Dumhet...

"Dumhet är att göra samma sak om och om igen, och förvänta sig ett annat resultat" var det någon smart person som sa. Var det Albert Einstein?

Hur som helst, det ordspråket går att fundera på ur många perspektiv. Som anhörig kan vi försöka tjata och mutas oss till en förändring. Ibland kanske det fungerar. Ofta gör det inte det. Ändå fortsätter vi att göra det, om och om igen. I förhoppningen om att de ska ge ett annat resultat.

Så om man nu har använt sig av samma metod om och om igen, och det uppenbarligen inte ger det önskvärda resultatet man hoppats på, vad kan man då göra annorlunda?

Hur vi påverkas av framtiden!

Har just gått en kurs, i ekonomi egentligen (Balansekonomi), men fick då en tankeställning som jag drog till andra områden, nämligen att vara anhörig! :-)

Tankeställningen var så här: Vi människor påverkas av våra erfarenheter, sociala arv, uppväxt m.m. Allt det där vet vi. Men vi påverkas också av våra förväntningar på framtiden.

Exempelvis:
Hur kommer det sig att när vi går till jobbet en fredag morgon kan vara jätteglada och nöjda, när vi på måndag ska göra exakt samma sak men inte är lika kvittrande?
Därför att på fredagen så har vi redan börjat ta ut lyckan och tillfredsställelsen av att efter jobbet blir det fredagsmys och ledig helg.
Och medans vi har ledig helg, så börjar vi söndag kväll att kanske känna oss lite tunga och stressade, för att vi redan har börjat leva oss in i känslorna vi förväntar oss att vi ska känna när vi går till jobbet på måndagen.

Är inte det intressant? Hur vi kan förändra våra känslor och tankar utifrån att vi "tar" sådana känslor från framtiden och placerar dem i nutid. Nu kanske ni undrar hur jag kunde tycka att detta har något med anhöriga att göra. Jo, jag tänker så här:
- Om vi tex stannar kvar i en relation med en person med alkoholproblem, så hoppas vi efter varje fylla att det ska bli annorlunda. Att personen ska dricka mindre eller bli nykter. Vi stannar kvar och börjar drömma och göra förhoppningar utifrån hur vi tänker oss att livet ska vara om personen inte dricker. Hur fantastisk relationen ska bli, hur mycket kärlek, omtanke och lycka det kommer att finnas, då när det händer. Så vi "tar" känslorna från framtidsdrömmarna och placerar på nuet. Oavsett om personen med alkoholproblem faktiskt håller på att arbeta med en förändring eller inte.

Det kanske blev lite långsökt det där. Är ni med på hur jag tänker? Kommentera gärna med reflektioner och tankar! Jag blir så glad när ni skriver och vi utvecklar våra tankar tillsammans! :-)

Litar mer på andra än sig själv...

Många personer som lever med en person med missbruksproblematik, eller är uppväxt i sådan familj, litar ofta mer på andra än sig själv. Och därtill väljer ofta att lita på personen med missbruksproblematik, snarare än att lita på sig själv.

Vad leder det till? Naturligtvis en osäkerhet, låg självkänsla och minskar möjligheten att göra bra val för sig själv. Då man lyssnar i första hand om på vad någon annan tycker, snarare än vad man själv känner, tycker och tänker. Våra känslor, värderingar och tankar är våra vägvisare som pekar på vad som är bra för oss och vad som inte är det.

Känner du igen dig?

I sådana fall, vad säger dina känslor till dig? Vad säger din magkänsla? Lyssna på dig själv - och våga lita på dig själv! Du är den viktigaste personen i ditt liv som du garanterat kommer leva med dygnet runt i resten av ditt liv!

Städa i livet!

Har du många energitjuvar som stjäl din tid?

Ibland kan det vara bra att rensa upp lite i livet. Det kan vara väldigt olika saker som stjäl vår energi, ork och livslust. Det kan vara skåpen du bara har tryckt in saker i som du inte vet vad du ska göra av, det kan vara en vän eller släkting som suger ur din energi varje gång ni ses, det kan vara obetalda skulder eller åtaganden du egentligen tycker är fruktansvärt tråkigt.

Skriv en lista på det som stjäl din energi och fundera på vad du kan göra för att förändra det!

Här får ni lite exempel som jag har rensat/åtgärdat:

1) Rensade skåp, garderober och papper - slängde det som ingen vill ha - skänkte bort det som kan vara mer till nytta för någon annan.
2) Slutat köpa kläder som måste strykas.
3) Gå igenom pensionssparande och annat sparande, pratat med banken för att få bättre placeringar.
4) Skickat mail till vänner jag inte hört av mig till på länge.
5) Köpt en robot dammsugare som dammsugar upp allt katthår medan jag är på jobbet :-)

Sätt igång! Det är fantastiskt skönt när man har städat! Var rädd om din tid och energi!

Jellinekkurvan

Har ni sett Jellinekkurvan? Jellinek var en amerikansk läkare som arbetade med beroendesjukdomar. Den tåls att studera, både processen in i ett substansmissbruk och sedan tillfrisknandet ur missbruket. Men man kan även analysera den utifrån den anhöriges process till medberoende och tillfrisknandet från sina medberoendebeteenden. Studera likheter och skillnader på den medberoendes beroende av missbrukaren!

På den här hemsidan får man en god bild över Jellinekkurvan: http://phweb.se/www/aa/Jellinekkurvan.htm Vi tackar Peder för den!

Vad är en sund relation?

I boken "Jaget och missbrukaren" beskriver Craig Nakken några av grundstenarna i en sund relation.

* Att handla respektfullt gentemot en annan person.
* Att känna stöd av en annan person
* Att vara accepterad för den man är och inte för vad någon annan skulle vilja att man är.
* Att bemöda sig om att stimulera det mänskliga hos den andra personen.

I en relation måste man behandla den andre respektfullt och tillsammans skapa en känsla av trygget och tillit. För att en relation ska fungera krävs en ömsesidig respekt, både i ord och handling.

Som jag ser det så i relationer med personer med alkohol- eller drogproblem kan många av de här grundstenarna falera och bli skeva på olika sätt.

- Vad är en sund relation för dig?
- Vad kan du göra för att förbättra relationen? Vad är din roll och vad bidrar du med, både positivt och negativt?
- Vad söker du i en relation?

Läs också gärna det äldre blogginlägget om respektfull och tydlig kommunikation: http://medberoendeinfo.blogspot.com/2009/12/tydlig-kommunikation.html

Över 24 år...

Jag läste någonstans för länge sedan att från det att man fyllt 24 år så kan man inte skylla sina olyckor på sina föräldrar eller svår barndom. Då är man vuxen nog att, om nödvändigt, ta ansvar för dessa känslor man bär med sig från förr. Då är man vuxen nog att söka hjälp om man inte längre vill att det som har varit ska påverka nuet. Då är man vuxen nog att ta ansvar hur man själv mår och vad man väljer att göra med det.

Då har vi makten att påverka huruvida det som varit ska påverka vår framtid, eller om det ska få stanna i dåtid.

Socrates frågar:

Socrates (gregisk filosof under ca 469 BC–399 BC) ansåg att vi människor levde efter en massa antaganden, utan att egentligen tänka igenom dem. Att vi dessutom som i flockar levde efter dessa olika antaganden och ansåg att det var "vanligt folkvett" och därför något vi skulle följa. Normer, antaganden och värderingar vi lever efter men aldrig ifrågasätter. Konsekvenserna kan tex bli att vi blir besvikna när vi följer dessa antaganden och de inte riktigt stämmer. Våra förväntningar blir felaktiga och kanske tar vi fel beslut.

Han ansåg att man därför skulle ifrågasätta dessa antaganden, för att kunna ta ställning till verkligheten på ett mer sanningsenligt sätt. Han uppmuntrade att testa våra antaganden utifrån dessa 5 steg:

1. Utforska vilka värderingar och normer du lever efter, som du faktiskt inte har kontrollerat om de är sanna. Exempelvis: "De bästa jobben är de som ger hög lön" eller "Man är lycklig om man är gift".

2. Steg två är att hitta undantag för dessa antaganden. Exempel: "Kan man vara gift utan att vara lycklig?" eller "Kan man ha ett högavlönat jobb men ändå vara olycklig?" 

3. Om man, som i dessa två exempel, kan hitta undantag så är antagandet felaktigt.

4. Försök att se frågan utifrån de nya insikterna. I detta fall: Det är möjligt att vara olycklig även om man är gift för att man kanske har gift sig med fel person. Eller, det är möjligt att inte tycka om sitt arbete även fast det ger hög lön, därför att det kanske inte innebär någon utveckling eller kreativitet. 

5. Fortsätt processen och ställ samma frågor för alla antaganden du lever efter - sanningen (så nära sanningen vi kan komma) ligger i de uttalanden som inte går att motbevisa.

Ur dokumentären: Philosophy: A Guide to Happiness

Nu tänker jag testa på några antaganden som jag då och då får höra under coachingsamtal:

1. Antagande: Man ger inte upp sitt äktenskap. Släkten och vänner skulle se ned på mig om jag skiljer mig. Att det är jag som måste rädda honom.

2. Se om det finns undantag: Det finns andra som har skiljt sig. Det finns släkt och vänner som skulle förstå och dessutom uppmuntra detta, om än inte alla. Jag har försökt rädda honom i många år. Det har visat sig inte fungera.

3. Alltså är detta antagande delvis felaktigt.

4. Det är alltså möjligt att skilja sig. Släkt och vänner kommer att reagera olika, vissa stödjande andra inte. Jag har inte kunnat rädda honom de senaste 4 åren.

1. Nästa antagande: Om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka

2. Se om det finns undantag: Kan en person som inte älskar sig själv, älska någon annan? Det finns personer som hävdar det. Kan man fortsätta dricka och älska någon samtidigt. Troligt. Mycket troligt faktiskt. Finns det personer som slutar dricka till förmån för kärleken. Det är troligt det också.

3. Alltså är antagandet att om han älskar mig tillräckligt så kommer han sluta dricka felaktigt.

4. Nya insikter utifrån detta: Det finns ingen garanti för att kärlek kommer att påverka drickandet. Det betyder också att han kan älska mig (om man nu kan älska någon när man inte älskar sig själv) och fortsätta dricka.

Vilka antaganden lever du efter i ditt liv? Är de korrekta? Eller inte?

Gott liv?

* Vad innebär det för dig att leva ett gott liv?
* Lever du enligt det i nuläget?
* Vilka val har du tidigare gjort bidrar att du i dagsleget får leva ett gott liv?
* Vilka val behöver du göra nu som bidrar ytterligare till detta?

Självhjälpsgrupp för anhöriga startar i Stockholm

Välkommen till självhjälpsgrupp för anhöriga till personer med missbruksproblematik!

Onsdagen den 4 maj startar NärRingens anhöriggrupp, som är en självhjälpsgrupp för anhöriga till personer med missbruk. Alla anhöriga är välkomna, självhjälpsgruppen sig inte till någon enskild missbruksform utan är öppna för anhöriga till alla former av missbruk.

Plats: Träffarna hålls i Andreaskyrkans lokaler,  Högbergsgatan 31, mitt på Södermalm i Stockholm. Närmaste T-bana Slussen.
Tid: 18.30 - 20.30
För mer information, ta kontakt med Jennie (NärRingen), tel: 070-06 73 267 eller maila på: sthlmjennie@gmail.com

För er som inte bor i Stockholm, men vill gå i anhöriggrupp, kolla om din kommun finns på denna lista, längst ned på sidan och ta kontakt med dem! http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html