fredag 15 juni 2018

Blir du som anhörig verbalt attackerad och skuldbelagd?

Som många anhöriga till personer med beroende vittnar om, så är det många som får stå ut med personangrepp, anklagelser och skuldbeläggande från sin närstående med ett substansberoende.

Det gör ont. Det sårar. Och det kan vara svårt att inte själv triggas igång till att ge tillbaka med samma mynt. Resultat? Ni kan tänka er själva. Det blir naturligtvis bara värre!

Till slut kan det vara de här personangreppen som gör att man till slut behöver bryta kontakten, man klarar inte av att någon man tycker om ständigt kastar sin ilska och besvikelse på en. Man bryter, för man behöver ta hand om sig själv. Man bryter för att man ser att man bara mår sämre varje gång men pratat med den man håller kär.


Men vissa kan inte bryta kontakten. Exempelvis om
alla anklagelser kommer från ens omyndiga tonåring som använder droger/överkonsumerar alkohol. Det kan givetvis även vara svårt i andra relationer, eftersom man har starka band till personen med alkohol- och drogproblem.


Känner du igen dig?
Här kommer några tips du kan testa för att se om de får annat resultat.



 
1. Gå inte till motattack! 

Svara inte med "samma mynt", även om det kanske är den första naturliga responsen då man känner sig sårad. Det är inte heller konstigt att man vill försvara sig mot eventuella anklagelser som sköljs över en. Men försök tänka att personen som står framför dig för tillfället inte är rationell, och det kommer troligtvis bara bli värre desto fler vedträn som slängs i elden. Svara hellre gärna med någonting kort, men ärligt, exempelvis ”Jag är ledsen att du känner så.” En sådan mening är svår att attackera.

2. Ge en öppen fråga tillbaka! 

Om personen inte är helt rosenrasande eller mycket påverkad, kan du försöka prata med henne/honom. "Öppna frågor" börjar ofta med VAD, HUR, PÅ VILKET SÄTT? Den öppna frågan lägger tillbaka bollen till personen som uttryckte attacken. Och du behöver inte gå i försvar.

Ex:
”Jag är ledsen att du känner så. Hur kan du hantera dessa känslor?”
”Det måste vara väldigt jobbigt att känna så. Vad kan du göra för att söka hjälp för att du känner dig så illa behandlad?”
”Det är hemskt att upplever det så. På vilket sätt kan du lösa det här problemet?”

3. Undvik respons

Du måste sätta dig själv i första hand. Är situationen extrem är oftast det bästa man kan göra att avlägsna sig. Gå därifrån, lägg på telefonluren, sätt på hörlurar och lyssna på musik i stället. Om man kallar någon för fula ord och anklagar någon annan för massa saker och det inte är någon som lyssnar, då får det ingen effekt. Om den anhörige konsekvent ignorerar angreppen och gör något bättre av sin tid än att lyssna och gå i försvar, kommer till slut den andre personen lära sig att det är inte är någon idé, för det finns ingen mottagare. Personen får ingen uppmärksamhet åt sitt beteende. Det är lönlöst.


Kom ihåg, vi behöver repetera dessa strategier om och om igen, konsekvent ofta under flera månader. Om en person är van sedan åratal tillbaka att de kan trigga igång dig med attacker och skuldbelägganden, då kommer det ta en tid innan de förstår att det är andra bullar nu. Och det här funkar bara, om du inte börjar attackera tillbaka. Då är strategierna meningslösa.

Testa och se om det blir annorlunda! Var konsekvent.



Ta hand om er!
/Carina

torsdag 14 juni 2018

VÄLKOMNA TILL GRATIS FÖRELÄSNING FÖR ANHÖRIGA!

Den 4 oktober i år håller jag i föreläsningen ”Kan jag hjälpa min
närstående med beroendeproblem?” i Nyköping. Du kommer bland annat få tips på hur du kan förbättra kommunikationen med din närstående samt förbättra din egen livssituation. 
 
 
 
INFORMATION:
Datum: tors 4/10
Tid: 18–20
Plats: Hospitalsgatan 2, Nyköping
Sista anmälningsdag: 19/9

Anmälan sker via Anhörigcenter, klicka här så kommer du till evenemanget på Facebook. Har du inte Facebook kan du läsa mer på sidan 3 i detta dokument samt anmäla dig direkt till Anhörigcenter via tele eller mail:  
  
Telefon: 0155 - 45 74 10
E-post: anhorigcenter@nykoping.se

Varmt välkomna!

söndag 10 juni 2018

6 vanliga frågor från anhöriga till personer med beroendeproblem

Hej kära läsare! 

Här kommer ett sammanställt dokument med några av de vanligaste frågorna från anhöriga till personer med beroendeproblematik. Hoppas att svaren kan vara till hjälp. Ni får mer än gärna dela och sprida dokumentet så mycket ni bara kan, jag hoppas att det kan nå ut till och hjälpa så många som möjligt! 


Klicka här för att öppna pdf-dokumentet. 


tisdag 5 juni 2018

Citat & Övning ur boken "Släpp kontrollen - Vinn friheten!"

Släpp kontrollen – Vinn friheten var den första boken jag skrev som stöd till anhöriga. I boken får läsaren ta del av kunskap, intervjuer och reflektionsövningar. Syftet är att hjälpa den anhöriga att uppnå en bättre livskvalitet, oavsett vilka val personen med beroendeproblem gör! 


En anhörigs tankar om Släpp kontrollen - vinn friheten

“Jag vill gratulera dig till din bok ”Släpp kontrollen – vinn friheten”. Jag har en nära släkting med alkoholberoende och läste den idag när jag som mest behövde det, och kände verkligen att jag fick hjälp. Flera bra aha-upplevelser. En mycket bra och välskriven bok som jag förstår att hundratusentals behöver och jag hoppas att de hittar boken.”



 

Övning – identifiera rädslor

Nedan följer en liten övning tagen direkt ur boken. Den berör rädsla, en känsla som jag upplevt att många anhöriga kan känna igen sig i. 

Rita 4 stora cirklar på ett papper. 


Steg 1: Vad är dina rädslor i nuläget? Fyll i en rädsla i varje cirkel (ex. mamma full på min födelsedag).


Steg 2: Fyll nu på i cirkeln med vad du associerar till den rädslan och vad som kan ligga bakom denna rädsla (ex. skam, bråk). 


Steg 3: Välj den rädsla som känns mest akut och besvara frågorna nedan. Om du vill kan du sedan följa denna modell och besvara frågorna även för de andra rädslorna. 



Reflektionsfrågor – rädslor 

 
1. Utifrån denna rädsla, vad är det värsta som skulle kunna hända?
2. Utifrån denna rädsla, vad är det bästa som skulle kunna hända?
3. Hur kan du hantera situationen om det värsta skulle hända?
4. Utifrån denna rädsla, vad är det mest realistiska som skulle hända?
5. Vad har du för tecken och bevis på att detta är det mest realistiska scenariot?
6. Om det mest realistiska skulle hända, hur kan du då hantera det?
7. Vad kan du påverka och var går dina begränsningar gällande detta? Vilka beslut behöver du ta som gör att du kan hantera denna rädsla på bästa sätt?



Släpp kontrollen – vinn friheten innehåller massor av övningar och information för att hjälpa och stötta anhöriga. Du kan läsa mer om boken här!


 

onsdag 30 maj 2018

Varför fungerar inte konfrontationen?




Många anhöriga tänker ofta att de borde konfrontera sin närstående med beroendeproblem för att få dem att inse att de har ett problem. Det här leder ofta till att man omedvetet lägger skuld och skam på personen.

Det finns dessutom en missuppfattning om att konfrontation krävs för att personen ska förändra sig. Beroende sägs ofta vara en sjukdom fylld av förnekelse, men många gånger är personen också fylld med ånger och skuldkänslor. Denna aspekt gör det extra viktigt att undvika skam- och skuldbeläggande. Skam leder i de flesta fall till försvarsmekanismer, vilket alla människor känner om vi känner oss angripna och ångerfulla. När konfrontationen speciellt riktar sig mot de skam- och skuldfyllda delarna hos personen brukar denne mentalt blockera sig och försöka försvara sig. En strategi för detta kan vara att skuldbelägga dig som anhörig i stället. Känner du igen det?

Vill du hjälpa en person som är beroende av alkohol eller droger men vet inte hur? Ett alternativ är att ta upp hur man känner på ett lugnt och kärleksfullt sätt. Många tips gällande kommunikation och förhållningssätt får du i webbkursen för föräldrar till en son/dotter med beroende. Du kan läsa mer om kursen här: https://anhorigkurs.teachable.com/p/webbkurs/


fredag 25 maj 2018

4 TIPS FÖR FÖRÄLDRAR TILL ETT BARN MED BEROENDEPROBLEM

Om du är en förälder till ett barn med beroendeproblematik så är jag övertygad om att du redan har gjort allt som står i din makt för att hjälpa henne eller honom till förändring. 

Du kanske har testat att vädja, skälla, gråta, försöka förstå, övertyga, ifrågasätta eller muta. Många slits mellan att försöka sätta gränser, dåligt samvete, sorg och ilska.

I sådana här smärtsamma livssituationer är det väldigt svårt att veta hur man ska bete sig, och det kan kännas som att det blir fel hur man än gör. Även om det inte är ditt fel så kan det vara oerhört tungt och plågsamt, och du är inte ensam om detta. 

Här finner du till att börja med 4 tips på hur du kan bemöta ditt barn. De är meningen att vara ett stöd för dig i den svåra situationen det innebär att vara förälder till någon med alkohol- eller drogproblem.


Klicka HÄR, scrolla ned till "4 tips för föräldrar till barn med beroendeproblematik" och registrera dig gratis!




Känner du att du behöver mer hjälp och stöd? Då kan jag varmt rekommendera "Från beslutsångest till tydlighet" - en onlinekurs som är utformad för att du som förälder under 6 veckors tid ska lära dig att:
  • Kommunicera med din son/dotter på ett mer konstruktivt sätt
  • Hantera svåra känslor och tankar så som skam, skuld, sorg och ilska
  • Läsa och förstå olika beroendebeteenden hos ditt barn
  • Hjälpa din son/dotter in i behandling och minska risken för återfall
  • Sätta upp mål och strategier för att bibehålla det du lärt dig

Läs mer om kursen här

söndag 20 maj 2018

Ett syskons historia om att vara anhörig till någon med beroende



Som ni säkert redan räknat ut så lever inte min bror längre. Han dog för sex år sedan. På en hotelltelefon i Las Vegas fick jag beskedet.




Missade du Fridas historia om hur det är att vara syskon till någon som lider av ett drogberoende? För några år sedan valde hon att dela med sig av den svåra kampen och hur hon till slut förlorade sin bror på grund av drogerna. Med stort mod och hjärta skriver hon om de tuffa tonåren, hur hon såg hur hennes bror sakta förändrades och hur hon gjorde för hantera skammen, ilskan och sorgen. Hon berättar även om hur det var att befinna sig i en familjesituation där man som barn kanske inte får den uppmärksamhet man faktiskt behöver, där all fokus läggs på någon annan. 

Även om du inte är syskon till någon med beroende så rekommenderar jag alla att läsa Fridas historia, där finns många fina och lärorika ord som alla anhöriga kan ta med sig! 


Fridas historia publicerades i 4 olika blogginlägg under 4 dagars tid. Klicka på länkarna nedan för att komma till delarna. Om du sedan tittar på vänsterspalten ser du "bloggarkiv" i november och december, där finner du de resterande 3 delarna. Du kan också göra en sökning i sökfältet till höger, sök på "Syskon till missbrukare", så får du upp alla inlägg!  

Hoppas Fridas historia kan vara till hjälp för andra! 


FRIDAS HISTORIA:

Syskon till missbrukare, del 1

Syskon till missbrukare, del 2

Syskon till missbrukare, del 3

Syskon till missbrukare, del 4


Kan även varmt rekommendera Fridas bok, Min bror tog drogerna
 

tisdag 15 maj 2018

Intressant TED-talk om att hantera stress

Att leva ett liv nära någon med alkohol- eller narkotikaberoende kan vara oerhört stressfyllt. Många känner en ständig oro och rädsla inför både nutiden och framtiden; kommer personen vara påverkad när han/hon kommer hem ikväll? Varför svarar personen inte när jag ringer? Hur kommer min och personens framtid att se ut? Ängslan leder i många fall till att kroppen hamnar i ett kontant stresstillstånd. En ihållande stress kan leda till en rad olika sjukdomar och det är även vanligt att det går ut över andra områden i ens liv.

Kelly McGonigal pratar i detta TED-talk om hur man kan lära sig att hantera stressen då man är mitt uppe i den. Det handlar om att vända den negativa stressen till ”positiv”, att se på den på ett nytt sätt och i vissa fall till och med gynnas av den. Visserligen är långt ifrån all stress hälsosam; att som anhörig leva under ständig oro kan som nämnt ovan leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. Vad man däremot kan ta mig sig från McGonigal föreläsning är förståelsen för hur stress fungerar samt insikten om att sociala nätverk, så som vänner och familj, har direkt påverkan på att minska de negativa effekterna av både akut och långvarig stress.
     

torsdag 10 maj 2018

Videoklipp! Enkel och användbar övning för anhöriga

Titta gärna på detta korta videoklipp med en övning direkt tagen ur min bok Du är viktig! Till dig som är anhörig till någon med beroendeproblematik. Boken är speciellt tillägnad föräldrar till ungdomar eller vuxna barn med alkohol- eller narkotikaproblem men passar även andra anhöriga som är påverkade av konsekvenserna av en närståendes beroende. Min förhoppning är att boken ska kunna hjälpa så många som möjligt som behöver stöd och vägledning! 

torsdag 3 maj 2018

Vad döljer sig bakom begreppet ”medberoende”?

Termen "medberoende" kan vara problematisk och har under lång tid slängts runt hit och dit utan att det finns en tydlig definition. Vissa menar att bara man lever nära någon med psykisk ohälsa så har man ett medberoende. En annan kan mena att man som medberoende ”hjälper” den närstående att ta droger eller dricka. Vissa menar att det är en anpassningsstrategi som man utvecklar som barn. Ordet har för vissa anhöriga blivit till en stigmatiserande stämpel. Samtidigt fyller begreppet en viktig funktion. Många kan känna igen sig och får en förklaring på sig eget mående och beteende. Det skänker tröst och hjälp att hitta vägar till förändring. Att vara det som kallas "medberoende" går också hand i hand med att älska en person. Att vilja hjälpa någon som mår dåligt som man värnar om. Även om man kanske inte vet hur man ska gå till väga alla gånger.

Om vi har en närstående som råkar ut för en olyckshändelse så är det kanske inte så märkligt att vi under några veckor prioriterar dennes behov framför våra egna. Vi kanske hjälper och tröstar, ger vår tid och energi för att stödja den vi bryr oss om. Våra egna behov får tillfälligt stå tillbaka. Men när vi bryr oss om en person med alkohol- eller narkotikaproblem kan denna kris pågå i många år. Risken finns då att den anhörige gör likadant som vid en tillfällig kris. I längden kommer detta bli extremt tärande och stressande för den anhöriga.




Vad innebär ett ”medberoende”?


Man kan som anhörig själv utveckla destruktiva och dysfunktionella mönster i samspelet med personen med beroende. Människor som lever i utsatta, oberäkneliga och ibland farliga livssituationer kommer försöka göra det bästa de kan just i den situationen. Det här är exempel på vad många anhöriga kan uppleva:

•    Tystnar och döljer sina känslor, ofta av rädsla för att någon annan ska bli upprörd.
•    Tolererar saker som de annars aldrig skulle tolerera.
•    Offrar sin tid/behov i förväntan att få någonting tillbaka
•    Gör saker för andras skulle som man borde göra för sig själv
•    Agerar emot sina egna värderingar (ex. ljuger för att skydda)
•    Sätter ultimatum som man inte håller. Flyttar sina gränser
•    Gör stora ansträngningar att bygga upp en fasad, tror att de måste dölja familjens problem
•    Upplever skuld och skam för vad en annan person gör
•    Svårigheter att ta hand om egna behov
•    m.m.

Men det finns också annan problematik som kan behöva uppmärksammas men som riskerar att döljas bakom begreppet medberoende. Konsekvenserna av detta är att personen kanske inte söker hjälp för denna problematik. 




Några exempel på vad som kan gömma sig under ett medberoende: 


PTSD/Trauma/Kriser

Vissa beteenden kan vara anpassningsstrategier för att hantera svåra och traumatiska livsomständigheter. Det är egentligen en naturlig reaktion på en onaturlig situation.
Många barn som växt upp med beroende i familjen fortsätter få psykiska problem som vuxna. Dessa kan utspela sig i oro, ångest och låg självkänsla. Många personer som har växt upp med beroende i familjen har fått diagnosen Komplex post traumatisk stress symtom (Komplex PTSD). Denna diagnos beskriver att personen som barn har upplevt upprepade och långvariga traumatiska händelser. Vanliga symptom vid PTSD kan vara skamkänslor, isolering och hopplöshet. Ett tidigare trauma kan i många fall leda till att man senare i livet hamnar i situationer och relationer vilka ter sig destruktiva.

Många anhöriga upplever också skrämmande situationer som kan skapa trauman, som exempelvis att bevittna överdoser, våld, olyckor, suicidförsök m.m. Dessa händelser kan leda till stor otrygghet och konstant rädsla för att någonting liknande ska hända igen.


Psykisk och fysisk misshandel, hot och utpressning


Som nämnt ovan kan begreppet ”medberoende” innefatta att man accepterar mer än vad man vanligtvis skulle ha gjort. Man tolererar beteenden som man egentligen kanske inte känner är okej. Det leder till att det kan vara väldigt svårt att ta sig ur relationer där våld, hot och utpressning är närvarande. 


Det kan handla om att din närstående hotar att skada dig/någon du bryr dig om, förstör saker, tvingar dig att göra saker som du inte vill göra, hotar att göra drastiska saker om du lämnar henne/honom, agerar mycket svartsjuk, själviskt eller ägande. Ekonomisk utpressning eller annan utpressning kan innebära att personen försöker begränsa åtkomsten till olika saker eller områden i ditt liv, allt från pengar, bil, telefon, träffa vänner/familj, utföra olika aktiviteter osv. Personen kan säga saker som han/hon vet kommer att skada dig, kritisera dig eller klandra dig för olika saker då det kommer till hans/hennes eget beteende. Detta påverkar i många fall din egen syn på dig själv, exempelvis att du känner det som att du inte kan göra något rätt, att det är du, och inte din partner, som är den som gör fel eller att du känner att du förtjänar att bli behandlad illa.
 

Många sammanboende och barn lever med rädslan att om de säger fel sak eller gör fel så ska det utlösa aggressivitet, hot och kanske våld. Det kan kännas som att man går på tunn is och man balanserar sig fram för att inte väcka ilska. Kanske känner man också ett ansvar för att inte utlösa aggressiviteten. 



Varför stannar man?


När man sitter fast kan man få upplevelsen av att man aldrig kan bli fri från relationen. Kanske tror man att det inte är möjligt att bli lycklig igen. Man hoppas och arbetar också för en förändring hos den närstående; det är vanligt att den anhöriges förhoppningar om förändring blir "limmet" i relationen som gör att man stannar kvar. 


Man har på så sätt en viss ”bindning” till personen. Bandet gör att man stannar, trots en jobbig levnadssituation och kanske även närvaron av hot, våld och psykisk och fysisk misshandel. Det kan vara att man älskar sin närstående och man vet även om alla de positiva sidorna personen har. Man kan också vara rädd för att bli ensam eller orolig att man inte ska klara sig. Det kan också handla om empati; en oro för att ens närstående ska bli ensam, och kanske att dennes liv är i fara om man lämnar. Inte att glömma, vi människor lever på hoppet om att allt ska bli bra och vi har ofta innerst inne en vilja att försöka förstå och vara ett stöd för den som står oss nära. 




Mer forskning behövs!

Forskning fortsätter lägga fram bevis för att man i många fall bör hjälpa de anhöriga, då det i sin tur ökar möjligheterna för en lyckad behandling för personen med alkohol- och narkotikaproblem. Det har även visat sig att dysfunktionella relationer i den beroendes liv kan utgöra en risk för återfall efter behandling. Vidare så är ofta en viktig motivationsfaktor för den beroende att bevara (eller få tillbaka) goda relationer till sin familj.

För att förstå termen ”medberoende” och allt vad det innebär på ett djupare plan krävs det mer forskning kring anhörigas situation och mående. Vi kan notera att begreppet innefattar så mycket mer än vad den ger sken av, precis som ett substansberoende är komplext och bottnar sig i mängder med olika aspekter.