lördag 26 mars 2011

Mindfulness är också en väg till välbefinnande

Jag har tagit hjälp av en anhörig som funnit stor hjälp till ett bättre välbefinnande med hjälp av mindfulness. Här ger hon lite tips om detta!

Mindfulness syftar till att vara här och nu, att njuta av det man har för ögonblicket.

Hur många är vi inte som går omkring och grämer oss för det som hände igår eller oroar oss för morgondagen men glömmer bort att njuta av nuet.

Det förgångna kan vi inte göra något åt, bara acceptera, framtiden vet vi inget om men just idag, just nu har vi möjlighet att börja skapa det liv vi vill leva! Allra mest fantastiskt är att vi alltid kan starta om, nuet är alltid med oss! :0)

Mindfulness fokuserar också mycket på andningen och jag ska dela med mig av mina två favoritövningar som är lätta att starta med. Viktigt är att ge det tid, gör ni dessa övningar flera gånger varje dag i två månader så vågar jag lova att det hänt något med er!

1; Ta ett djupt andetag, håll andan några sekunder och andas ut. Vid nästa andetag så tänker du att du andas ut all gammal oro, ångest, obehag eller vad det nu är du vill bli av med. Vid inandningen andas du in styrka, lycka, välmående..... Ta så många andetag att du känner att du blir mentalt lättare och att det kommer en lugn känsla. Kanske känner du inget första gången du gör detta men fortsätt ändå att göra denna övning, när du lagar mat, står i kön i affären, sitter i bilkö, behöver en liten paus från jobbet, innan du ska lägga dig....

2; Denna övning syftar till att du ska släppa sådant du ändå inte kan påverka. När du känner tankar komma som du inte kan göra något av, kan du träna på att tänka bort dem och tänka dig till nuet. Vad gör jag nu,("jo, jag lägger pussel med mitt barn, tänk så stor han/hon har blivit...och klok...och....") hur ser det ut här, och hur doftar det här, hur låter det? Om det är svårt att hitta nuet kan du använda dig av att tänka dig en plats du finner ro på, det kan vara en favorit plats t.ex. havet, skogen eller en fantasiplats.

Dessa båda övningar är lätta och kommer att minska din känsla av stress, du kommer att bli starkare och starkare, få kontroll över dina tankar och känslor och du kommer att kunna fatta beslut på ett helt annat sätt genom att ha fokus på dig själv, vilket vi anhöriga lätt glömmer bort!

Det finns mycket bra CD skivor med mental träning, mindfulness och avslappning, köp något som känns bra och lyssna på detta varje kväll innan du ska somna, du kommer att somna lättare, sova bättre och vakna piggare och även detta kommer på sikt att minska din stress.

Lycka till och återkom gärna med tankar, reflektioner och egna erfarenheter!

onsdag 23 mars 2011

Botten upp av Lena Holfve

En bok jag rekommenderar som handlar om alkoholism och förnekelse, både hos alkoholisten och de anhöriga heter Botten upp av Lena Holfve.

Här är ett litet utkast ur boken:

"Genom att noga fundera igenom hur du mår kan du själv se hur långt du nått i medberoende. Jag skrev i förordet att boken vänder sig till dig som ofta tänker på någon. Hur ofta tänker du på NN, som du anser dricker för mycket? En timme om dagen? Tre timmar? Dygnet runt?

Börja med att anteckna hur mycket tid du ägnar åt att fundera. Försök därefter, dag för dag, att minska den tiden, som du stjäl från ditt eget liv utan någon som helst nytta. Alkoholism är en sjukdom som inte botas av dina tankar eller ens av din kärlek. Familj och anhöriga kan göra ALLT vad de tror är rätt och de kommer ändå inte att få kontroll över sjukdomen. Lika lite som vi kan kontrollera och operera cancer med kärlek, omsorg eller tankar hemma i köket."

Ett långt utdrag ur boken kan du läsa här: http://www.kulturpool.se/lena/utdrag.htm

onsdag 16 mars 2011

Att vara förälder...

Att behöva uppleva skräcken och sorgen över att ens barn börjar missbruka alkohol eller droger är naturligtvis fruktansvärd. Och maktlösheten över att ungdomen kanske gör dåliga val som leder till dåliga konsekvenser. Känslan av att inte veta hur man ska göra, då även ungdomar är duktiga på att överlista och skydda drogerna om de vill.

Här kommer ändå några tips, som kanske kan vara till hjälp:

1) Först och främst, försök lära dig så mycket som möjligt om narkotika preparat och hur de påverkar beteendet.

2) Prata med ditt barn, låt dem förstå att du ser. Uttryck din oro, omtanke och kärlek till barnet.

3) Försök behåll lugnet och undvik att skambelägga. Försök utforska hur barnet själv mår och ser på situationen.

4) Gör tydligt att du älskar henne/honom, men inte drogen och vad drogen gör med personen.

5) Förklara konsekvenserna av alkohol–/ och narkotikaberoende.

6) Berätta att du finns där för att hjälpa och stödja honom/henne och utforska vad ungdomen tänker sig gällande att sluta och vad hon/han behöver som hjälp för detta.

7) Sätta gränser för vad som är okej och inte och konsekvenser om inte dessa gränser efterföljs.

8) Försök engagera ungdomen i andra aktiviteter och skapa nytt umgänge med mindre risk för att bli utsatt för påtryckningar gällande alkohol och droger.

9) Ta hjälp av andra som har erfarenhet, det gäller hela familjen. Finns det någon vuxen som ungdomen har förtroende för och kan prata med? Behövs professionell hjälp genom t.ex beroendemottagningen på landstinget? Socialtjänsten? Självhjälpsgrupper? Föräldraföreningen mot narkotika? (http://www.fmn.se/)

10) Förneka inte problemen. Ju längre du blundar ju längre kan missbruket fortgå.

11) Uppmuntra och belöna beteenden som ungdomen gör som är positivt.
12) Och sist men inte minst, ta hand om dig själv så att du orkar det du behöver orka! Återhämtning, vila för att samla energi och du kan vara det stöd du vill vara.

fredag 11 mars 2011

Barn till missbrukare...

Barn till missbrukare är en extremt utsatt grupp av anhöriga; de är beroende av sina föräldrar för sin välfärd. Det är därför viktigt att lära sig de signaler som dessa barn kan uppvisa. Varningssignalerna kan delas in i fyra kategorier:

1. Somatiska: avvikande längd- och viktkurva, huvudvärk, buksmärtor, hjärtsmärta, trötthet, kräkning.

2. Psykiatriska: ångest, nedstämdhet, sömnsvårigheter, matproblem.

3. Psykologiska/pedagogiska: problem med relationer till andra barn och/eller vuxna, skolsvårigheter trots normalbegåvning och inte på grund av läs- och skrivsvårigheter.

4. Beteende: Impulsivitet, rastlöshet, aggressivitet, brottsligt beteende, alkohol/narkotikamissbruk.

Barndomen i en familj med missbruksproblematik präglas av oförutsägbarhet, oro, otrygghet, ångest, besvikelser, lögner, rädsla, misshandel och sexuella övergrepp, men också av känslor i form av sorg och ilska (en ilska som antingen vänds inåt eller som barnet agerar ut).

Textutdrag från: Web4Health (http://web4health.info/sv/answers/add-children-effects.htm)

söndag 6 mars 2011

Tankefällor

Det är vanligt att vi människor har olika tankefäller/tankefel som vi kan fastna vid. De här tankefällorna gör ibland att vi mår sämre än vad vi skulle behöva göra, för att det färgar vår tolkning på många olika situationer. Under vissa perioder kan dessa tankefällor var mer dominanta, och under andra perioder påverka oss mindre.

För att inte låta sig påverkas av dem lika mycket, och att tankefällorna inte ska få möjlighet att färga vårat seende, så är det viktigt att först bli medveten om dem. När vi sedan tänker negativa tankar så kan vi fråga oss: Är det jag som har fastnat i en tankefälla nu? Är det verkligen så här, eller är det min tolkning?

Vilka tankefäller känner du igen hos dig själv?

1. Diskvalificering av det positiva.
Det positiva gäller inte eller du förklarar bort det. "Det finns säkert något lurt med det här..."

2. Förminskning
Du ser det positiva som verkligt men ändå betydelselöst.

3. Övergeneralisering
Enstaka händelse eller situation tolkas som typisk för hela ditt liv.

4. Etikettering
Detta är en extrem form av övergeneralisering. En person med utländskt utseende tar en cykel = alla invandrare är tjuvar.

5. Svart-vitt-tänkande, allt eller inget-tänkande
Det finns bara två alternativ; succé eller fiasko. "Om jag inte gör det perfekt är jag inte värd något."

6. Selektiv abstraktion, kikartricket
Om du ser en ros ser du bara taggarna. Du fokuserar enbart på en aspekt, oftast negativ, bland många andra.

7. Personalisering
Du tar på dig personligt ansvar, även när andra aspekter har betydelse. Till exempel tolkar du det personligt när kritik riktas mot en grupp.

8. Känslotänkande
Du antar att de känslor du har är samma sak som verkligheten. "Jag känner att det är hopplöst, alltså är det så."

9. Tankeläsning
Du tror dig veta vad andra tänker och har för uppfattning om en. "Det syns ju på dom."

10. Siarens misstag
Du lever som om dina negativa förväntningar är fakta. "Det bara är så, det kommer inte att funka."

11. Katastroftänkande
Negativa händelser och mindre oförutsedda händelser blir stora katastrofer.

12. Måste och borde-tänkande
Används ofta för att höja motivationen. De är förknippade med skuld- och skamkänslor. "Jag borde inte bli upprörd på min mamma, hon vill mig väl och blir sårad..."

Källa:
http://www.sinnet.nu/halsa/depression/depressionsskola/tankefaellor

tisdag 1 mars 2011

Barn i familjer med missbruk - socialtjänsten

Ibland får jag frågor som gäller hur och vad socialtjänsten tänker gällande barn i familjer där det finns missbruk. Tyvärr kan jag inte besvara den frågan, men jag hänvisar till dessa länkar av Socialstyrelsen! Där kan ni hitta riktlinjer, råd och vägledningen gällande detta.

http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2006/2006-101-6

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12-25