tisdag 28 december 2010

Farorna med att sätta gränser...

Om man som anhörig tidigare haft svårt att sätta gränser gentemot missbrukaren och kommer till det stadiet att man börjar sätta nya gränser så kan det skapa vissa reaktioner, både hos den anhörige och missbrukaren. Man gör något nytt, det kan kännas svårt och ovant, och det är lätt att gå tillbaka till gammalt beteende.

Här kan du läsa om två vanliga effekter av att börja sätta gränser. Var förberedd och det kommer bli lättare att hantera!

* Att man som anhörig börjar känna sig "tom". När man sätter gränser gör det att man får mer tid att tänka på sig själv. Det man tidigare vanligtvis gjort med sin tid och energi, alltså oroat sig och engagerat sig för personen med missbruksproblem, den tiden och energin behöver man nu lägga på sig själv och annat. Det gör att det kan uppstå en känsla av tomhet. Då är det lätt att gå tillbaka till samma mönster igen för att fylla upp tomheten. Och man är tillbaka igen i gamla medberoendemönstret. Acceptera att det kan kännas så, och använd tiden och energin till att göra något positivt för dig.

* Att personen med missbruksproblem ska "straffa" för att man sätter gränser. Ger den anhörige skuld och dåligt samvete. Och vips är man tillbaka till det gamla medberoendemönstret igen. Stå ut. Håll fast vid gränserna. Det vinner ni båda två på!

måndag 27 december 2010

Påminnelse! Start Anhöriggrupper 10/1

I januari drar vi igång Anhöriggrupp för anhöriga till missbrukare i Stockholm!
6 måndagar i streck med start måndag 10/1 kl. 18.00.

Läs mer på inlägget från den 9/12!

Väl mött!
/Carina

fredag 24 december 2010

JUL!

Jag önskar er en fridefull jul
med kärlek och värme!

/Carina

Ps. Jag har lekt med mitt nya bildprogram i datorn.
Vet att det inte är vackert men det är kul! :-)

onsdag 22 december 2010

Människor som är tacksamma är lyckligare!

Det finns bevisat genom forskning att människor som är tacksamma är lyckligare!

Människor som har förmåga att känna tacksamhet, även för de små sakerna och nyanserna i livet upplever större lycka. Förmågan att vara tacksam för det vi kanske annars tar för givet.

Ett tips är att skriva en tacksamhetslista varje dag, för att lära sig att bli mer observant på vad som dagligen händer som man är tacksam för.

Så därför, vad är du tacksam för idag?

Om du vill läsa mer om vad forskning visar om lycka, läs Lyckoformeln av Stefan Klein.
Lyckoformeln : vad vetenskapen kan lära oss om lycka


lördag 18 december 2010

Skuld och skam

Min kära kollega Ann-Charlotte Johansson, ViljaUtveckla, har bidragit med sin kunskap om skuld och skam. Tusen tack!

Att känna skuld och skam kan hjälpa människan att se sina egna gränser men när känslorna är sprungna ur något dysfunktionellt blir vår inre vägledning inte tillförlitlig och personens självbild blir skev. Som medberoende är man väl bekant med känslorna skuld och skam. Skam drabbar människans självrespekt och skammen är kopplad till personens existens och värde. Skuld är kopplad till de handlingar som man gör eller inte gör.

måndag 13 december 2010

Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem

Statens folkhälsoinstitut har skrivit rapporten:
"Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem"

Några av de resultat de kommit fram till är att omkring 20 procent av alla barn lever i hushåll där någon vuxen konsumerar alkohol i en omfattning som utgör en risk för föräldrarnas egen hälsa, så kallat ”riskbruk”.

Resultaten i rapporten indikerar att allvarliga alkoholproblem i familjen medför hälsorisker för barnen. Dessa behöver inte bestå i vuxen ålder förutom att andra studier visar att barn till föräldrar med alkoholmissbruk själv löper en ökad risk att utveckla alkoholproblem.

Föräldrars riskbruk av alkohol ökar risken för negativa effekter på barns hälsa. Om det dessutom finns ytterligare problem i familjen, som tex psykisk sjukdom, stärks risken ytterligare att det påvkerar barnets hälsa negativt.
Detta berör många barn i vårt samhälle och den största steget mot förbättring är naturligtvis att minska riskbruket av alkohol bland vuxna. Det är förutom det av vikt att barn får tillgång till stöd och insatser i syfte att minska hälsoproblemen som uppstår då det är utsatt för stora påfrestningar. Exempelvis kan sådana insatser tillgodoses inom skolan, där de får hjälp att hantera känslor och utveckla sin förmåga till problemlösning.

Vill ni läsa hela rapporten från Statens folkhälsoinstitut? Klicka här!

torsdag 9 december 2010

Anhöriggrupper start 10/1 2011

I januari drar vi igång Anhöriggrupp för anhöriga till missbrukare i Stockholm!
6 måndagar i streck med start måndag 10/1 kl. 18.00.

Gruppledare är: 
Carina Bång, beteendevetare & coach med erfarenhet av att vara anhörig
Torbjörn Alderfalk, nykter alkoholist och narkoman samt coachar anhöriga.

Vi arbetar utifrån Arbetsmanualen för anhöriga till missbrukare och diskuterar olika teman vid varje tillfälle, ger inspiration, stöd och kunskap till varandra!

Kostnad: 100 kr/tillfälle (600 kr för alla tillfällen, kostnaden faktureras i förskott). Arbetsmanual samt övrigt material ingår. Plats meddelas vid anmälan.

Diskussionsteman:
* Symptom på medberoende
* Maktlöshet
* Att frigöra sig
* Skuldkänslor och att vara till lags
* Vad tycker jag?
* Tydlig kommunikation
* Hur påverkas du?
* Kropp & Hälsa
* Sorg, besvikelse och krossade drömmar


För anmälan: ta kontakt med Carina på info@carinacoach.se.

Välkomna!

söndag 5 december 2010

Yoga övning för att minska stress!

Som jag nämnt ofta tidigare så upplever många anhöriga hög stress vilket påverkar kroppen på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt.
Därför bad jag Mattias Hagman, Gävle Yogaskola, om tips på enkel yogaövning för att hantera stress. Övningen är bra mot stress, huvudvärk och sömnbesvär.

Så här kommer den! Hoppas den kan vara till hjälp att känna större lugn och sinnesfrid!

Pranayama
Renande andning

* Ligg på rygg på en filt eller tunn madrass. Lägg en filt över dig så att du håller dig varm. Slut ögonen, vänd om möjligt handflatorna uppåt och sära på fötterna ca 2-3 decimeter. Låt kroppen slappna av och ligg stilla.

* Lugna andningen (3 djupa in- och utandningar).

* Bilda en cirkel med tumme – pekfinger (chin mudra).

* Andas in djupt, sakta och jämnt, från magen upp i bröstet.

* Håll andan i 3-4 sek.

* Andas ut djupt, sakta och jämnt.

* Fortsätt så länge tid finns (max 15 min, minst 5 min).

* Efter att du avslutat övningen, ligg stilla i några minuter (minst 3 min).
Med vänliga hälsningar

Mattias Hagman
Gävle Yogaskola
http://www.gavleyogaskola.se

onsdag 1 december 2010

Vad händer om du säger nej?

Säger du ofta ja, fast du menar nej? Finner du dig i situationer där du undrar hur i hela världen du hamnade där? Upptäcker du att du lovat saker som du egentligen inte alls orkar, men ställer upp ändå? Kan du köra slut på din egen energi för att du tar hand om andras behov när du egentligen skulle behöva ta hand om dig själv?

Många av oss har problem med att säga nej. Det väcker en massa rädslor. Rädslor som att känna sig taskig, få dåligt samvete, vara otacksam, snål, att inte bli omtyckt m.m.

Vad väcker det för rädslor hos dig att säga nej?

Om ber en vän om hjälp, skulle du vilja att denne säger ja, kanske på grund av rädsla för att du inte ska tycka om henne/honom annars? Eller vill du att personen ska vara ärlig?

Vad skulle vara vinsten med att säga nej ibland?

Vad skulle du kunna säga JA till, om du kunde säga nej till andra saker?

Nej, tack för mig. Nu ska jag titta på tv! ;-)

fredag 26 november 2010

Snart jul och nyår...

Snart är det jul och nyår... För många familjer är högtidsdagarna härliga och mysiga. Familjen samlas runt julbordet och äntligen har alla tid för varandra. För andra familjer börjar oron inför julen långt innan första advent. Därför att de vet att det inte bara är jultomten som knackar på dörren, även fyllbulten står där och vill komma in i stugan. När pappa, farmor eller någon annan anhörig är på fyllan redan vid Kalla Anka klockan 15. Hur ska man hantera det? När det händer år efter år? Ska man stå ut eller ska man ställa krav? Ska man stanna eller ska man gå?

För många anhöriga är att sätta gränser det enda de kan göra. Ingen kan förändra någon annan. Fortsätter alkoholisten att förneka sitt problem och inte är villig att söka hjälp, då kan man bara hjälpa sig själv. Men att sätta gränser och ställa ultimatum och inte hålla dem blir snart tomma ord och verkningslösa.

Hur kan vi skydda oss själva och barnen från att bli utsatt för alkoholens konsekvenser vid jul och nyår? Skriv gärna era tankar och berätta om ni har några idéer för hur ni ska hantera högtidsdagarna så de få bli så mysiga som man vill att de ska vara!

tisdag 23 november 2010

Vad kan du göra idag för att ta hand om DINA behov?

Som anhörig har vi ofta fokus på missbrukarens behov. Vi glömmer bort och prioriterar inte våra egna behov. Det kan leda till utmattning, huvudvärk, magproblem, trötthet m.m. Så min fråga till dig idag är:
- Vad kan du göra idag, för att ta hand om dina egna behov?

Bestäm dig för en sak, och den ska göras idag, inte i morgon eller i övermorgon eller någon annan dag. Vad kan du göra IDAG, för att tillgodose dina egna behov?

Skriv gärna vad du tänker göra idag som kommentarer!

fredag 19 november 2010

Motivationsguiden

Om ni vill ha hjälp att uppnå mål och genomföra förändringar, då kan ni använda detta coachingmaterial till hjälp som jag skrev tillsammans med Livshandboken. Den är inte specifikt för anhöriga utan den är generell för vilket mål/dröm man vill uppnå.

Man kan använda den tex om man vill komma igång att motionera, skriva en bok, äta hälsosamt, sluta röka, spara pengar till en resa, starta eget företag.... Du laddar ned den gratis från Aftonbladets hemsida, klicka här!

måndag 15 november 2010

Empati vs Medberoende

Flera personer jag pratat med har förstått det som att medberoende är detsamma som empati, eller tvärtom, om man inte är medberoende då visar man inte empati.

Inget kan vara mer fel! Att visa empati och medkänsla för sina medmänniskor är fantastiska egenskaper och något vi verkligen behöver mer av i samhället. Att ha förmågan att förstå andra personers upplevelser och känslor är en fin egenskap. Men vad är skillnaden mellan empati och medberoende?

Personligen tycker jag att skillnaden är denna:
* Empati och medkänsla kan jag känna och förmedla till människor utan att det blir på bekostnad av min egen hälsa och mitt eget välmående.
* Medberoendebeteende är när jag försummar mina egna behov till förmån för att ta hand om annan vuxen person och det blir på bekostnad av min egen hälsa och mitt välmående.

fredag 12 november 2010

Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare

Känner du att du vill arbeta med din egen utveckling och att relationen till en person med alkohol- eller narkotikaproblematik får konsekvenser på dig själv, din hälsa och dina behov?
"Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare" hjälper dig att sätta fokus på dig själv och ditt eget mående. Självhjälpsmanualen syftar till att stärka den anhöriges självkänsla och självkännedom samt öka modet att göra behövliga förändringar för att uppnå ett större välbefinnande.

Innehåll:
* Symptom på medberoende
* Varför vi gör saker överhuvudtaget
* Maktlöshet
* Att frigöra sig
* Skuldkänslor och att vara till lags
* Vad tycker jag?
* Tydlig kommunikation
* Hur påverkas du?
* Kropp & Hälsa
* Sorg, besvikelse och krossade drömmar
* Övervinna hinder och nå sina mål
* Fira dina framsteg!

Självhjälpsmanualen sätter fokus på dig som anhörig, då du är värd uppnå dina drömmar, styra ditt liv och leva i välbefinnande!

Manualen finns på internetbokhandeln Adlibris: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163315858 eller att ladda ned själv via nätet: http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html

Önskar er lycka till i er process till välbefinnande!

onsdag 10 november 2010

Vad händer när alkoholisten blir nykter?

Många personer som utvecklat ett medberoendebeteende har tagit på sig ett för stort ansvar för en annan vuxen person, tar hand om, skyddar och hjälper den andre vuxne personen. Det har blivit en stor roll i livet för den anhörige som också leder till att den anhörige känner sig behövd och viktig.

Men vad händer då om alkoholisten blir nykter? Många anhöriga upplever då en stor tomhet. All tid de lagt på att visa omsorg och ta hand om alkoholisten ersätts inte med något annat. Den nu nyktre alkoholisten tar hand om sig själv och tar eget ansvar. Det innebär att den anhörige inte behövs längre som omhändertagare. Ofta leder detta till att den anhörige upplever att de är oviktiga, oälskade och en känsla och tomhet och meningslöshet tränger sig på.

Att arbeta med sitt medberoendebeteende handlar om personlig utveckling. Att ta ansvar för sitt eget liv och välmående. Att sträka sin självkänsla. Att inse att man kan vara älskad utan att vara behövd. Och att vara behövd inte är detsamma som att vara älskad.

lördag 6 november 2010

Barnen...

Att vara barn i en familj med alkohol- och drogproblem kan vara minst sagt kaotiskt. Förmodligen börjar man ganska tidigt med att utveckla olika beteenden för att skydda sig själv och även skydda föräldrarna från konsekvenserna av missbruket. Redan som barn kan man utveckla medberoendebeteenden som sedan följer med till vuxen ålder.

Här kommer några tankegångar gällande vad som kan vara bra att tänka på:

- Ofta sker en rollförändring, där barnet som liten redan blir "vuxen" och försöker ta ansvar för familjens välmående, då föräldrarna inte tar det ansvar som krävs.

- Det finns risk att den omsorg barnen behöver inte tillgodoses, att barnen inte får den kärlek, bekräftelse, tid och uppmärksamhet som behövs, då fokus för föräldrarna istället går till personen med alkohol- eller drogproblem.

- Barnet får svårt att tolka vad som är "normalt" och inte. Barnet kan tro att tex våld och aggressivitet är så som alla har det. Barnet har ingen rollmodell att lära sig utav.

- Barnet lär sig att tolka halvsanningar och lögner, vilket kan leda till bristande tilltro till människor. Barnet känner att det som sägs inte stämmer, men får inte veta sanningen.

Här är exempel på vad personer som vuxit upp i missbruksfamilj svarar på frågan vad det velat haft för hjälp/stöd som barn:
• Att få prata med någon och känna att man inte var ensam. Förståelse.

• Att någon frågat hur jag mådde.

• Någon som kunde ha visat mig hur en ”frisk” familj levde.

 • Önskat att den förälder som inte missbrukade, eller någon annan släkting, hade sagt ifrån.

 • Jag ville bli räddad. Att socialtjänsten skulle ingripa.

• Information om att det inte skulle vara så som vi hade det. Vi syskon trodde alla hade det som vi.

• Hjälp att få lugn och ro, trygghet, tillit till människor, bekräftelse, bli lyssnad på, stärkt min identitet.

 • Att någon berättat att det inte var mitt fel att pappa drack och att jag hade fått höra att det inte var okej med våld.

• Någon utomstående som såg och förstod.

Vad vi kan göra för barnen:
* Barnet har inte valt den här situationen och kan inte lämna relationen som en vuxen kan göra. Sätt barnens behov först! Sök hjälp och stöd vid behov!

* Var ärlig, barnen känner ändå på sig att saker och ting inte stämmer.

* Se till att barnet har någon vuxen att prata med, där barnet fritt får uttrycka sina tankar och upplevelser.

* Barnen ska inte behöva ta konsekvenserna av vuxnas handlande. Göra tydligt att det inte är barnets fel att den vuxna tex dricker sig fulla. Att barnet inte heller kan rädda den vuxna. Den vuxna måste rädda sig själv (kanske med hjälp av andra vuxna personer).

* Om du som utomstående vuxen person är orolig för att barns miljö i hemmet: Prata med barnet! Lyssna! Ge bekräftelse och förståelse! Om du befarar att barnet far illa i sin hemmiljö, ta kontakt med socialtjänsten.

Är du uppvuxen i en familj med missbruksproblematik? Skriv gärna inlägg i bloggen om vilken hjälp du önskat att du fått som barn!

tisdag 2 november 2010

Nykter alkoholist och anhörig till medberoende

Det här är Roberts historia. Han är nykter alkoholist sedan 5 år tillbaka och berättar om samspelet mellan att ta hand sitt eget alkoholproblem och att förhålla sig till relationen med sin fru, som fortfarande lever med många medberoendebeteenden.

"Jag är nykter alkoholist. Och jag är nära anhörig till en medberoende. Den medberoende är min fru. Hon har redan innan vi träffades erfarenhet av att vara anhörig till personer med missbruksproblematik. Det hade satt djupa spår i henne långt innan någon av oss visste att ordet medberoende fanns. Än mindre vad det betydde.

När jag blev nykter, genom AA, så försökte flera personer uppmana min fru att hon borde gå på Al-anon möten. Genom den hjälp jag själv fick började jag förstå lite grand av vilka mekanismer och beteenden som utvecklas i samband med missbruk och att det är en god idé att försöka identifiera sina 'defekter' och hitta vägar att undvika dem. Många resonerar som så att allting, alla fel, ligger på den missbrukande. Missbruket av alkohol och de beteendeförändringar det medför gör det. Samtidigt som jag skulle vilja påstå att den medberoende också skapar en miljö, ett sätt, att förhålla sig till den missbrukande som är destruktivt. Detta blir så småningom ett normaltillstånd. Livet anpassas till den missbrukande. Men sedan då? När missbrukaren blir nykter. Vad händer då?

onsdag 27 oktober 2010

Känslomässig negligering

Barn som vuxit upp i en familj med alkohol- eller drogproblem berättar ofta att de känner sig bortglömda, inte sedda eller bekräftade och att de också i tidig ålder börjat ta ett vuxenansvar då den missbrukande föräldern inte tar ansvaret.

En kvinna som jag mött, som vuxit upp med en alkoholiserad pappa, har berättat att hennes känslor aldrig blev bemötta och att man inte heller pratade om känslor i familjen. Vilket har inneburit att hon idag, som vuxen, nu har tagit sig an utmaningen att sätta ord på sina känslor hon upplever i olika situationer.

måndag 25 oktober 2010

Är jag tokig?

Nä, förmodligen reagerar du helt naturligt inför en extremt stressfull situation.

lördag 23 oktober 2010

Tystnaden som motverkar helandet

Som anhörig håller man tyst och pratar inte om problemen. Man skäms, man har skuld, man har dåligt samvete och man vill inte att någon annan ska veta hur det egentligen står till. Som anhörig lägger jag ofta mycket energi på att hålla en snygg fasad, le fast jag inte orkar, ljuga för att dölja sanningen.

Att vi håller tyst, och inte pratar om hur det egentligen är, är en av de största hindren från att vi ska börja må bättre. Tystnaden hindrar oss från att helas och må bättre.

söndag 17 oktober 2010

Upplevelser av barn uppvuxen i familj med alkoholproblem

Barnen har inget val. Barnen gör som föräldrar säger. De kan inte göra slut, de kan inte gå. Och ofta får det konsekvenser, både som barn och senare som vuxen att ha vuxit upp i en familj med missbruksproblematik och medberoende.

Här får vi ta del av "Annikas" historia som idag är vuxen och har arbetat med sina barndomsupplevelser från att ha vuxit upp med en alkoholiserad far och mamma som var medberoende.

tisdag 12 oktober 2010

Bokrekommendation!

Har ni läst "Håpas du trifs bra i fengelset" av Susanna Alakoski?

Om inte, gör det! Hon sätter orden och fingret på mycket av det man upplever som anhörig till en person med drogberoende.

Boken handlar om Anni som är syster till Sami och om deras relation som påverkas av missbrukets konsekvenser.

lördag 9 oktober 2010

Kraftfulla frågor för personlig utveckling!

* Om du hade den självkänsla du verkligen skulle vilja ha, vad skulle du då våga göra som du inte gör idag?

* Om du visste att du med 100% säkerhet att det du väljer att satsa på skulle lyckas, vad skulle du välja att göra då? (gällande dig själv, inte annan person för det är vi maktlösa inför)

* Vilka talanger har du som du för närvarande inte utnyttjar?

* Om du fick skriva en bok som skulle nå ut över hela världen, vilket budskap skulle vara viktigt för dig att sprida då?

* När du är 80 år och berättar för dina barnbarn vad du har gjort under ditt liv, vad skulle du vilja berätta då?

Vill ni hjälpa till att sprida information och stöd till anhöriga? Klicka gärna på "Dela till dina vänner" i vänster kolumn där du kan dela med dig på Facebook och Twitter! Tack för hjälpen! :-)

söndag 3 oktober 2010

80%

Enligt en skrift jag fick i min hand (Medberoende - Du? Jag? av Birgitta Ahlzén, Marianne Lenz, Walter Lenz) så räknar man med att 80% av all misshandel i nära relationer mot kvinnor beror på att den som misshandlar är berusad eller drogpåverkad. Och att våldet drabbar även barnen. Antingen våld direkt riktat mot barnet eller bli vittne till våldet.

måndag 27 september 2010

Berg och dalbanan!

För er som lever nära en person med missbruks- och beroendeproblematik vet säkerligen hur känslorna kan åka upp och ned. Svart eller vitt. Man kan hata, älska och ha stor sorg, allt inom loppet av en timme. Känslorna pendlar snabbt. Ansträngande och förvirrande.

lördag 25 september 2010

Medberoende - inte en diagnos!

Tack Länkarna i Uddevalla för att ni formulerar det jag tänker angående medberoende: http://www.uddevallalankarna.se/medberoende.htm

/Carina

Samtalsledare på gång!

Jag blir så glad! Förra veckan höll jag utbildning för blivande Samtalsledare som håller individuella samtal och grupper för anhöriga utifrån manualen "Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare". Och det var många fler där än vad jag hade förväntat mig. Vilket medförde att jag hade alldeles för lite material med mig men till min glädje inser jag att man har satt ett större fokus på de anhöriga och man har kommit till insikt att även anhöriga behöver hjälp!

Det var 26 stycken entusiastiska samtalsledare från Fyrbodal på kursen, vill ni veta vilka,  om ni vill ta kontakt med dem för egen del så finns de här: http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html

Om ni vill läsa mer om kommande samtalsutbildningar, läs här: http://www.dinkurs.se/appliance/?event_id=4678

Önskar er en skön helg!
/Carina

onsdag 22 september 2010

Är medberoende en copingstrategi?

Med copingstrategi menas (som jag förstår det) en individs sätt att hantera svårigheter och oro under lång tid. Den anhörige utvecklar anpassningsstrategier för att stå ut och överleva under missbrukets negativa konsekvenser. På så sätt får den anhörige en roll den spelar i förhållande till missbrukaren som i längden kan bli destruktiv för båda parter, trots att problemet inte i första hand ligger hos den anhörige, så blir det ett samspel.

Genom terapi och psykologisk hjälp kan man lära sig nya copingstrategier som är mer konstruktiva för att hantera livets svårigheter och trauman.

söndag 19 september 2010

Har du lätt för att glömma?

Som medberoende kan man uppleva stor inre stress och det är inte den typen av stress som framkallar glädjehormoner. Stresshormoner har en förmåga att stänga av kroppens immunförsvar och i värsta fall bryta ner våra hjärnceller. Det är i så fall inte konstigt att du t.ex glömmer saker. 
Titta på den här filmen om stress och hur den påverkar kroppen och hjärnan.

-"Den orättvisa stressen"
 http://svtplay.se/v/2148450/dokumentarfilm/den_orattvisa_stressen

Dokumentärfilmen finns tillgänglig t.o.m torsdagen den 23 september.

Om du känner igen dig, då är det dags att du tar din stress på allvar!

fredag 17 september 2010

Dagliga frågor!

Om du vill puffa dig själv framåt i livet/karriären/personliga utvecklingen så får du några hjälpsamma frågor som du kan ställa till dig själv varje dag:

* Vad vill du utveckla/lära dig idag?
* Vad vill du uppnå idag?
* Vad är viktigast att prioritera och prioritera bort idag?
* Vad kan du göra för att öka ditt välmående idag?
* Hur kan du stödja någon annan i deras utveckling idag?
* Hur vill du känna dig när du gå och ligger dig ikväll?
* Vad är du tacksam för idag?

fredag 10 september 2010

Kontrollbehov 2

Jag har tidigare skrivit ett inlägg om kontrollbehov. Här kommer fortsättning på temat kontrollbehov.

Vad fyller kontrollbehov för funktion hos den medberoende? Tidigare har jag skrivit att kontrollbeteendet blir ett sätt att försöka minska egen ångest. Jag tror att det är ett starkt skäl till att kontrollera, jag försökar minska min egen ångest genom att antingen hitta bevis för att jag har rätt eller fel.

fredag 3 september 2010

Värderingsövning!

Övning!
1) Nedan står det flera olika värderingar. Ringa in de 7 viktigaste värderingarna för dig som du vill leva efter!
Om du har egna värderingar som inte nämns nedan så kan du lägga till dem!

PRESTATION     ÄVENTYR     SKÖNHET     OBEROENDE
ANSVAR     VÄLBEFINNANDE     ENGAGEMANG     PÅLITLIGHET
KREATIVITET     PLIKT     TROHET     BERÖMMELSE
FAMILJ     FLEXIBILITET      VÄNSKAP     ÄRLIGHET
GENEROSITET     ANDLIGHET     HÄLSA     UTVECKLING
ÖDMJUKHET     SINNESRO     NÄRHET     RÄTTVISA
KUNSKAP     FRITID     KÄRLEK     KOMPETENS
POPULARITET     LIVSMÅL     MAKT     UTMANINGAR
PENGAR     STABILITET     ENKELHET     TRADITIONER
SPÄNNING     RESPEKT     FRIHET     SKOJ
SAMARBETE     HUMOR     PÅVERKAN     INTEGRITET
BALANS     KARRIÄR      KUNSKAP     LYX
TROHET     INTIMITET      LOJALITET     EKONOMISK VINST

2) Lever du efter dina livsvärderingar just nu? Försakar du någon? Vad kan du mer göra för att leva efter dina livsvärderingar? Vad behöver du förändra eller ompriortera för att leva mer i enlighet med dina värderingar?
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________

3) Hur påverkar det dig om du försummar någon värdering? Vilka konsekvenser får det för dig?
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________

4) Av de värderingar du ringat in, vilka känns viktigast att nu lägga extra fokus på?
__________________________________________
__________________________________________
__________________________________________

Lycka till!


 

onsdag 25 augusti 2010

Manligt/kvinnligt

Vissa menar att medberoende är en kvinnofälla. Att det är traditionella normer som gjort att kvinnan i sin omhändertagande roll faller in i medberoendebeteenden, sk "alkoholisthustrur".

Visst kan det finnas viss sanning i det. Män kanske lämnar relationen i ett tidigare skede. Men utifrån den erfarenhet jag har från att coacha anhöriga så vet jag att även män som utvecklat ett medberoendebeteende har precis samma mönster av omhändertagande som kvinnorna.

lördag 21 augusti 2010

Sofias berättelse om att växa upp med medberoende förälder

Hej!

Sofia heter jag, är 20 år och från en liten stad i södra Sverige. Carina frågade mig om jag hade lust att beskriva med ord i denna blogg hur det kan vara att växa upp med en medberoende förälder. Fokuset hamnar ofta på missbrukaren och den personens agerande som förälder. Det är ju missbrukaren som äger problemet. Men det påverkar även den andra föräldern och den personens förmåga som förälder. Så därför tänker jag försöka berätta hur jag upplevt det att växa upp med en pappa som är medberoende till min mamma som har ett alkohol- och tablett beroende.

Som jag ser det så fick vi lite uppmärksamhet och att någon engagerade sig. Vi fick sällan eller aldrig hjälp med läxor. Vi hade ingen förälder som kom till föräldramöten, ingen som stöttade när något hänt i skolan eller märkte om eller när man kom hem.

Det gjorde att vi barn slutade att be om hjälp. Vi slutade att säga till om vi var hungriga eller inte hade några rena kläder. Vi slutade att göra de läxor vi inte förstod själva. I bästa fall hjälpte vi varandra om vi kunde men att be om hjälp var något man generellt slutade göra med tiden.

måndag 16 augusti 2010

Hur ser ditt liv ut om 2 år?

Du har möjlighet och makt att påverka ditt liv! Du kan bestämma hur ditt liv ska se ut, drömmar du vill uppfylla och mål du vill genomföra. Här kommer några övningar som hjälp på vägen:

1) Om du fortsätter leva precis som nu, hur kommer då ditt liv se ut? Hur gammal är du om 2 år? Hur mår du? Hur känner du dig? Hur lever du?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

2) Om du skulle drömma fritt, hur skulle du då vilja att ditt liv ser ut om 2 år? Var bor du? Vilka människor har du runt omkring dig? Hur mår du? Vad arbetar du med? Vad gör du på din fritid?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

3) För att kunna uppnå ovanstående om 2 år, vad behöver du göra om 1 år för att vara ett stort steg på vägen?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

4) För att vara ett stort steg på vägen om 1 år, vad behöver du då göra närmaste 6 månaderna för uppnå delmålet?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

5) Vad är ett första steg som du väljer att fokusera på?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

6) Vilka människor, organisationer och föreningar kan vara till hjälp för dig i din process att vara där du vill vara om 2 år?
________________________________________________
________________________________________________
________________________________________________

Den enda som kan påverka hur ditt liv ska se ut om 2 år är DU!

måndag 9 augusti 2010

Försvarsmekanismer

För att orka med påfrestningar i livet utvecklar vi som människor ofta försvarsmekanismer. Detta är bra och kan många gånger hjälpa oss att hantera motgångar och gå vidare. Men ibland kan försvarsmekanismerna istället bli destruktiva då de går till överdrift och hämmar vår utveckling.

Både den anhörige och missbrukaren själv utvecklar ofta försvarsmekanismer som innebär att vi kanske inte alltid ser verkligheten såsom den verkligen är, och därför inte heller agerar på rationellt sätt i vissa situationer.

måndag 2 augusti 2010

Övning: Varför gör vi saker överhuvudtaget?

Här kommer en övning från självhjälpsmanualen "Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare":

"Människor gör oftast saker för vi hoppas att det leder till fördelar och vinster. Aningen försöker vi uppnå någonting, eller så försöker vi undvika något annat. Vi gör saker för att vi tex hoppas att vi kommer bli lyckligare och få ett ökat välbefinnande. Eller så gör vi kanske saker för vi hoppas att vi kan undvika oro eller dåligt samvete.

Exempel: Jag låter henne bo har för jag får dåligt samvete om hon inte har någonstans att bo.
Jag försöker hitta all alkohol i hemmet, om han inte drack så mycket så skulle jag må bättre.

En övning till dig:

Vad är det du försöker uppnå?
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________

Vad är det du försöker undvika?
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________
_________________________________________________

Om du vill läsa mer om att vara medberoende och arbete själv med din egen utveckling så kan du beställa självhjälpsmanualen "Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare" här:
Manualen skickas till dig via mail: http://www.codependencyinfo.com/arbetsmanual.html
Manualen skickas till dig i tryckt format: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9163315858

Lycka till med din personliga utveckling!

söndag 25 juli 2010

Stresshantering

Många av de problem som anhöriga upplever fysiskt och psykiskt är till följd av långvarig stress. Anhöriga lever ofta under konstant stress och rädsla, ibland under många år. Det får naturligtvis konsekvenser. Både gällande hälsan och måendet.

Därför kommer lite tips gällande stresshantering här:

måndag 19 juli 2010

Hur ser verkligheten ut? Egentligen?

Många anhöriga och medberoende förnekar hur verkligheten faktiskt ser ut. Precis som missbrukaren förnekar problemet. Istället håller man fast vid drömmar och förhoppningar. När man inte tar verkligheten för vad den är blir det svårt att ta bra och smarta beslut. Man bortser från viktig fakta.
Så hur ser din verklighet egentligen ut? Ta papper och penna och skriv ned!
Här är några frågor som hjälp på vägen:
- hur mår du och hur har du mått sista 6 månaderna?
- hur många dagar månaden påverkas av missbruket för dig?
- vilka av dina personliga gränser har du klivit över som du aldrig trodde att du skulle rucka på?
- om allt skulle fortsätta som nu, i 2 år till, hur skulle du må då?
- vilka fler påverkas av missbrukets konsekvenser och på vilket sätt? Barn ser och förstår mer än vad man tror...
- vilka människor och åtaganden har du försummat till förmån för missbrukaren och konsekvenser av missbruket?
- vad försöker du styra och kontrollera som ligger utanför din makt?
Hoppas du har modet att vara ärlig! Det kan vara smärtsamt men ger dig möjlighet att ta mer fruktbara beslut om ditt liv och hälsa!

fredag 16 juli 2010

Nya styrkor!

Det kan vara svårt och motsägelsefullt att tänka sig att de stressfyllda och sorgsna erfarenheterna vi fått av att vara anhörig har givit oss nya styrkor och värdefulla insikter och erfarenheter. Så vilka är dina positiva egenskaper du fått av dina erfarenheter? Här är några exempel från anhöriga som jag coachat:
* lärt mig att säga nej
* ödmjukhet, icke dömande
* prioriterar mina egna behov och hjälper andra att se när de åsidosätter sina egna behov.
* vet att jag kan ta hand om mig själv. Känner mig mycket säkrare, lugnare.
Skriv ned vilka styrkor du utvecklat!


torsdag 1 juli 2010

Dela med er och väx tillsammans!

Som anhörig till en person med alkohol- eller drogproblematik brukar vi vara högst ovilliga att dela med oss till andra om våra erfarenheter och våra tankar. Men överallt runt omkring oss finns medmänniskor med liknande erfarenheter. Ta modet och tala med varandra! Det lättar bördan av att stänga allt inne, man utbyter erfarenheter och stärker varandra!

Tillsammans blir vi starkare!

tisdag 29 juni 2010

Medberoende - beroende av vad?

Det kallas medberoende, men vad är det man är beroende av? Att vara beroende av någonting ger ett rus av något och en abstinens efter detta när man inte tillför drogen. Vissa beroenden ger kickar och andra ger lugn, men de ger en sinnesförändring.

Det aktiverar vårat belöningssystem i hjärnan, ex:

Dopamin - glädje, spänning, uppåtkick
Serotonin - lugn, behagligt
Noradrenalin - aktivitet, kontroll, uppmärksamhet

Vad är det relationen ger för sorts beroende, och som vi saknar om vi inte får det?

Kan det vara så att omsorgen av en annan person och bekräftelsen vi får leder till att vi känner glädje eller välbehag? Eller att när man lever vid sidan av en person med missbruk känner man verkligen att man lever? Det är hög aktivitet och spänning? Eller att vi är beroende av att försöka ha kontroll? Att hela tiden försöka ligga steget före?

Tankar av boken "Understanding Co-dependency" av Sharon Wegscheider-Cruse & Joseph Cruse

lördag 26 juni 2010

Medberoende vs Möjliggörare?

Nu är jag fundersam...

Har förstått det som att många tolkar medberoende som om att man samtidigt möjliggör ett missbruk.

Min personliga uppfattning är att man kan vara medberoende utan att för den skull vara möjliggörare. Vad säger ni?

söndag 20 juni 2010

Älskar du mig om jag lider för dig?

Det är titeln på en av kapitlen i boken "Kvinnor som älskar för mycket" av Robin Norwood.

Är att vara älskad detsamma som att vara behövd?
"Han/hon behöver mig, då känner jag att jag är älskad"

Och uppoffringarna för att bli älskad kan bli gränslösa.

Tänk om det är en feltolkning?

Framför allt personer som vuxit upp i dysfunktionella familjer kan redan som barn lära sig att lider jag, då är det äkta kärlek. Är det smärtsamt och gör riktigt, riktigt ont. Då älskar jag. Men är det sant? Är det verkligen kärlek eller är det en felinlärning från smärtan i kärleken och relationen till föräldrarna?

Om jag tolkar lidande och smärta som kärlek, då är det naturligtvis lätt att återupprepa det mönstret, och om och om igen söka mig till relationer där jag blir sårad.

Tänk om kärlek inte är detsamma som lidande, smärta och svek? Utan om ömsesidig respekt, tillit och att njuta av varandras närvaro?

lördag 5 juni 2010

Sinnesrobönen

Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
 
Sinnesrobönen är en kristen bön skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr 1926. (Wikipedia).
 
Den här bönen kan vara väldigt hjälpsam att meditera och reflektera över som medberoende. Den ger nya perspektiv och insikt om vilka val man gör dagligen.
 
En utmaning kan vara att varje morgon ta några minuter att fundera på denna bön!

tisdag 1 juni 2010

Säg upp dig för en stund!

Här kommer en övning till dem som känner att ni har alldeles för många bollar i luften, för mycket att ta ansvar för och känner att hela världen vilar på era axlar. Säg upp dig en stund! Du bestämmer själv hur länge; 3 timmar, en hel dag eller en hel helg. Gör INGENTING som känns kravfyllt. Inga borden eller måsten. Stäng av mobilen. Åk bort eller stanna hemma om du kan vara ostörd. Det här är din stund. Din vila, för att ta hand om dig själv. Låt omvärlden och alla människorna ta hand om sig själva en stund. Du är inte anträffbar under den här perioden. Möjlighet till reflektion och återhämtning!

Det är du värd!

fredag 28 maj 2010

Vad är "missbrukarpersonligheten"?

Många anhöriga till personer med alkohol- eller drogproblematik slutar aldrig att förvåna sig över hur deras närstående kan förändras så pass mycket beteendemässigt, hur de kan göra och säga saker som är så annorlunda från hur personen annars brukar vara, tänka, känna och agera.

Inte sällan händer det också att de anhöriga blir utsatta för många otrevliga och farliga händelser just i relationen till sin närstående, både sådant som kan skada dem fysiskt eller psykiskt. Jag skulle vilja rekommendera en väldigt givande bok som heter Jaget och Missbrukaren, skriven av Craig Nakken. Den handlar om hur en så kallad beroendepersonlighet uppstår och fokuserar på den beroendes beteenden, tankar och handlingar. 

torsdag 13 maj 2010

Vad är "möjliggörare"?

Som anhörig kan vi ibland gå hur långt som helst för att försöka rädda den vi älskar. Vi försöker hålla en annan person under vingarna, dag och natt, medan personen själv ofta inte verkar intresserad av att ta hand om sig själv. Då gör vi det.
Som anhörig dräneras jag på energi, ibland kan det kännas som att jag inte har ett eget liv, utan lever enbart för att rädda någon annans liv. I bland kan det leda till att jag blir "möjliggörare".

lördag 8 maj 2010

Vill du bidra till medberoendebloggen?

Vill du bidra med din kunskap och dina erfarenheter på medberoendebloggen? I sådana fall kan du maila mig ditt inlägg på mailto:carina@beroendelinjen.se.

Vad ska inlägget innehålla?
- Inlägget ska vara skrivet i syftet att delge erfarenhet, kunskap och hopp till läsaren.
- Inlägget får gärna innehålla reflektionsövning eller frågor som väcker tankar gällande den egna situationen.
- Inlägget ska vara stödjande för andra läsare och förhoppningsvis hjälpa dem att ta ett steg vidare i deras egen utveckling.

Jag kommer välja ett av inläggen och lägga ut på bloggen, kom ihåg att bifoga länk till egen blogg/hemsida om du vill att detta ska vara med. Som tack för hjälpen kommer författaren till det publicerade inlägget att få en gratis "Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare" skriven av Carina Bång

Vill du bidra genom att sprida Medberoendebloggen?
Du får väldigt gärna sprida vidare länken till denna blogg! Tex genom att använda funktionen som finns till vänster på sidan, att dela med sig på Twitter och Facebook.

Tillsammans kan vi sprida kunskap och stöd till andra anhöriga!

torsdag 22 april 2010

Att sätta handen på heta plattan, om och om igen.

Det är förundrande hur man som anhörig med ett medberoendebeteende ofta har en förmåga att sätta handen på heta plattan, om och om igen. Och ändå inte lära sig från det tidigare resultatet.

måndag 19 april 2010

Vad kan du säga nej till?

Har du förlorat energi och ork, kanske för att du oroar dig mycket och tar ansvar inte bara för ditt eget liv utan också för flera andra personers liv?

söndag 11 april 2010

Hur kan du använda dina styrkor?

Ji gav mig inspiration i sitt inlägg under "sunda relationer" till att skriva detta inlägg. Tack för det! :-)

Som medberoende besitter man fantastiskt många fina egenskaper och drivkrafter. Hur kan man vända dem till att bli positiva? Istället för att leda sig själv in i destruktiva relationer.

Jag förmodar att du som läser det här har erfarenhet av att vara medberoende. Då utgår jag också från att du förmodligen har alla eller de flesta av dessa positiva stykor:

* Empatiska förmåga
* Hjälpsam
* Vill att andra människor ska få vara lyckliga och leva enligt sin fulla potential
* Insiktsfull gällande människors beteenden
* Ser möjligheter
* Envis
* Har en hög tilltro till människors förmåga och kompetens
* Fyll på dina egna styrkor här:......
*........
*........
*........

Hur kan vi rikta dessa styrkor hos oss själva till det positiva? Var ska de kanaliseras? Hur kan vi använda styrkorna på ett sådant sätt att det leder till positiv utveckling, både för mig själv och andra?

Hur vill du använda dina stykor?

torsdag 1 april 2010

Sunda relationer?

Hur vill du att dina relationer med andra människor ska se ut? Vilken kvalitet vill du att dina relationer ska ha? Vad vill du inte ha i dina relationer till andra människor?

måndag 29 mars 2010

Älska = leva tillsammans?

En sak jag funderar på är; måste man leva tillsammans för att man älskar någon?

Ofta hör jag människor motivera att de stannar i destruktiva relationer med uttrycket: "Men jag älskar honom!" och därför låter sina gränser flyttas, låter sig utsättas för situationen som sårar, tillåter sig att leva i en relation där de faller samman och mår psykiskt dåligt. För att de älskar någon.

söndag 28 mars 2010

Om 2 år?

Om du skulle leva precis som du gör nu, om 2 år, hur skulle du må då? Om du inte gjorde någon förändring alls, hur skulle du må då om 2 år? Om du fortsätter precis som nu, var är du då om 2 år?

Känslomässigt?
Fysiskt?
Socialt?
Fritid?
Karriär?
Glädje?
Livskvalitet?
Balans?

tisdag 9 mars 2010

Kontrollbehov?

Vad står kontrollbehovet för? Många personer som utvecklat ett medberoendebeteende har också utvecklat ett stort kontrollbehov. Kontrollera den andre personens mobiltelefon, tjuvlyssnar på telefonsamtal, ringer och kontrollerar personen var den är, vad den gör, vilket skick personen är i, vilka den umgås med, går igenom fickor, letar i väskor, genomsöker huset, åker och spionerar där den anhörige kan vara osv...

Vad fyller kontrollbehovet för funktion? Jag tror att den kan ha flera olika orsaker.

lördag 6 mars 2010

Att prata minskar skam!

Som anhöriga är det vanligt att känna skam och skuld. Är det mitt fel att alkoholisten dricker? Vad skulle jag har gjort annorlunda? Det är mitt misslyckande att personen använder droger. Vad skulle andra tänka om mig om de visste hur det egentliggen ligger till? Vad skulle andra personer säga om mig om de visste hur jag egentligen har det hemma?

Ofta försöker vi hålla problemet så hemligt som möjligt. Vi tror att vi är ensam i situationen. Att ingen annan skulle förstå.

onsdag 3 mars 2010

Hjälpa eller stjälpa?

Hjälper jag om jag skyddar missbrukaren från missbrukets konsekvenser? Eller stjälper jag för att missbrukaren då inte behöver ta ansvar för konsekvenserna?

Hjälper jag om jag betalar knarkskulder? Eller stjälper jag för att personen istället kan köpa ännu mer droger för pengarna?

Hjälper jag om jag torkar upp spyorna efter en fylla? Eller stjälper jag för att den som dricker märker att han/hon kan fortsätta dricka för det ordnar sig ändå?

Hjälper jag om jag betalar hyran för personen har druckit eller köpt droger för pengarna? Eller stjälper jag för att missbrukaren själv inte behöver ta ansvar för konsekvensen av att använda pengarna till alkohol och droger?

Hjälper jag om jag ringer och sjukskriver min fru/make/barn för denne inte är i skick att gå till jobbet? Eller stjälper jag för att personen åter igen inte behöver hantera de negativa konsekvenserna av drickandet/drogandet?

Hjälper jag om jag ljuger till förmån för missbrukaren? Eller stjälper jag åter igen för att denne inte behöver se de negativa konsekvenserna av missbruket?

Hjälpa eller stjälpa?
Vad är att hjälpa?

tisdag 23 februari 2010

NärRingen Stockholm 9/3

Nu är det äntligen dags! NärRingen i Stockholm, nyligen startad förening för anhöriga till personer med  missbruksproblematik, har sitt första möte!

9/3 kl. 18.00. Norrbackagatan 74, St Eriksplan.

Ni som är anhöriga är hjärtligt välkomna att träffas, lära känna varandra och dela era erfarenheter med andra i liknande situation.

måndag 22 februari 2010

Vem är den viktigaste personen i ditt liv?

DU!
Du kommer leva med dig själv i resten av ditt liv, varje sekund, varje minut, vecka, månad och år.
Du kommer få leva med kvalitet som du själv lägger grunden för. Du kommer få leva med konsekvenserna av dina egna val.

Därför är det viktigt att prioritera dina egna drömmar och behov så du får leva det liv du är värd!

Var din egen bästa vän!

lördag 20 februari 2010

Att bli ljugen för...

.... om och om igen, och ändå välja att tro på personen igen.

Att vara medberoende kan innebära att jag om och om igen väljer att tro på någon som har ljugit för mig. För varje gång vill jag så gärna tro på bedjanden om förlåtelse, att det aldrig ska hända igen.

Det kan innebära att jag söker mig tillbaka till det som gör ont, om och om igen. Fast jag någonstans inom mig vet att det här är inte bra för mig. Jag lägger handen på den heta plattan och bränner mig. Sedan lägger jag dit handen igen.

Den kan innebära att jag för varje brutet löfte har satt ett nytt ultimatum: Händer det här igen, då går jag! Men jag går inte. Det blir ett tomt hot. Ingen tror på mina hot om att lämna längre. Mina gränser har flyttats och jag tappar min tillit till mig själv. Jag skyddar inte mig själv, jag tar inte hand om mina egna behov.

Vem ska då göra det?

fredag 19 februari 2010

Prioriteringsordning

En vanlig prioriteringsordning om man lever i en medberoenderelation brukar vara: 

1. I första hand kommer drogen (för personen med missbruksproblematik och för den medberoende att tänka på/försöka kontrollera/oroa sig för)
2. I andra hand kommer missbrukaren själv (att tillgodose dennes behov och lösa akuta situationer)
3. I bästa fall kommer den anhörige själv på tredje plats. (om det finns tid och ork över så tar man hand om sina egna behov).

Känns denna prioritetsordning igen?

I sådana fall, är det så du vill fortsätta prioritera ditt liv? Eller vill du strukturera om i prioritetsordningen?

måndag 15 februari 2010

Släpp kontrollen och stäng av mobilen!

Månadens utmaning!

Utmana dig själv att inte alltid finnas anträffbar för att lösa någon annans problem. Våga prioritera dig själv! Du behöver inte finnas till hands för alla hela tiden. Tex. blir du störd på nätterna av att någon ringer och ska prata ut om sina problem? Du å andra sidan vaknar trött på morgonen när du ska till jobbet? Stäng av mobilen eller ha den på ljuslös under natten. Du är värd att få sova på natten.
Känner du att du aldrig har tid med ditt eget liv? Boka in några timmar/dagar i kalendern som bara är dina! Ändra inte den planen oavsett hur akuta problem någon annan har. Stäng av mobilen och unna dig själv återhämning!

Våga släppa kontrollen och prioritera dig själv!

söndag 14 februari 2010

Fysiska och psykiska konsekvenser av att vara anhörig

Som jag tidigare skrivit så har jag tillsammans med Ann-Charlotte Johansson (http://www.viljautveckla.se/) genomfört en enkätundersökning på Beroendelinjens diskussionsforum (http://beroendelinjen.forum24.se/) där medlemmarna har fått besvara frågor om att vara anhörig och medberoende till en person med alkohol- eller drogproblematik.

Om ni vill läsa hela rapporten så kan ni maila mig på info@carinacoach.se så skickar jag den via mail till er!

lördag 6 februari 2010

Vilka behov har du?

Som anhörig är det lätt att glömma bort sina egna behov. Av kärlek, omtanke och rädsla lägger vi ofta allt fokus på att rädda och ta hand om någon annans behov. Kanske märker vi allt för sent att att vi har åsidosatt våra egna behov.

fredag 5 februari 2010

Maktlöshet

Det första steget i 12-stegs metoden för personer med alkohol- och drogmissbruk är:

1.Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att vi förlorat kontrollen över våra liv.

Det här är ett viktigt steg för även anhöriga i processen till ett bättre mående.

lördag 30 januari 2010

Sätt din gräns!

För anhöriga är det lätt att tänja sina gränser till förmån för den andre personen som mår psykiskt dåligt. Pö om pö börjar vi rucka på sådant som är viktigt för oss, sånt som får oss att må bra för att ta hand om personen som dricker eller tar droger. Han/hon kan ju inte ta hand om sig själv. Vi tar på oss allt större ansvar och bördor för att underlätta för missbrukaren. Tillslut står vi i värsta fall i ett läge där vi accepterar saker vi aldrig trodde vi skulle acceptera.

söndag 24 januari 2010

Tips om föreläsning 28/1 Stockholm

Välkomna på föredrag om tema Våld & Missbruk
Onsdag 28/1 klockan 18:00- 21:00
Andreas Kyrkan, Högbergsgatan 31

Varför går hon?

Läser just nu en bok som heter Varför går hon? av Carin Holmberg och Viveka Enander. Den handlar om misshandlade kvinnors uppbrottspprocesser.

I boken beskrivs de bindningsprocesser som även gör att kanske kvinnan stannar kvar i relationen. Den här bindningen tycker jag mig känna igen även hos kvinnor/män som lever i relationer med en missbrukande man eller kvinna.

onsdag 20 januari 2010

Kan alla utveckla ett medberoendebeteende?

Den frågan dök upp på diskussionsforumet på Beroendelinjen. Jag tror det. Min uppfattning är att medberoende är ett beteende man utvecklar under vissa livsomständigheter i relation till någon annan.Kanske är det inte alla som skulle stanna kvar i en ny relation där man upptäcker att partnern har ett missbruk/beroende av alkohol eller droger. Många skulle nog vid en sådan situation känna att de behöver skydda sig själva, och därför avsluta relationen.

Men jag tror att gäller relationen ens egna barn eller föräldrar, då är nog risken hög att man utvecklar ett medberoendebeteende.

onsdag 13 januari 2010

Tveksam till begreppet medberoende

Hm... Måste erkänna att jag är tveksam till begreppet "medberoende". Jag vet att jag använder det hela tiden, både i tal och skrift. Men jag har hela tiden varit tveksam och febrilt försökt hitta ett annat ord som jag känner jag kan stå för. Men av ren slentrian använder jag ordet medberoende. "Anhöriga till personer med beroende- och missbruksproblematik" blev för långt och komplicerat. Dessutom verkade ingen riktigt förstå vad jag menade förrän jag sa ordet medberoende. "Aha!", då förstod alla ungefär vad jag pratade om.

lördag 2 januari 2010

Klart och tydligt om alkoholism

Ibland tjorvar vi anhöriga till det. Vi lägger massa energi och tankemöda för att försöka förstå det som är sjukt, försöker hitta logiska förklaringar till det som våra anhöriga gör under påverkan av deras sjukdom, alkohol- eller drogberoendet. Egentligen slöseri med tid och kraft...
Kanske vi också funderar mycket på vad vi som anhöriga kan göra för att hjälpa alkoholisten eller narkomanen att göra en förändring. "Om vi bara gör si eller så... då kanske det blir en förändring." Vi tar på oss ett stort ansvar för ett problem som inte är vårat och som vi inte har makten över.