torsdag 28 september 2017

Hur ska vi locka papporna till att söka hjälp?

Är du pappa till en son eller dotter med beroendeproblematik känner du alldeles säkert samma sorg och maktlöshet som mamman till ditt barn gör. Kanske visar sig det smärtsamma bara på olika sätt.
  
Lika många pappor som mammor lider av deras barns beroendeproblematik. Hur kommer det sig då att så få män tar steget till att söka hjälp? När jag tittar igenom min egen statistik ser jag att endast cirka 13 % av alla som deltar i mina CRAFT-kurser är män. Det är lite sorgsna siffror. Jag önskar verkligen att vi kunde bryta ”barriären” mellan manligt och kvinnligt, så att fler män fick den hjälpen de behöver. För problemet bottnar först och främst i de värderingar som existerar i det samhälle vi lever i, i en obalans i jämställdheten. 
 
I många kulturer, inklusive vår västerländska, kan det kännas skamligt att som man visa att man drabbas av stora känslomässiga berg-och-dalbanor. Genusforskning har visat att detta ofta hänger samman med gamla traditioner, där det är mannen som ska vara ”den starke” i familjen. Den traditionella, maskulina mannen ska stå pall för alla emotionella svårigheter, och han ska göra så på egna ben. Att ha en närstående med beroendeproblematik innebär även ofta en stigmatisering, och att vara anhörig kopplas inte sällan samman med både skam och skuld. Om man både bär på den här stigmatiseringen och skammen, samt förväntan att vara ”stark” och klara sig själv, är risken stor att man drar sig från att söka hjälp. 

Är du redan en av de män som deltagit i mina kurser vet du att det inte är något konstigt att ta hjälp utifrån. Både mammor och pappor är lika viktiga för ungdomen med beroendeproblematik. Båda föräldrarna känner samma längtan och önskan att deras barn ska bli från droger och må bra. Och idag vet de flesta av oss att uppfattningen att en man som söker hjälp skulle vara ”svag” är felaktig. Vilket kön man än tillhör ska det inte behöva kännas svårt att söka kunskap och stöd. Alla i familjen har nytta av mer kunskap om beroendeproblematik. Gemensamma strategier ökar möjligheten att lyckas hjälpa den närstående med att ta emot hjälp och därmed blir nykter eller drogfri. 

Det här vet vi inom CRAFT. Därför vill jag uppmuntra dig som är pappa att våga prata om den drogproblematik som du och din/dina närstående drabbas av! Jag vill uppmuntra dig som befinner dig i en svår situation att söka hjälp. Det vinner både du, ditt barn och hela din familj på! Läs mer om CRAFT-kurser på http://www.craftsverige.com/stod-for-anhoriga/

Eller, kontakta Föräldraföreningen mot Narkotika, FMN http://www.fmn.se/

Varma hälsningar
Carina

söndag 24 september 2017

Filmklipp! Uppläsning ur boken "Du är viktig!"


Anhöriga lever med mycket oro, förtvivlan och ångest, samtidigt som de ofta känner både stor sorg och saknad. Det gör helt enkelt ont att se någon man bryr sig om långsamt förstöra sitt liv. Ofta söker man även svaret på hur man ska kunna hjälpa sin närstående på bästa sätt. Boken Du är viktig! är skriven som en självhjälpsbok med kunskap, intervjuer och reflektionsövningar för att stödja anhöriga som behöver verktyg för att kunna hantera vardagen. 

Klicka på videoklippet för att höra mig läsa upp en liten del ur bokens introduktion! 

Du kan beställa Du är viktig här

 

lördag 23 september 2017

NAMN-TÄVLING!




Under hösten kommer jag flytta bloggen till en snyggare och lättare portal. 
Men jag behöver hitta ett nytt namn! 

Har ni förslag på annat domännamn som är lätt att söka för anhöriga? Det bästa sättet att skicka in ditt bidrag på är att skriva ett meddelande till mig på min Facebook-sida: 
Coaching & Litteratur för anhöriga till personer med beroendeproblem

Om ditt bidrag vinner utlovas ett fint bokpris!

Varma hälsningar /
Carina

onsdag 20 september 2017

Vad gäller för LVM och orosanmälningar?


Vad innebär LVM? 

En LVM-anmälan skickas till socialtjänsten ifall en person med beroendeproblematik är i akut behov av tvångsvård. Socialtjänsten gör sedan en utredning, och om det visar sig att personens situation är allvarlig (vilket ofta innebär ett livshotande läge) så skickas en ansökan till förvaltningsrätten. I de flesta fall så godkänns denna ansökan och personen tvångsomhändertas.




Viktigt att veta!

Det många inte vet är att en LVM-anmälan endast kan göras av landsting, myndighetspersoner (vilka har regelbunden kontakt med personer med missbruksproblematik) eller läkare. Med andra ord så kan en privatperson (anhörig) i sig inte skicka in en LVM-anmälan. Det man i stället kan göra är att skicka in en orosanmälan till socialtjänsten. Detta är sorgligt, men viktigt att veta, att anmälan ifrån myndigheter väger tyngre.

En socialsekreterare som kontaktade gällande detta uttryckte sig så här:
"Privatpersoner kan göra orosanmälningar som socialtjänsten bör ta och förhoppningsvis också tar på allvar, det är dock ingenting som per automatik leder till att man öppnar LVM-utredning utan det behövs i de allra flesta fall anmälningar från landsting och/eller polis t.ex. Det är ovanligt att man öppnar utredning om LVM när man enbart har orosanmälningar från en anhörig och gör man det är det egentligen inte utifrån den anmälan (eftersom det inte räknas som en LVM-anmälan) utan utifrån att man som egen myndighet ser behov av utredning om tvångsvård."

Vad du som anhörig kan göra

 
Men, med denna kunskap så kan man som anhörig ta flera vägar. Förutom en orosanmälan så kan man tala med myndigheter, polis eller en läkare. Företrädesvis ska orosanmälan skriftligen, och beskriva på vilket sätt personen utsätter sin fysiska och psykiska hälsa för allvarlig fara, löper uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Efter att man skickat orosanmälan skriftligen så kan man följa upp med telefonsamtal. Försök förklara hur allvarlig du anser att situation är. Det kan vara svårt, men kräv att få hjälp och be dem att skicka in en LVM-anmälan! Om dessa bedömer att situationen är akut, att personen i fråga är i behov av tvångsvård, är de skyldiga att genast skicka in en anmälan.

Ge inte upp!

 
Det är tråkigt att man som anhörig inte alltid blir tagen på allvar. Det är trots allt de anhöriga som känner personen med beroende och situationen allra bäst. Men ge inte upp. Genom att vara medveten om vad du har för rättigheter och vad samhället har för skyldigheter så har du och din närstående möjlighet att få den hjälp som ni har rätt till.

Längre ned har jag klistrat in mer från lagen om du vill läsa!

Och glöm inte:

 





Socialtjänstlagen  
Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

1 § De i 1 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467).

 2 § Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård).
   För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467).

 3 § Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).


Beredande av vård

4 § Tvångsvård skall beslutas om,
1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk,
2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och
3. han eller hon till följd av missbruket
a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara,
b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller
c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
   Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467).

 5 § Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård. Lag (2009:800).

 6 § Myndigheter som i sin verksamhet regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. Detta skall dock inte gälla myndigheter inom hälso- och sjukvården i vidare mån än som följer av andra stycket.
En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 § eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).

 7 § Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård.
   Myndigheter som avses i 6 § första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).



fredag 15 september 2017

Tävla och vinn boken ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll”!


Nu har du chansen att VINNA den självbiografiska boken ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll”, skriven av Janique Svedberg!

Handlingen kretsar kring Janique Svedbergs liv under tiden då hon lämnade Sverige och tog sig ut på turnéer, hängde med världsstjärnor, festade, öppnade gallerier och levde ett liv som många bara kan drömma om. Läsaren får följa med författaren genom tiden av hennes liv som kantades av glamour och spänning. Men under den glamourösa ytan fanns ständigt sorgen, drogerna, alkoholen, rädslan och självdestruktiva beteenden. Janique blev beroende av piller och alkohol, men har idag tagit sig ut ur den onda cirkeln. Hon håller föreläsningar om destruktiva beteenden om praktiserar inom missbruk, självskadebeteenden och medberoende. Nu kan du vinna denna delvis sorgliga men mycket inspirerande bok.
 
Läs mer om ”Blod, Droger och Rock ´n´ Roll” HÄR

 
 

SÅ HÄR GÖR DU FÖR ATT DELTA I TÄVLINGEN: 

Frågan som du behöver svara på för att ta hem segern är inte särskilt knepig, men viktig:

VAD VILL DU SOM ANHÖRIG TILL EN PERSON MED BEROENDE HA MER KUNSKAP OM? 

Jag är intresserad av vad du tycker och tänker, vilka ämnen som är viktiga för dig och som kan tänkas hjälpa och stödja både dig och andra. 

OBS!!! Skicka ett meddelande med ditt svar till mig på min Facebooksida: 

 

Vinnaren meddelas på FB-sidan om cirka en vecka!
LYCKA TILL :) 
/Carina 

DN-artikel om anhörigas situation


Fantastiska psykologen Liria Ortiz lyfter anhörigas situation i Dagens Nyheter igen. Denna gång är det en fråga från ett vuxet barn med pappa som har alkoholproblem.

Läs artikeln HÄR

OBS! Tyvärr måste du vara DN-prenumerant för att få tillgång till hela artikeln. Om du inte prenumererar kan du testa DN digitalt en månad gratis (mer info hittar du via länken). 





Allt gott!
/Carina