lördag 31 december 2011

2012

Gott Nytt År kära blogg-läsare!

Jag vill av hela mitt hjärta tacka er för att ni följer min blogg och delar med er av era erfarenheter i kommentarerna.

Nu kommer 2012. Nytt år, nya förhoppningar, nya mål.
Ni ska få en nyårsövning av mig nu. Ett nyårs-åtagande! Och det är inte ett nyårs löfte som håller i några dagar efter nyår och sedan glöms bort. Det här är ett åtagande ni ger er själva som ska bli er ledstjärna för kommande året!

Det kan vara exempelvis:
- Jag åtar mig att 2012 visa respekt för mina drömmar och passioner!
- Jag åtar mig att 2012 kommunicera tydligt mina behov!
- Jag åtar mig att visa för mig själv detta år att jag är min bästa vän!

Skriv ned era åtaganden på post-it lappar och placera på olika ställen där du kommer att se den, så du inte glömmer bort den. Arbeta dagligen utifrån ditt nya åtagande!
Utvärdera då och då, vad bidrar ditt nya åtagande till? Hur påverkar det dina val och ageranden i ditt dagliga liv?

Allt gott till er 2012!

lördag 24 december 2011

God Jul!


God Jul!

Jag önskar er en lugn och harmonisk jul!
/Carina

söndag 18 december 2011

Skapa ditt supportteam!

Ensam är inte stark. Att isolera sig och dölja sig bakom en fasad är negativt för individen och minskar möjligheten att må bra. Därför behöver man människor man känner förtroende och närhet tillsammans med. Och ibland, när livet är svårt, då kan man behöva stöd och hjälp.

Vilka människor finns i ditt supportteam?
Vilka människor har du i ditt nätverk som du kan be om hjälp? Be om råd eller som är en förstående lyssnare? Vem kan du exempelvis stötta dig gällande barnen, ekonomi, praktiska saker, känslomässiga saker? Kanske har du en släkting som gärna sitter barnvakt, en bankman som kan hjälpa dig att göra en ekonomisk plan, en granne som gärna lånar ut sin bil, en vän som är en god lyssnare?

Övning
Fyll i nedan vilka som finns i ditt supportteam. Jag har givit några förslag på olika områden. Du kan fylla på med andra områden utifrån dina behov.

Ditt supportteam
Område (fyll på med egna områden…)                Vem/Vilka?

Praktiska saker

Ekonomi

Barn

Känslomässigt stöd

Hälsa

Personlig utveckling (coach, terapeut)

Självhjälpsgrupp

Andra?

Vad behöver du be dessa personer om hjälp om, hur ska du förmedla det och när?

Om du tycker att det ser tomt ut i supportteamet så är det troligt att du behöver odla nya sunda relationer eller bjuda in nya personer! För personer med medberoendebeteende är det lätt att man hittar nya relationer som följer samma mönster som de tidigare. Om så är fallet för dig, vad kan du göra för att bryta sådana gamla mönster och odla sunda relationer för dig?

Lycka till!

måndag 12 december 2011

Dåliga beslut kan göras rätt!

Kinesiskt ordspråk:

Om du måste delta, bestäm dig för tre saker från första början: spelets regler, insatsen, och när det är dags att sluta.

Jag tänker att ibland kan det vara helt rätt att ge upp. Att ge upp en sak, kan betyda en ny, bättre, början på en annan sak. Ibland kan det gälla hela ens livssituation. Att sluta kämpa bara för att man för många år sedan tog ett beslut som inte gav det man hoppades på. I stället för att fortsätta kampen och streta sig fram för att försöka nå detta, våga ge upp och acceptera: Jag har lagt åratal av min enegi och ork på detta men det ger inte det resultat jag hoppats på. Jag accepterar det och lämnar det därhän. I stället väljer jag att starta på nytt och satsa där jag har medvind.

Bara för att man en gång tagit ett dåligt beslut behöver inte nödvändigtvis fortsätta leva med det... Man kan ta nya beslut!

Solsken från Bali till er!
/Carina

onsdag 7 december 2011

Förväntan och besvikelse

Det finns ett gammalt ordspråk som säger:
"Den som sår förväntan får skörda besvikelse"

Det känns som att det är något anhöriga lever med konstant... Förväntan och förhoppning om att missbrukaren ska bli nykter och drogfri, och blir om och om besviken.

En förväntan om att nu kanske det var sista gången... Nu kanske han/hon verkligen inser att det är allvar och slutar... Nu kanske han/hon inser hur mycket alkoholen och drogerna förstör... Han/hon har lyckats vara ren i flera veckor nu, nu kommer det kanske hålla... Förväntningar och sedan, inte alltför ovanligt när det gäller personermed ett beroende, följer besvikelse...

Har anhöriga för höga förväntningar? Eller för lite kunskap om missbruk och beroende? Eller lever utifrån den goda tron att människor tar logiska beslut? Eller tror att kärleken kan övervinna allt? Vad tror ni?

Sedan, om den beroende äntligen blir nykter och drogfri, då är det inte ovanligt att en ny besvikelse uppstår. Som anhörig, efter att ha levt som nr 3 i många år, där drogen är nr1, missbrukaren nr2 och missbrukaren tar itu med sitt beroende, då har många anhöriga förväntan om att det äntligen ska få bli nr 1. Äntligen försvinner alkoholen som familjeförstörare. Men min kollega Totte, som nu varit nykter och drogfri i många år, säger att även detta är en förväntan som leder till besvikelse. För i det läget blir nykterheten nr 1. Och att arbeta med sig själv, sina känslor och sitt beroende upptar till en början i alla fall missbruakrens fulla tid och energi.
Det var en lite finare omskrivning än vad Totte säger. Han säger egentligen så här: "Tror du att du ska bli nummer 1 bara för att personen blir nykter? Glöm det! Ni kommer intebli nummer 1 då heller, för det är nykterheten."

Hur kan anhöriga förhålla sig till detta? Vad kan man göra och tänka för att skydda sig från besvikelser? Skrivoch berätta hur ni tänker!

Skrivet en varm dag på Bali. Skickar solsken till er!
/Carina

fredag 2 december 2011

Vill du hjälpa?

Tack mina fina följare till den här bloggen!

Hoppas min avsikt med bloggen når er som följer mina inlägg! Egentligen har jag ganska många förhoppningar med bloggen. Dels att sprida information, och ibland kanske viss tröst för er som är anhörig till någon med missbruksproblematik.

Ibland hoppas jag det sprider inspiration, mod och ibland eftertanke. Hoppas detta når fram till er läsare!

Om ni vill hjälpa mig så vore jag tacksam av hela mitt hjärta! Det här är 2 alternativ:

1) Hjälp mig att sprida bloggen så att fler hittar hit! Via facebook, twitter, diskussionsforum mfl.

2) Bli gästskribent! Berätta din egen historia som anhörig eller reflektioner kring medberoendebeteende. Maila detta till mig på info@carinacoach.se. Inlägget ska inte vara för långt och gärna innehålla lärdomar/insikter om att vara anhörig som även kan hjälpa andra anhöriga. Jag förbehåller mig rätten att korta ned och redigera inlägget innan det läggs ut på nätet.

Som tack för hjälpen om ni skriver ett gästinlägg så får ni "Arbetsmanualen för anhöriga" på 50 sidor mailat till er!

Tack för att ni läser!
/Carina