tisdag 28 januari 2014

Månadens tema 5: Missbruk & Våld

Hej igen!

Det här är det sista inlägget för temamånaden om "Missbruk & Våld" och den här gången kommer det handla om det som kallas för den "traumatiska bindningen". Det som är klassiskt i relationer där det förekommer våld och/eller psykisk misshandel är växlingen mellan värme och kyla, kärlek och aggressivitet. Det här går att kännas igen även gällande personer med alkohol- och drogmissbruk. Växlingen mellan rus, förnekelse, irritation och att skuldbelägga sina anhöriga för att sedan ha stor ånger, be om förlåtelse, bot och bättring. Dessa växlingar i kombination med den anhöriges förhoppningar om förändring blir "limmet" i relationen som gör att man sitter kvar, fast. När man sitter fast kan man få upplevelsen av att man aldrig kan bli fri från den här relationen och man tror att det inte är möjligt att bli lycklig igen. 

Det finns många känslor inblandade som utgör kittet i den traumatiska bindningen:
(ur boken "Hur går hon? Om att stödja misshandlade kvinnors uppbrottsprocesser") 
Kärlek naturligtvis. Man älskar sin partner och man vet också alla de positiva sidorna personen har.
Rädsla inför många olika områden i livet. Såsom rädsla att bli ensam, rädsla för att personen med missbruk inte ska klara sig om man lämnar. Rädsla att denne ska hitta någon annan i stället. Rädsla att inte klara sig ekonomiskt. Och rädslan för att bli utsatt för hot, aggressivitet och våld om man lämnar. Framför allt den sistnämnda behöver man ta allvarligt och sök professionell hjälp, se länkar längst ned!
Hat kan märkligt nog också vara ett band som binder samman personerna. Det gör att man blir fixerad på personen som är föremålet för hatet och kan inte släppa taget.
Medlidande man kan som anhörig ha svårt för att förstå hur någon man tycker om kan vara elak. Då försöker man hitta svaret i psykologiska förklaringsmodeller, exempelvis att personen haft en svår barndom, har en livskris, är arbetslös m.m. och därför har man överseende med beteenden man förmodligen inte skulle ha accepterat hos någon annan.
Skuld är en stark känsla. Som anhörig känner man stort ansvar för välbefinnandet hos de andra i familjen och sätter deras behov före sina egna. Man tar också på sig eget ansvar för de konflikter som sker i hemmet och detta kan också förstärkas genom att personen med missbruk skuldbelägger sina anhöriga. "Om du inte vore så sur så skulle jag inte behöva dricka".
Hopp så klart! Ordspråket "Hoppet är det sista som överger människan" stämmer väldigt väl in. Man försöker hitta tillbaka till det som var så fint och fantastiskt när man började träffas. Även missbrukaren är ångerfull och lovar att det inte ska hända igen. Och de anhöriga vill verkligen tro. Man kan krampaktigt hålla fast vid hoppet och inte vilja se hur verkligheten verkligen ser ut.
Viljan att förstå det vi inte kan förstå. Exempelvis om personen med missbruk har brutit löften, blivit aggressiv och elak så vill man förstå varför. Och igen börjar man försöka hitta svaret i psykologiska förklaringsmodeller. När man sedan tror sig hittat en förklaring till beteendet så börjar man göra en plan för hur detta ska förändras eller förbättras. Man stannar kvar för att man vill vara ett stöd för personen. Man känner att man är den starka som måste hjälpa och bära missbrukarens problem.

 Om du känner igen i beskrivningarna ovan så hoppas jag att du söker samtalsstöd, för du är inte ensam om situationen och det finns människor som förstår! Se telefonnummer nedan.


   En jättebra övning jag just lärt mig är att man tar ett tomt papper. På ena sidan skriver eller ritar man alla positiva egenskaper och händelser man kan komma på med den person du är anhörig till. När man är klar med plussidan, vänder man på sidan och skriver/ritar ned allt negativt man kan komma på med den anhöriges beteenden och hur relationen påverkart dig.
   Kontentan är att när man lever med personen med missbruk så får man båda sidorna, man kan inte välja bara den positiva. Och även om det är en bra dag och man ser den positiva sidan så är den negativa alltid där. Under ytan. Och tvärtom. Den positiva sidan av papperet är också förmodligen anledningen till att man inte bryter. För det är den sidan man älskar. Men tyvärr får vi båda sidorna, vi får inte välja.

Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
För barn och ungdomar: BRIS tel: 116 111
Manscentrum: 08 - 643 11 71
För personer i samkönade relationer, RFSL Brottsofferjour: 020-34 13 16
Oroar du dig för din alkoholkonsumtion? Alkohollinjen: 020-84 44 48

Hoppas ni tycker temamånaden har varit givande!

Fortsätt följa min blogg! Och sprid den vidare via facebook, twitter m.m. om ni tror att andra personer kan hitta stöd i bloggen!

Tillsammans är vi starka!
/Carina

torsdag 23 januari 2014

Månadens tema 4: Missbruk och våld

I samband med alkohol- och drogkonsumtion ökar risken för hot och våld. De som oftast drabbas är de som lever som lever närmast. Våld är traumatiserande för dem som utsätts. Men det behöver inte alltid vara fysiskt våld, även hot om våld kan vara traumatiserande för make/maka och barnen. Många sammanboende och barn lever med rädslan att om de säger fel sak eller gör fel så ska det utlösa aggressivitet, hot och kanske våld. Det kan kännas som att man går på tunn is och man balanserar sig fram för att inte väcka ilska. Detta är en uttragen vanmaktssituation för resten av familjen som känner ett ansvar för att inte utlösa aggressiviteten. Familjemedlemmarna försöker på så sätt göra personen nöjd genom att vara till lags för att på så sätt försöka kontrollera och minska hotet.

Om ilska, hot och kanske fysiskt våld uppstår lastar ofta familjemedlemmarna sig själva med tankar som:
- Jag borde ha förstått...
- Jag skulle ha tänkt på...
- Jag skulle ha hållit tyst...

Offren i familjen tvingas till att ständigt vara uppmärksam på den hotfulles sinnesstämningar för att försöka förutsäga och förstå kommande aggressiva handlingar.

Många familjemedlemmars kroppsliga och psykiska lidande är uttryck för reaktioner på traumatiska beroenderelationer.
Fritt ut boken Relation och Trauma av Karin Persson

En ytterligare fara gällande personer som lever i traumatiska relationer är att familjemedlemmarna själva börjar exempelvis dricka alkohol för att stå ut med sin situation och döva känslorna. När detta händer har i sådana fall barnen i familjen två påverkade föräldrar varav en blir hotfull och aggressiv och den andre "stänger ute" och dövar sig själv. Barnen blir då utlämnade till sig själva.

Om du känner igen dig i denna beskrivning så kan du vända dig till någon av dessa organisationer:

Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
För barn och ungdomar: BRIS tel: 116 111
Manscentrum: 08 - 643 11 71
För personer i samkönade relationer, RFSL Brottsofferjour: 020-34 13 16
Oroar du dig för din alkoholkonsumtion? Alkohollinjen: 020-84 44 48


fredag 17 januari 2014

Donerar pengar till VOOV!

Varje år donerar Coaching och Motivation Scandinavia AB pengar från försäljningen av "Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare" till en organisation som stödjer utsatta. I år doneras 3000 kr till den ideella föreningen VOOV (www.voov.nu).

VOOV är en ideell förening som drivs av veterinärer och veterinärstudenter med syfte att underlätta för våldsutsatta personer att ta sig ur en våldsrelation. Nästan alla skyddade boenden i Sverige saknar möjlighet att ta emot husdjur. VOOV förmedlar tillfälliga jourhem åt djuren när djurägaren befinner sig i skyddat boende.

"Ingen kan göra allt, men alla kan göra något"

Tack VOOV för att ni bryr er om djuren och underlättar uppbrottet från relationer med våld!

/Carina

tisdag 14 januari 2014

Månadens tema 3: Missbruk & Våld

Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har inte bara möt våldsutsatta kvinnor och barn utan även våldsutsatta djur. En hållhake som gör att många kvinnor inte lämnar en våldsam relation kan vara just för att skydda djuren, då det hade varit svårt att ta med sig djuren vid en flykt. Om det finns missbruk med i bilden så ökar risken för våld, både mot djur och människor.

I boken "Med husbondens röst" av Carin Holmberg där hon tagit del av kvinnojourernas upplevelser berättas exempelvis om Moa som har blivit misshandlad av sin sambo Mats och där han även utövat våld mot deras gemensamma djur. I början av relationen flyttar Moa in hos Mats med sina två katter och både Mats och Moa skaffar sig varsin hund. Efter att Mats sparkat Moas hund vill hon inte längre lämna sin hund ensam med honom. Och trots att han även skållat hennes katter under kranen vågar hon inte lämna relationen. Mats hotar med att leta upp henne och döda djuren om hon lämnar honom.
Efter att Moa legat på sjukhus ett dygn då hon blivit så svårt misshandlad av Mats så åker hon hem, där ligger hennes hund blodig och livlös innanför dörren. Moa lämnar då Mats och är tyvärr tvungen att lämna bort katterna då de tappat förtroendet för henne.

Handlingen att skada djur är dubbel: Det skadar djuret samt sårar och skapar otrygghet hos kvinnan och barnen. Våld mot djur kan användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet.

Våld mot djur kan vara psykiskt, genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro, eller fysiskt, genom slag och sparkar. 

Idag finns det få kvinnoboenden som tar emot djur, bland annat beroende på djurallergi. För att alla ska få ett likvärdigt stöd behövs ett mer utvecklat skyddsnät för våldsutsatta djur.


VOOV- Veterinär omtanke om våldsutsatta (www.voov.nu) är en ideell förening som vill underlätta uppbrottet från våldsutövaren genom att erbjuda det våldsutsatta djuret ett boende. De jobbar i samarbete med bland annat polisen, socialtjänst och kvinnojourer.

Misstänker du att ett djur far illa? Anmäl det! När djur far illa är det vår skyldighet att värna om deras rättigheter. Det är troligt att hela familjen kan behöva hjälp.

/Carina


Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
För barn och ungdomar: BRIS tel: 116 111
Manscentrum: 08 - 643 11 71
För personer i samkönade relationer, RFSL Brottsofferjour: 020-34 13 16
Oroar du dig för din alkoholkonsumtion? Alkohollinjen: 020-84 44 48

onsdag 8 januari 2014

Månadens tema 2 Missbruk och våld

Hej igen!
Som ni säkert förstått så har jag denna månad ett tema som jag bloggar om: Missbruk och våld.
Förra inlägget handlade om mäns våld mot kvinnor och alkoholens inverkan på detta.

Det här inlägget kommer att handla om missbruk och våld mot barn och barn som bevittnar våld i hemmet. Våld behöver inte alltid betyda fysiskt våld mot exempelvis mamma eller dem själva. Det kan också vara höga röster, skrik, omkullvälta möbler, slag i dörrar mm som bidrar till barnets rädsla och otrygghet. Många barn som upplevt våld beskriver också att det kanske inte sett, men de har hört, och det i sin tur skapar rädsla och traumatiska minnen.

"När jag bodde hos farsan så var det ju han som bestämde. Då fick jag nästan inte göra någonting. När pappa är hemma på helgen brukar han dricka. Sen blir han full. Sen är han bakfull nästa dag och då blir han arg på nästan allt. Han är ganska oschysst."  (Intervju med barn ur boken Barn som upplever våld. Pappas våld mot mamma - barns förståelse och komplexa offerskap. Gothia Förlag 2007.)

"Det bästa för barn är att bo hemma" - Är det sant?
Forskningen visar att det beror på situationen. Om det finns våld i hemmet så kan barnen uppleva en lättnad att slippa bråken vid en separation och flytt. Hemmet är annars platsen för våldet och en flytt innebär ett fysiskt avstånd från denna plats. I barnens berättelser så framkommer det att det viktigaste är att bo tryggt.  (Barn som upplever våld. Hur förhåller sig barn till våld i hemmet? Gothia Förlag 2007.)


Barn som lever med våld i hemmet kan innebära trauma för barnet. Ett trauma kan sägas vara en händelse som är så skrämmande och påfrestande att den skapar psykiska och fysiska reaktioner. I detta fall en situation som barnet inte själva valt eller ansvarar för, men som de ändå måste förhålla sig till. Många barn som bevittnat våld i hemmet visar också en mängd beteendemässiga och emotionella problem såsom ångest, depression, aggressivitet, antisociala och ängsliga i jämförelse med andra barn.  (Barn som upplever våld. Hur förhåller sig barn till våld i hemmet? Gothia Förlag 2007.)
 
Om du lever i en familj där det förekommer våld, så sök hjälp! Du behöver inte stå ensam i detta!
 
Här kommer några tips på ställen du kan vända dig:
Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
För barn och ungdomar: BRIS tel: 116 111
Manscentrum: 08 - 643 11 71
För personer i samkönade relationer, RFSL Brottsofferjour: 020-34 13 16
Oroar du dig för din alkoholkonsumtion? Alkohollinjen: 020-84 44 48
 
Ta hand om er!
/Carina

fredag 3 januari 2014

Januari tema: Missbruk & våld i nära relationer

Hej kära läsare och följare!

Denna månad (januari) har jag en tema månad på bloggen med inriktning på missbruk och våld i nära relationer.
Fortsättningsvis kommer jag skriva i huvudsak mäns våld mot kvinnor då det statistiskt sätt är fler män än kvinnor som slår sin partner. Jag är medveten om att det säkerligen finns ett mörkertal gällande kvinnor som slår sina män, att det finns våld även i samkönade relationer och att allt som skrivs här nedan även går att applicera på våld i andra nära relationer. Vi ska också komma ihåg att det absolut vanligaste våldet är mäns våld mot andra män.

Alkohol + droger + våld

I genomsnitt dödas 17 kvinnor om året av sin make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. Eftersom våldet oftast utövas inom hemmets väggar är det svårt att upptäcka, ingripa och att hjälpa de drabbade. Beräkningar som gjorts visar att cirka två tredjedelar av den misshandeln som utgörs av våld är av make, sambo, pojkvän eller före detta sådan. År 2011 anmäldes cirka 21 000 fall av misshandel mot kvinnor där gärningsmannen var bekant med offret. Av dessa kan cirka 15 000 vara fall där gärningsmannen är någon som kvinnan hade eller tidigare hade haft en nära relation med. Alkohol finns ofta med i bilden när misshandeln sker. (Källa: http://www.brottsrummet.se/sv/vald-inom-familjen)

Över hela världen finns ett samband mellan manlig berusning och våld mot kvinnor. Alkoholen är dock inte orsaken till våldet, men det kan vara den utlösande eller förstärkande faktorn. Även andra substanser såsom exempelvis amfetamin, anabola m.fl. kan öka risken för våld.  Drogen gör också att männen som slår gör det oftare och med större brutalitet. Men, trots att de flesta misshandelsbrott sker när mannen är alkoholpåverkad så är det bara en liten andel av alla tillfällen då männen druckit  som leder till misshandel. I dag sker hälften av den polisanmälda och registrerade våldsbrottsligheten i samband med alkoholpåverkan. (Källa: http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Vald-och-overgrepp/Vald-och-alkohol/)

Vad räknas som misshandel?

Många gånger kan det vara svårt för offret att inse att de faktiskt har varit utsatt för misshandel. Det beror på vad vi har för bild av vad som räknas som misshandel.
Ringa misshandel: är till exempel en örfil, en lättare spark, att knuffa någon så denne slår sig, att slita och dra i någons kläder.
Misshandel av normalgraden: kan vara om man skadar någon så att denne får ett sår, bryter ett ben eller slår ut en tand. Det kan också vara att man rakar av håret på någon.
Grov misshandel räknas som livsfarlig misshandel med till exempel kniv, yxa eller skjutvapen. Om våldet är särskilt grymt räknas det också som grovt. Det kan till exempel vara att sparka på någon som ligger och att många personer tillsammans misshandlar någon som är hjälplös. Även spridning av vissa sjukdomar, till exempel HIV, räknas som grov misshandel. (Källa: http://www.brottsrummet.se/Bazment/15.aspx)

Att bemöta någon som är påverkad och aggressiv:

Det är inte läge att försöka diskutera eller reda ut problem om personen du pratar med är påverkad och det finns risk att denne kan bli aggressiv.
Försök behålla lugnet, sänk rösten och tala lugnt. Eventuellt fråga frågor som kanske gör att personen stannar upp och tänker till (detta beror på hur påverkad och aggressiv personen är).
Undvik all fysisk kontakt. Personen kan känna sig trängd eller påhoppad och kan öka risken för våld. Ge personen snarare större utrymme. Om du kan, gå därifrån. Låt personen lugna ned sig på egen hand.
(Källa: http://www.vardguiden.se/Tema/Psykisk-ohalsa/Vald-och-overgrepp/Vald-och-alkohol/)

Viktiga telefonnummer om du känner igen dig i denna situation:

Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14.
Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50
För barn och ungdomar: BRIS tel: 116 111
Manscentrum: 08 - 643 11 71
För personer i samkönade relationer, RFSL Brottsofferjour: 020-34 13 16
Oroar du dig för din alkoholkonsumtion? Alkohollinjen: 020-84 44 48

Nästa inlägg kommer att handla om barn som utsätts för våld och uppväxt i missbruksfamiljer.

Tillsammans är vi starka!
/Carina

onsdag 1 januari 2014

Gott nytt 2014!

Gott Nytt År fina läsare!
Hoppas 2014 ger harmoni och glädje!
 
Kanske till och med så mycket harmoni att ni inte behöver läsa den här bloggen mera... :-)
Men om så inte är fallet så finns ju jag och bloggen här!