroendet!

Ta hand om er själva och värna om varandra! 

Vad tror du om den här knepiga situationen? Din hjälp behövs!

Nu hoppas jag att vi med gemensamma krafter kan brainstorma idéer på hur man kan lösa detta relativt vanliga problem för föräldrar till ung vuxen med beroendeproblem. Jag ber er om hjälp, för det här är en knivig situation för många föräldrar och det är inte alltid lätt att se hur man ska göra. Det finns inget rätt eller fel. Olika lösningar fungerar i olika familjer. Men det är värdefullt att få höra olika alternativ och perspektiv!

Så snälla, skriv tips och idéer om hur du tycker man ska lösa det här problemet. (Din kommentar kommer publiceras i inlägget på min FB-sida Coaching & Litteratur på anhöriga till personer med beroendeproblem. Vill du vara anonym så kan du också maila mig på info@carinabang.se så skriver jag in kommentaren i efterhand). Det här är ett sådant vanligt dilemma, så därför tar jag upp det till diskussion. 


Det här är situationen: 

Föräldrar har köpt lägenhet till unga sonen/dottern (Ålder ca 18-26 år). Det är föräldrarna som står på lägenheten och har det juridiska ansvaret.

Son/dotter använder narkotika, betalar inte hyran då pengarna går till droger. Om föräldrarna säljer lägenheten så blir sonen/dottern hemlös. Alternativt så får hen flytta hem till föräldrar igen. I det sistnämnda fallet finns då risken att son/dotter som är aktiv i missbruk bor hemma. 

Vad tycker du att föräldrarna ska göra? 

Videoklipp! 3 enkla mini-kurser för anhöriga

I nedanstående YouTube-klipp så presenterar jag en liten mini-kurs som sträcker sig till dig som anhörig till en person med missbruk! 

Jag tar bland annat upp vad begreppet medberoende innebär, hur man som anhörig kan påverkas, hur du genom att använda dig av olika verktyg kan få stöd och hjälp i din kommunikation med din närstående, och, kanske viktigast av allt, hur du kan förbättra ditt eget allmäntillstånd.

Kursen är uppdelad i 3 delar, ca 20 minuter per del.
Jag hoppas att den kan vara givande för dig och hjälpa dig en liten bit på vägen!

Ha det gott!
/ Carina