tisdag 26 augusti 2014

Vet du om din närstående är påverkad?

Ofta har anhöriga och familjemedlemmar stor kunskap och mycket erfarenhet om hur deras närstående agerar och beter sig när de är påverkade eller höga av alkohol eller droger. Det är naturligtvis en kunskap man helst varit utan, men nu när man har den, vad kan man göra med den?

En tanke är att på så sätt kan man välja om man vill bli involverad för tillfället eller inte. Många anhöriga mår dåligt, lider eller blir väldigt arga när de behöver umgås med sin närstående när de är fulla eller höga. Så genom att läsa tecknen så har man som anhöriga ett val. Vill jag vara nära just nu? Hur kommer jag må av det? Eller vill jag använda min tid till något bättre? Något som gör mig gladare, har mer sinnesfrid eller kan hjälpa mig att bearbeta mina känslor?

Exempel: Om du ringer hem och hör att din närstående sluddrar och pratar osammanhängande och detta är något du VET hör ihop med antalet öl personen har druckit, då kan du välja:
1) Gå hem (och behöva möta din påverkade närstående - vad brukar de ge för konskevenser?)
2) Välja något annat, exempelvis:
- Ringa en vän och prata eller ta en fika
- Gå på ett möte med en självhjälpsgrupp
- Boka en massage för att slappna av
- Gå på bio för att tänka på något annat
- Ringa en trevlig person för att äta middag
- Ta en lång fin promenad för att samla tankarna och göra av med stress i kroppen
- Annat som passar dig bättre?

Vad väljer du?

/Carina

Tror du att den här bloggen kan vara till hjälp för någon annan? Dela den gärna vidare på Twitter eller Facebook, se länkarna på under inlägget!

måndag 25 augusti 2014

"Stödjande samtal" för anhöriga till missbrukare 15-16/11, Stockholm

I november håller jag i en helgkurs (del 1) som vänder sig till dig som är anhörig till en person med alkohol-, narkotika eller läkemedelsmissbruk. Om du känner att du har försökt allt för att övertyga och övertala din närstående till förändring men att denne bara upplever sig ”attackerad” och förnekar problemet så erbjuds du på kursen alternativa kommunikationssätt.

CRAFT (Community Reinforcement And Family Treatment) är ett vetenskapligt baserat program för att hjälpa närstående och familjemedlemmar till en ökad livskvalitet samt att stödja och motivera sina närstående med missbruks- och beroendeproblem till nykter-/drogfrihet.

I CRAFT ser man anhöriga som resurspersoner till personen med missbruksproblematik med stor erfarenhet om personen som kan vara till hjälp för att motivera den närstående till förändring.
För mer information om CRAFT-kolla grundaren Ph.D. Robert J. Meyers hemsida: https://www.robertjmeyersphd.com/craft.html

Early bird-pris om man anmäler sig innan 15 september!

Anmälan kan göras här: https://dinkurs.se/appliance/?event_id=24713


tisdag 19 augusti 2014

Detta händer i höst! Kalendarium.

Hösten 2014

17/9                    Gotland - Föreläsning AMD (Anhöriga mot droger)
13/10                  Gratis webinarium kl. 18-19
21/10                  Falköping - Föreläsning om ”medberoende”, Psykiatriveckan
9/11                    Stockholm - Deltar i Allt om hälsan-mässan, Älvsjö
12/11                  Borås - Föreläsning om ”medberoende”, Borås kommun
14/11                  Stockholm - Föreläsning om ”medberoende”, Björka behandlingshem, Skyddsvärnet
15-16/11            Stockholm - 2 dagars kurs för anhöriga CRAFT och Stödjande samtal, del 1. För information och anmälan: https://dinkurs.se/CRAFT1 
8-9/12                Stockholm - 2 dagars kurs för Samtalsledare ”Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare. Riktat till personer som möter anhöriga i sitt arbete eller ideella verksamheter. Mer information och anmälan: https://dinkurs.se/appliance/?event_id=21161 
Mer information kommer kontinuerligt att uppdateras på hemsidan www.carinacoach.se och på Facebook ”Coaching & Motivation Scandinavia AB”.
Har du frågor så kan du maila Carina på info@carinacoach.se

onsdag 13 augusti 2014

"Han har Gud och mig. Han har ingen mer"

- en kvalitativ intervjustudie om hur mödrar till vuxna missbrukare upplever sin situation av Jenny Eriksson. Umeå universitet.

Mycket intressant uppsats som sätter fokus på mammorna till ungdomar/vuxna barn med missbruksproblem. Det framkommer att mammorna påverkas mycket av barnets missbruksproblem. Både fysiska (hjärtklappning, värk m.m.) och psykiska besvär (trötthet, orkeslöshet, glömska, koncentrationssvårigheter m.m.), känslor av ensamhet och lojalitetskonflikter i familjen.

Mammorna berättar att processen att acceptera barnets missbruksproblem har varit svår och att man försökt förneka missbruket enda in i det sista, trots att barnet själv kanske berättat om sitt missbruk. De beskriver också att de upplever sig blivit lurade och besvikna gång på gång, det har både gjort dem känsligare psykiskt samtidigt som det tvingats blir hårdare. De berättar att de är ständigt på vakt och är alltid beredda på nästa katastrof.

Skam är också något som kvinnorna upplever, dels skam gentemot andra utanför familjen såsom att hålla barnets missbruk hemligt. Men hemligheter finns även inom familjen, exempelvis inför den andre föräldern. Det kan handla om att man givit pengar till barnet fast de egentligen inte borde. Mammorna lider i tysthet och håller masken utåt för att de skäms.

De upplever också en förväntan från andra att de bör "släppa taget". Men det är svårt, det är ändå deras barn. Och de berättar också om att en strategi att försöka hantera situationen är att ha kontroll. "Jag måste ha kontroll överallt. Man kan inte släppa någonting."
De får också höra att de ska ta hand om sig själva mera, men även det har varit svårt. Däremot har det varit uppskattat att få kunskap om beroendeutvecklingen då det gjort det lättare att ha ett annat förhållningssätt till sonen och att sätta gränser.

I slutet av uppsatsen diskuteras ett antal viktiga frågeställningar, jag lyfter upp några av dem:

* Kvinnorna har ett stort behov av att prata. De känner sig tyngda av ansvar och ensam i sin situation. Det finns förväntan om att de ska slänga ut barnet, sätta tydliga gränser och bry sig mera om sig själva, men hur ska mamman kunna ta några steg tillbaka när hon ser att det vuxna barnet egentligen inte är vuxet?

* Mammorna är smärtsamt medvetna om att de ibland betett sig på ett sätt som varit kontraproduktivt för barnets missbruk, som till och med kanske har underlättat missbruket. Det förstärker känslan av skuld och skam. Att dessutom mötas av begreppet "medberoende" blir ännu mera skuldbelastande.

* Mammorna har också saknat konkreta erbjudanden om stöd från samhället i sin roll som mödrar till ett missbrukande barn. Vid många andra sjukdomar ses de anhöriga som en viktig resurs inom vården. På vilket sätt hade situationen sett annorlunda ut om kvinnorna erbjudits stöd redan i början av barnets missbrukskarriär?

Kommentera och diskutera gärna era tankar om detta på bloggen! :-)
/Carina

torsdag 7 augusti 2014

Steg 1: Underlätta inte missbruket

Om man inte vet vart man ska börja i kaoset som blir av att leva nära en person med missbruk så kan man börja med detta, som är oerhört viktigt! Underlätta och minska inte konsekvenserna av missbruket för personen som använder alkohol- och droger. Låt personen ta de naturliga konsekvenserna som missbruket innebär.

Det är lätt som anhöriga att försöka skydda den man håller kär så att den inte ska behöva lida i onödan. Och gör vi det inte så får vi väldigt dåligt samvete. Ibland kanske vi ljuger också, för andra i familjen, vänner, arbetsgivare mfl. för att vi tror att vi skyddar personen med missbruk.

Detta gör att vi underlättar för personen att fortsätta dricka/ta droger. Personen behöver inte se de negativa konsekvenserna och kan längre vidhålla att det inte är något problem.

Exempel på vad vi kanske gör för att underlätta missbruket:
* Städar upp det som personen har ställt till med under påverkan
* Låter personen ta droger hemma
* Ljuger för andra så personen inte ska behöva stå till svars
* Betalar skulder eller ger pengar för personen använt sina egna pengar till droger
* Ställer upp på saker vi egentligen inte vill
* Köper hem alkohol till personen
* Ser till den andres behov och prioriterar inte våra egna behov (exempel stannar hemma för att ta hand om närstående som är full och avbok
ar en aktivitet man själv sett fram emot)

Fundera själv:
1) I vilka situationer kan det hända att du underlättar ett missbruk? När händer det att du inte låter din närstående ta de naturliga konsekvenserna av missbruket?
2) I dessa situationer, vad kan du göra i stället?
3) Hur tror du din närstående kommer reagera då? (Troligtvis inte positivt, då detta gör personen själv ansvarig för konsekvenserna)
4) Hur kan du hantera reaktionen?

Och kom ihåg: Ta hand om dig själv!

fredag 1 augusti 2014

CRAFT reflektioner

Hej på er!
Har många intressanta saker att skriva om från CRAFT (Community Reinforcement and Family Training) kursen i Houston, USA.
Men jag börjar så här (skjut inte budbäraren):
* Det finns ingen forskning som stärker hypotesen att det leder till förändring att stänga dörren för personen med missbruk (men man kan dock behöva göra det av andra orsaker, exempelvis skydda sig själv, andra barn, inte vilja ha droger i hemmet osv.)
* Men, det är viktigt att personen med missbruk får uppleva de naturliga konsekvenserna av sitt missbruk för att få insikt om problemet. Naturliga konsekvenser kan exempelvis vara att om person har drogskulder, låt hen betala dem själv. Om hen har druckit för mycket och somnat i hallen, låt hen sova och vakna i hallen. Om hen är för bakfull för att gå till jobbet, låt hen själv ta konsekvenserna som sker på jobbet, ljug inte till personens förmån.
* Det finns inte heller någon forskning på att en person behöver "nå sin botten". Det finns många punkter på vägen som kan vara "vändpunkter" och bara personen själv kan veta när de hittat sin "vändpunkt".
Ph.D. Robert Meyers & Carina Bång
Houston, USA 2014
* Det finns heller ingen forskning eller liknande som bekräftar begreppet "medberoende" även om det är förståeligt att man kanske behöver ett begrepp som kortfattat förklarar vilken situation man upplever.
Nu ska jag gå igenom massa material från kursen, återkommer om CRAFT!