Blir du som anhörig verbalt attackerad och skuldbelagd?

Som många anhöriga till personer med beroende vittnar om, så är det många som får stå ut med personangrepp, anklagelser och skuldbeläggande från sin närstående med ett substansberoende.

Det gör ont. Det sårar. Och det kan vara svårt att inte själv triggas igång till att ge tillbaka med samma mynt. Resultat? Ni kan tänka er själva. Det blir naturligtvis bara värre!

Till slut kan det vara de här personangreppen som gör att man till slut behöver bryta kontakten, man klarar inte av att någon man tycker om ständigt kastar sin ilska och besvikelse på en. Man bryter, för man behöver ta hand om sig själv. Man bryter för att man ser att man bara mår sämre varje gång men pratat med den man håller kär.

Men vissa kan inte bryta kontakten. Exempelvis om alla anklagelser kommer från ens omyndiga tonåring som använder droger/överkonsumerar alkohol. Det kan givetvis även vara svårt i andra relationer, eftersom man har starka band till personen med alkohol- och drogproblem.


Känner du igen dig? Här kommer några tips du kan testa för att se om de får annat resultat.

 
1. Gå inte till motattack! 
Svara inte med "samma mynt", även om det kanske är den första naturliga responsen då man känner sig sårad. Det är inte heller konstigt att man vill försvara sig mot eventuella anklagelser som sköljs över en. Men försök tänka att personen som står framför dig för tillfället inte är rationell, och det kommer troligtvis bara bli värre desto fler vedträn som slängs i elden. Svara hellre gärna med någonting kort, men ärligt, exempelvis ”Jag är ledsen att du känner så.” En sådan mening är svår att attackera.

2. Ge en öppen fråga tillbaka! 
Om personen inte är helt rosenrasande eller mycket påverkad, kan du försöka prata med henne/honom. "Öppna frågor" börjar ofta med VAD, HUR, PÅ VILKET SÄTT? Den öppna frågan lägger tillbaka bollen till personen som uttryckte attacken. Och du behöver inte gå i försvar.

Ex:
”Jag är ledsen att du känner så. Hur kan du hantera dessa känslor?”
”Det måste vara väldigt jobbigt att känna så. Vad kan du göra för att söka hjälp för att du känner dig så illa behandlad?”
”Det är hemskt att upplever det så. På vilket sätt kan du lösa det här problemet?”

3. Undvik respons
Du måste sätta dig själv i första hand. Är situationen extrem är oftast det bästa man kan göra att avlägsna sig. Gå därifrån, lägg på telefonluren, sätt på hörlurar och lyssna på musik i stället. Om man kallar någon för fula ord och anklagar någon annan för massa saker och det inte är någon som lyssnar, då får det ingen effekt. Om den anhörige konsekvent ignorerar angreppen och gör något bättre av sin tid än att lyssna och gå i försvar, kommer till slut den andre personen lära sig att det är inte är någon idé, för det finns ingen mottagare. Personen får ingen uppmärksamhet åt sitt beteende. Det är lönlöst.


Kom ihåg, vi behöver repetera dessa strategier om och om igen, konsekvent ofta under flera månader. Om en person är van sedan åratal tillbaka att de kan trigga igång dig med attacker och skuldbelägganden, då kommer det ta en tid innan de förstår att det är andra bullar nu. Och det här funkar bara, om du inte börjar attackera tillbaka. Då är strategierna meningslösa.

Testa och se om det blir annorlunda! Var konsekvent.


Ta hand om er!
/Carina

Arbetsmanual för anhöriga - en liten hjälp på vägen

Känner du att du påverkas negativt av någon annans alkohol- eller drogkonsumtion men vet inte vad du ska göra åt det?

En enkel första hjälp är att läsa "Arbetsmanualen för anhöriga". Den innehåller information och självhjälpsövningar. En bra start för att börja sätta fokus på din egen situation! Du kan hitta manualen på Adlibris för endast 128 kr.

Någon annans problem med alkohol och droger kan:

- vända kärlek till hat

- hopp till förtvivlan

- tillit till misstänksamhet

- förstöra semestrar och högtider

- påverka dig ekonomiskt

- leda till aggressivitet och hotfullhet

- göra att du tvivlar på dig själv

- ibland göra att du tror att du är problemet

Ta första steget att börja må bättre!
Du kan hitta Arbetsmanualen HÄR.

Håller tummarna för dig!
/Carina

Vad gäller för LVM och orosanmälningar?

Vad innebär LVM? 

En LVM-anmälan skickas till socialtjänsten ifall en person med beroendeproblematik är i akut behov av tvångsvård. Socialtjänsten gör sedan en utredning, och om det visar sig att personens situation är allvarlig (vilket ofta innebär ett livshotande läge) så skickas en ansökan till förvaltningsrätten. I de flesta fall så godkänns denna ansökan och personen tvångsomhändertas.

Viktigt att veta!

Det många inte vet är att en LVM-anmälan endast kan göras av landsting, myndighetspersoner (vilka har regelbunden kontakt med personer med missbruksproblematik) eller läkare. Med andra ord så kan en privatperson (anhörig) i sig inte skicka in en LVM-anmälan. Det man i stället kan göra är att skicka in en orosanmälan till socialtjänsten. Detta är sorgligt, men viktigt att veta, att anmälan ifrån myndigheter väger tyngre.

En socialsekreterare som kontaktade gällande detta uttryckte sig så här:
"Privatpersoner kan göra orosanmälningar som socialtjänsten bör ta och förhoppningsvis också tar på allvar, det är dock ingenting som per automatik leder till att man öppnar LVM-utredning utan det behövs i de allra flesta fall anmälningar från landsting och/eller polis t.ex. Det är ovanligt att man öppnar utredning om LVM när man enbart har orosanmälningar från en anhörig och gör man det är det egentligen inte utifrån den anmälan (eftersom det inte räknas som en LVM-anmälan) utan utifrån att man som egen myndighet ser behov av utredning om tvångsvård."

Vad du som anhörig kan göra
 
Men, med denna kunskap så kan man som anhörig ta flera vägar. Förutom en orosanmälan så kan man tala med myndigheter, polis eller en läkare. Företrädesvis ska orosanmälan skriftligen, och beskriva på vilket sätt personen utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Efter att man skickat orosanmälan skriftligen så kan man följa upp med telefonsamtal. Försök förklara hur allvarlig du anser att situation är. Det kan vara svårt, men kräv att få hjälp och be dem att skicka in en LVM-anmälan! Om dessa bedömer att situationen är akut, att personen i fråga är i behov av tvångsvård, är de skyldiga att genast skicka in en anmälan.

Ge inte upp!
 
Det är tråkigt att man som anhörig inte alltid blir tagen på allvar. Det är trots allt de anhöriga som känner personen med beroende och situationen allra bäst. Men ge inte upp. Genom att vara medveten om vad du har för rättigheter och vad samhället har för skyldigheter så har du och din närstående möjlighet att få den hjälp som ni har rätt till.

Längre ned har jag klistrat in mer från lagen om du vill läsa!

Och glöm inte:
 

Socialtjänstlagen  
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

1 § De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467).

 2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).
   För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467).

 3 § Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Beredande av vård

4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
   Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

 5 § Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård. Lag (2009:800).

 6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.
En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).

 7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård.
   Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).

Vem ska du garanterat leva med i resten av ditt liv?

Förnekelse, försvarsmekanismer & beroende

Många anhöriga kan inte förstå hur personen med beroendeproblematik kan försöka förneka det uppenbara. De kan till och med peka på flaskorna eller drogerna och ändå kommer den närstående på de mest märkliga bortförklaringarna.


För att orka med påfrestningar i livet utvecklar vi som människor ofta försvarsmekanismer, och förnekelse är en form av försvarsmekanism. Detta är bra och kan många gånger hjälpa oss att hantera motgångar och gå vidare. Men ibland kan försvarsmekanismerna istället bli destruktiva då de går till överdrift och hämmar vår utveckling.
Faktum är att både den anhörige och den med beroendeproblem ofta utvecklar olika försvarsmekanismer som innebär att man kanske inte alltid ser verkligheten såsom den verkligen är, och därför inte heller agerar på rationella sätt i vissa situationer. 

Känner du igen någon av försvarsmekanismerna nedan? Hos dig själv eller någon annan?

Bortträngning och förnekande

Tränga bort minnen och impulser som väcker ångest. Minnet kan försvinna men ångesten finns fortfarande kvar. Att förneka innebär att man blundar inför de konsekvenser och smärtsamma fakta som man inte orkar hantera. Förnekelsen blir så stark att man tror på den själv, det handlar inte om att ljuga för andra utan snarare om att ljuga för sig själv.


Rationalisering

Att rationalisera är att vi tolkar verkligheten och oss själva i en så tilltalande dager som möjligt. Vi framställer vårt agerande och våra motiv som bättre än vad de egentligen är. Slutligen får man en orealistisk bild av sig själv.


Projektion

När man själv har förbjudna tankar och känslor kan man projicera detta på andra. Man tillskriver andra de känslor man själv har. Man kan fördöma dessa känslor hos andra och på så sätt få utlopp för sina egna impulser. Det innebär också att man får en förvrängd bild av andra människor.


Förskjutning

En person som upplevt något påfrestande eller smärtsamt hanterar inte känslan där och då utan förskjuter detta och ger utlopp för det mot andra människor istället.


Regression

Personen återvänder till ett tidigare stadium i utvecklingen för att slippa de krav som ställs på personen.

Ovanstående text är fritt taget ur: "Psykologi" av 

Martin Levander och Cornelia Sabelström Levander

Vad gäller för LVM och orosanmälningar?

Vad innebär LVM? 

En LVM-anmälan skickas till socialtjänsten ifall en person med beroendeproblematik är i akut behov av tvångsvård. Socialtjänsten gör sedan en utredning, och om det visar sig att personens situation är allvarlig (vilket ofta innebär ett livshotande läge) så skickas en ansökan till förvaltningsrätten. I de flesta fall så godkänns denna ansökan och personen tvångsomhändertas.

Viktigt att veta!

Det många inte vet är att en LVM-anmälan endast kan göras av landsting, myndighetspersoner (vilka har regelbunden kontakt med personer med missbruksproblematik) eller läkare. Med andra ord så kan en privatperson (anhörig) i sig inte skicka in en LVM-anmälan. Det man i stället kan göra är att skicka in en orosanmälan till socialtjänsten. Detta är sorgligt, men viktigt att veta, att anmälan ifrån myndigheter väger tyngre.

En socialsekreterare som kontaktade gällande detta uttryckte sig så här:
"Privatpersoner kan göra orosanmälningar som socialtjänsten bör ta och förhoppningsvis också tar på allvar, det är dock ingenting som per automatik leder till att man öppnar LVM-utredning utan det behövs i de allra flesta fall anmälningar från landsting och/eller polis t.ex. Det är ovanligt att man öppnar utredning om LVM när man enbart har orosanmälningar från en anhörig och gör man det är det egentligen inte utifrån den anmälan (eftersom det inte räknas som en LVM-anmälan) utan utifrån att man som egen myndighet ser behov av utredning om tvångsvård."

Vad du som anhörig kan göra
 
Men, med denna kunskap så kan man som anhörig ta flera vägar. Förutom en orosanmälan så kan man tala med myndigheter, polis eller en läkare. Företrädesvis ska orosanmälan skriftligen, och beskriva på vilket sätt personen utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Efter att man skickat orosanmälan skriftligen så kan man följa upp med telefonsamtal. Försök förklara hur allvarlig du anser att situation är. Det kan vara svårt, men kräv att få hjälp och be dem att skicka in en LVM-anmälan! Om dessa bedömer att situationen är akut, att personen i fråga är i behov av tvångsvård, är de skyldiga att genast skicka in en anmälan.

Ge inte upp!
 
Det är tråkigt att man som anhörig inte alltid blir tagen på allvar. Det är trots allt de anhöriga som känner personen med beroende och situationen allra bäst. Men ge inte upp. Genom att vara medveten om vad du har för rättigheter och vad samhället har för skyldigheter så har du och din närstående möjlighet att få den hjälp som ni har rätt till.

Längre ned har jag klistrat in mer från lagen om du vill läsa!
Och glöm inte:
 

Socialtjänstlagen  
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

1 § De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467).

 2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).
   För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467).

 3 § Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).

Beredande av vård

4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
   Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

 5 § Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård. Lag (2009:800).

 6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.
En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).

 7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård.
   Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).

NYTT AVSNITT PÅ MEDBEORENDEPODDEN! Avsnitt 40 - Intervju med Carina Bång

Vill du lyssna på en intervju och göra egna reflektionsövningar som kan vara till hjälp för dig som anhörig?

Medberoendepodden intervjuar mig utifrån nya boken "Du är viktig" för anhöriga till personer med beroendeproblematik. Vi pratar om vanliga frågor som anhöriga har och vi går igenom olika reflektionsövningar som du kan göra medan du lyssnar på podden. Var redo med papper och penna! Avsnitt 40!

Om du har podcast app, klicka här: https://itunes.apple.com/se/podcast/medberoendepodden/id1070588167?mt=2#episodeGuid=http%3A%2F%2Fmedberoendepodden.podomatic.com%2Fentry%2F2017-02-10T03_22_55-08_00

Eller kolla websidan: http://www.medberoendepodden.se/alla-avsnitt

 

 

Vill du få boken "Du är viktig!" gratis? (erbjudande för 10 anhöriga)

I sådana fall går du tillväga så här:

* Var snabb som attan och gå in på Facebook och sidan "Coaching & Motivation Scandinavia AB"
* Hitta motsvarande inlägg där!
* Skriv kommentaren "Jag recenserar!"
* De 10 första som kommenterar på FB får boken i gengäld för att man går in på www.boktipset.se och skriver en kommentar (ej recension). Detta för att andra anhöriga ska få en bild av boken och på vilket sätt den kan vara till hjälp.

* OBS! Du måste vara beredd att stå med ditt namn alternativt att du skapar en ny mailadress och annat namn när du skriver kommentaren på boktipset.se.

Skynda att bli en av de 10! :-D

Vad handlar "Du är viktig!" för anhöriga om?

Hitta nya vägar framåt

Att vara mamma eller pappa till en ungdom med drogproblematik kan göra att man både känner sig maktlös och misslyckad som förälder, samtidigt som man inte heller sällan drabbas av en stor sorg. Ofta frågar man sig vad man gjort för fel – även om det inte finns någon direkt orsak hos en själv till varför ens barn börjat dricka eller droger.

Så var det för mamman till Molly: ” Tankarna snurrade runt, vad har jag gjort för fel?”, var frågan som hon ideligen ställde sig under alla sömnlösa nätter när hon låg vaken och oroade sig. De hade ju varit bra föräldrar som försökt göra allt för sitt barn.

Just detta ältande, denna upptagenhet med tvångsmässiga tankar, kan vara svårt att bli av med på egen hand. Det är alltid svårt att inte försöka oroa sig och ju mer man tänker desto fortare snurrar kanske tankarna. Alla som varit med om samma sak som Mollys mamma eller som har en anhörig som brukar alkohol eller skadliga droger vet vad jag pratar om.

Hur gör man då för att sluta älta och komma vidare i vardagen? Jo, det gäller att hitta strategier och andra alternativ, så att de svarta tankarna inte tar överhanden i ens liv. En dag bestämde sig Mollys mamma för att agera. Valet stod mellan att antingen gräva ner sig i förtvivlan eller att hitta en möjlig väg framåt. Hon bestämde sig helt enkelt för att skapa en ”Mollytid”, där hon 30 minuter varje morgon bearbetade sin sorg och då allt var tillåtet: gråta, känna sorg, skuld och skam, tänka på minnen och ställa alla frågorna.

I boken Du är viktig! till dig som är anhörig till en person med alkohol- eller narkotikaproblematik finns många andra strategier, som kan hjälpa dig som anhörig att komma vidare i vardagen. Boken innehåller också intervjuer med föräldrar till ungdomar med beroendeproblematik samt reflektionsövningar för läsaren. 

Förbättra kommunikationen i familjer med drogproblematik

Positiv kommunikation är viktigt i alla relationer – speciellt viktigt är det att kommunicera på ett bra sätt om du lever med någon som är beroende av alkohol eller andra skadliga droger.

Lever du i en relation där det finns beroendeproblematik vet hur säkert hur svårt det är att kommunicera på ett bra sätt. Även om samtalen inte handlar om den anhöriges alkohol- eller drogberoende blir de ofta ändå förgiftade av misstro, lögner, besvikelser, rädslor, anklagelser och försvar. Om detta pågått under en längre tid har samtalen kanske helt förlorat sin funktion att hålla ihop familjen.

Vad ska man då göra i stället när man är orolig för sin anhörige och helst av allt vill att han eller hon ska lyssna på vad man säger? Här gäller det att hitta nya strategier och att tänka om. I stället för att visa din oro genom att försöka tvinga din anhörige att sluta ta droger eller att kanske inte säga något alls, eller att till och med bli sarkastisk och elak, som också är en vanlig reaktion, eftersom det är naturligt att man efter ett tag blir både bitter och frustrerad, kan du börja med att förändra dig själv och ditt eget tänkande.

Förut trodde forskare att konfrontation var lösningen på problemet och att detta skulle bryta ner försvaret och förnekelsen hos den anhörige med beroendesjukdomen. Idag vet man att detta inte fungerar. Modern forskning har i stället visat att det finns andra och bättre metoder som fungerar och som är mer fördelaktiga för förändring, samtidigt som de stärker familjerelationen.

Ett bra sätt är till exempel att använda sig av jag-uttalanden, där du fokuserar på och tydliggör dina känslor. Vill du veta mer om hur jag-uttalanden fungerar eller få andra strategier för hur du kan förbättra kommunikationen med din anhörige som är beroende av alkohol eller droger, läs då mer i boken Du är viktig! till dig som är anhörig till en person med alkohol- eller narkotikaproblematik som kommer ut i mitten av november.

PASSA PÅ! Anmäl dig till gratis webinarium IMORGON

DAG: 17/8

TID: 18.00-19.00

Innehåll:
- Begreppet "medberoende"
- Kort om CRAFT
- 5 tips för anhöriga till personer med missbruk

Registrera dig HÄR

Hoppas vi ses! /Carina

Har du tröttnat på att älta?

När livet inte riktigt blev som man tänkt sig, när den man håller kär är fast i ett missbruk och beroende, och när man är orolig dag som natt, så kan man fastna i det som kallas ältande. Man ältar samma tankar och frågor om och om igen utan att komma framåt. Tankarna snurrar runt i huvudet hela dagarna tills man somnar och när man vaknar sätter samma tankar igång igen.

Det kan leda till att man till sist blir oändligt less på sina egna tankar. Här får du en övning för dig som vill sluta älta och få plats för andra, nya tankar. 

Övning – älta på tid!

Om du känner att du fastnat i ältande och tröttnat på dina tankar, då kan denna utmaning vara till hjälp.

Då gör du så här:

* Bestäm en tid varje dag då du får älta till 100 procent. Exempelvis: “Idag kl. 15 får jag älta hur mycket jag vill i 20 minuter.” 

* Om du då börjar älta innan kl. 15 får du säga till dig själv: ”Okej, de där tankarna får jag ta klockan 15.” och sedan koncentrera dig på något annat.

* När klockan sedan är 15, då sätter du dig ned och tänker, skriver, gråter och ältar allt vad du kan under en bestämd tid. Maxa ältandet!

* När den tiden är slut, fokuserar du på andra saker igen samt bestämmer en ny tid för att älta dagen därpå.

På så sätt tar inte ältandet över hela dagar och du kan ta tillbaka fokus och göra något annat. Efter en tid kommer du förmodligen sätta dig för att älta, och komma fram till att det är rätt tråkigt och att du hellre vill göra något annat av tiden. Då har du kommit förbi ältandet.

Dela inlägget om du tror att den kan vara till hjälp för någon annan!