Att hålla fasaden uppe

Många anhöriga berättar om hur de kämpat för att hålla fasaden uppe. Främst vuxna som vuxit upp med missbruk som barn berättar om hur de i hela sitt liv lärt sig att det ska se bra ut på ytan - oavsett hur det är på insidan.

Så vad händer när man håller fasaden uppe? Vad blir konsekvensen?

Anledningen till att vi vill skydda sanningen är för att vi tror att vi har något att skämmas för. Att vi har något fult och felaktigt att dölja. Något som andra människor skulle döma oss negativt för.

Det i sin tur leder till att vi ljuger för andra. Att ljuga leder till ännu mera skam.

I värsta fall börjar vi också isolera oss av rädslan att någon "komma på oss". Att det fula och hemska vi försöker dölja kommer upp i ljuset. Och ju mer vi isolerar oss, ju mer förstärker det skamkänslorna. Ju mer vi stänger in oss med det dysfunktionella ju mer blir vi upptagna och uppätna av våra skamkänslor.

Medicinen mot skam är ärlighet. Och relationer till människor som inte är dömande och värderande (de vill man ändå inte umgås med). Vi kan välja de personer vi bestämmer oss för att öppna oss för. Vi behöver inte berätta för alla vi möter om vi inte vill. Men att hitta några väl valda personer som man kan berätta sanningen för, då släpper skammen sitt grepp.

Kanske är det enklaste sättet att vända sig till personer som redan vet hur det är: Anhöriggrupper till personer med missbruk. Det finns många att välja på: Alanon, AcA, Anhöriga mot droger, FMN-Föräldraföreningen mot narkotika m.fl.

Öppna dörren för andra och må bättre!
/Carina

P.s. Tror du att denna blogg kan vara till hjälp för någon du känner? Dela den vidare genom Twitter eller Facebook, se länkarna till under inlägget! :-)

Känslofyllt bagage

Vi har alla känslor och minnen som belamrar våra liv. Det kan komma från barndomen, katastrofer, trasiga relationer m.m.

Vi lagrar det i vårt inre så att det inte syns på ytan. Ingen kan se hur vi döljer allt skräp. Men när någon vill komma nära oss och öppnar en av dörrarna till vårt inre kommer allt rasa över dem.

Istället för att trampa över eller gå runt det är det kanske dags att rensa ditt inre. Ta ett beslut och kasta bort allt som är negativt och tillåt det aldrig att störa igen, som att riva ut sidor ur en bok.

Du kan göra detta till en tydlig övning om det hjälper dig ännu mera. Ta fram post-it lappar och en papperskorg. Skriv ned 1 negativt skrot på varje post-it lapp och släng dem en och en i papperskorgen.

Vissa gamla mörka moln som stökar till det i nutiden är svårare att göra sig av med. Då kan du skriva ned dem och sedan besvara dessa frågor:
* HUR ska jag göra för att lämna detta bakom mig?
* VAD behöver du för att lyckas med detta?
* NÄR ska du göra detta?

HUR man gör det kan variera väldigt, allt ifrån att gå i terapi, till att prata ut med någon person man har något otalt med, eller att bryta kontakten med någon, eller att skriva ett brev till någon som man kanske aldrig skickar, eller till ett betala skulder (både ekonomiska och känslomässiga). Ja, det kan vara allt möjligt. Bara du vet vad du behöver göra.

Om rensar det gamla baggaget så har du möjlighet att skriva nya nya sidor och kapitel i framtiden!

Skam

Skam är en djup, tung och tärande känsla. Skammen är närbesläktad med ånger, förnedring, skuld och nedbrytning.

Har man upplevt en traumatisk händelse är skam ofta en känsla som som uppstår. Skam försämrar återhämtnings processen och möjligheten att läka på grund av att personen är oförmögen att förlåta sig själv för att varit på fel plats vid fel tidpunkt. Skammen kan också växa fram ur kultur, religion, familj, vår barndom eller det förflutna.