fredag 26 augusti 2011

Vad är din passion?

Nu ska ni få veta vad jag arbetar mycket med just nu:
Respektera, kommunicera och tydliggöra mina passioner!

Allt ifrån att förverkliga små saker i min vardag, ändra små saker i mitt liv som ändå hör till en viktig passion, eller tydligt ta ställning för och kommunicera mina stora drömmar i livet.

Vill du också arbeta mera med det? Då kan du besvara dessa frågeställningar:

* Vad är din passion i livet? Eller passioner? Det kan ju vara många...
* Hur utövar du och förverkligar du dessa passioner i dagsläget?
* Vad ger du dem för utrymme?
* Vill du göra mera av dem? Vad vill du i sådana fall göra? Hur vill du göra?
* Behöver du kommunicera dina passioner tydligt för andra?
* Vad behöver du för att ytterligare få förverkliga dina passioner?
* Vad kan du praktiskt göra nu, för att utveckla din passion?

Skriv gärna inlägg om dina passioner och hur du tänker kring dem! :-)

söndag 21 augusti 2011

Tassa på tå...

Något som ofta anhöriga säger gällande sina relationer till den person som missbrukar är att de behöver tassa på tå. Det är mycket tåtassande.
Tassa på tå för att inte väcka irritation.
Tassa på tå för att inte personen ska dricka ännu mera.
Tassa på tå så man inte säger något fel.
Tassa på tå för att göra något som inte passar missbrukaren.
Tassa på tå för att få skulden för något.
Tassa på tå för att inte vara till besvär.
Tassa på tå för att inte väcka ilska och väcka barnen.

Hur påverkar det den anhörige? Psykiskt? Självkänsla? Mod att göra det man vill? Mod att säga vad man tycker och tänker? Kom gärna med responser vad ni tänker när ni läser detta! Känner ni igen er? Hur påverkas ni? Berätta!

tisdag 16 augusti 2011

Modell för problemlösning

Har du i nuläget ett problem som du vill ha hjälp att lösa? Testa denna modell och se om du får ny input!

1. Vad är kärnan i problemet?

2. Hur skulle det vara om det här problemet inte fanns?

3. Vilka olika alternativ finns det för att lösa problemet? (Tänk fritt, skriv ned alla alternativ utan att censurera)

4. Vilka problem skulle andra personer föreslå för att lösa problemet? (Om du inte vet, fråga!)

5. Hur har andra gjort som tidigare har haft liknande problem? (Vet du inte, undersök saken!)

6. Vad är fördelarna och nackdelarna med alla olika alternativ?

7. Styrk dem som är helt ointressant för dig

8. Bestäm dig för vilken du ska först testa och bestäm dig även för alternativ två, om nr 1 inte funkar.

Hoppas det löser sig!

torsdag 11 augusti 2011

Du kan inte hindra...

"Du kan inte hindra sorgens fåglar från att flyga över ditt huvud,
men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår"

                                                                                               Kinesiskt ordspråk

tisdag 9 augusti 2011

Artikel i dagens DN!

Jag blir så varm i hjärtat när jag läser dagens DN och artikeln om min kollega Totte (Torbjörn Alderfalk). Den beskriver Tottes väg ut ur missbruket efter att ha använt alkohol och amfetamin sedan 12-års ålder. Läs gärna artiklen! http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/envisheten-tog-totte-ur-missbruket

År 2008 startade Totte och jag sedan det öppna diskussionsforumet Beroendelinjen dit personer med beroende men främst anhöriga anonymt kan dela med sig av sina erfarenheter och stödja varandra. http://beroendelinjen.forum24.se/

Ett steg i taget och fler kommer att uppmärksamma anhörigas problematik och fler kommer att våga prata om sin situation på ett öppet och fritt sätt, utan skam och skuld! :-)

lördag 6 augusti 2011

Tillit?

Hej på er!
Just nu håller jag på att skriva en bok för anhöriga. Skrev just ett stycke som handlar om tillit och att jag ofta får frågan "Kan jag lita på honom/henne igen?" Tänkte dela med mig lite av vad jag skrivit om tillit så här långt.

"Efter många besvikelser och svek så är det naturligt att man inte känner tillit till den andre personen längre. Många anhöriga kan även uppleva skuld för det. Och missbrukaren kan även skuldbelägga den anhörige för detta med uttalanden som: ”Vad spelar det för roll om jag försöker förbättra mig? Du litar ju ändå inte på mig!”

Ofta möter jag i mitt arbete personer som undrar: - ”Hur ska jag någonsin lite på honom/henne igen?”, ”Hur ska jag kunna lita på att han/hon inte dricker igen?” Andra anhöriga försöker däremot göra ett val –”Jag väljer att lita på honom/henne.” Känslan jag kan få i sådana samtal är att många upplever det som något fult att inte lita på en person. För mig framstår det dock som ganska troligt och förklarligt att man inte litar på en person som har brutit många löften, svikit och på så sätt skadat mig många gånger. Skulle man lita på en chef eller vän som om och om igen brutit löften och svikit förtroenden? Troligen inte.

Att kunna känna tillit till någon bygger på att man under en tid kunnat se viss förutsägbarhet och pålitlighet hos personen och att denne inte sårar mig. Både förutsägbarhet och pålitlighet blir ofta satt ur spel när en person utvecklat ett missbruk. Och att efter svek åter igen känna förtroende och tillit tar tid. Personen behöver med nya ageranden under ett längre tidsperspektiv visa att det finns en förutsägbarhet och pålitlighet. Det tar tid och det är okej.

Man kan också vända på tanken: Lita på att personen kan dricka/ta droger om den vill. Lita på att hur mycket du än kontrollerar missbrukaren så är den alltid smartare om den vill ha sin drog. Det kan du lita på. Lita också på att din anhörige har makten att förändra, om den vill."

Vad får ni för tankar och reflektioner kring detta?

/Carina

måndag 1 augusti 2011

Vem är din bäste vän?

Gör du ofta saker för andra som du egentligen inte vill göra? Säger du ja men du menar nej?
Eller avbokar och bortser du ofta från saker du skulle vilja göra, till förmån för någon annans behov? Säger du nej till dig själv och dina behov och prioriterar andras?

Vem ska du garanterat leva med varje sekund, minut, dag, vecka, månad och år i resten av ditt liv?
Behandla dig själv så som du skulle behandla din bäste vän!