söndag 25 februari 2018

4 sätt att stödja en person som befinner sig i ett tidigt stadie av nykter-/drogfrihet


1. Håll personen ansvarig för sitt beteende

En person som nyligen blivit nykter/drogfri känner sig ofta överväldigad av skuldkänslor. Personer med beroende tenderar att göra många misstag och skada andra för att kunna fortsätta använda alkoholen/drogen. När man sedan blir fri från sitt beroende kommer verkligheten och allt man gjort ikapp en.  

Men viss skuld kan vara hälsosam att känna, särskilt om personen på grund av denna gör en positiv förändring. Det är känslan av skuld som signalerar att personen agerat på ett visst sätt som den egentligen inte själv vill. Det kan vara en motivationskraft till förändring. Så försök inte lindra detta genom att förminska, ex. ”Det var inte så farligt”. Förmedla i stället hopp, ex.: ”Jag kan se att alkohol-/drogkonsumtionen bidragit till att du gjort saker du ångrar, men nu gör du något åt det! Det är ett problem som är möjligt att lösa genom förändring”. När personen är i tidig återhämtning, och undviker att erkänna sina fel, då är det okej att som anhörig visa att man är medveten om personens negativa beteenden och låta honom/henne vara ansvarig för dem.


2. Låt det ta sin tid   

Det är viktigt att komma ihåg att den första tiden för nykter-/drogfrihet är mycket oförutsägbar. Man kan inte vara säker på om ens närstående kommer ta återfall. Många människor med beroende säger till och med själva att de inte är säkra på om de kommer lyckas ta sig igenom den första tiden. Det finns många inlärda beteenden man måste övervinna och sedan ersätta med andra beteenden. Tillit är ett slags band som tar tid att läka. Tillit växer med tiden när en persons agerande överensstämmer med vad han/hon säger. Låt det ta tid. Var förberedd på återfall, men hoppas på det bästa. 


3. Nykter-/drogfrihet löser inte alla problem

En människa har nästan alltid ”oskyldiga” avsikter då man börjar använda alkohol eller droger. Det kan också finnas psykisk ohälsa i grunden som är en anledning till att man är extra sårbar för substanser. Till slut blir konsumtionen allt mer regelbunden och då handlar det ofta om att hantera smärtsamma tankar och känslor. Så småningom blir man fysiskt beroende. När beroendet fortskrider staplar alla problem upp sig på varandra och tillsammans med personens livsstil blir tillvaron allt svårare att hantera. När alkoholen/drogen försvinner finns de känslomässiga problemen kvar. Så, på samma gång som det är viktigt att låta personen stå ansvarig för sina handlingar, kan det vara viktigt att hålla detta i åtanke, då du ser att din närstående kämpar med att hålla sig nykter/drogfri. Personen måste anpassa sig till det nya livet och alla sina problem utan närvaron av alkoholen/drogen. 


4. Var fokuserad på ditt eget välmående

Beroende på hur engagerad du var i personen när denne var aktiv i alkohol-/drogkonsumtionen kommer du upptäcka att din situation kommer förändras när han/hon blir nykter/drogfri. Din närstående kommer inte behöva dig på samma sätt som hon/han behövde dig under tiden för beroendet. Ditt fokus på personen kanske tog upp en stor del av ditt liv, och det är viktigt att du hittar ett sätt att rikta tillbaka fokus på dig själv och låta personen sprida sina vingar, utan att ta över kontrollen. Du kommer kunna stödja bättre om du mår bra och vågar fokusera på dina egna behov.  

fredag 23 februari 2018

Nu kan du som anhörig delta i en ny och viktig studie från Anhörigstödet!

Anhörigstödet rekryterar nu anhöriga att delta i en internetbaserad studie. De söker personer som oroar sig för sin närstående med alkoholproblem, eller vårdnadshavare som oroar sig för att en annans vårdnadshavares alkoholproblem påverkar barnets mående. Syftet med studien är viktigt: att sprida kunskap genom att kunna nå ut till fler anhöriga! Om du deltar kommer du även erbjudas ett program för anhöriga som kan ge dig verktyg att hantera den situation du befinner dig i. Forskargruppen består bland annat av personer från Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting.

Om du är intresserad av att delta kan du läsa mer ingående om studien och anmäla dig på Anhörigstödets hemsida

onsdag 21 februari 2018

Föräldrar berättar om deras barns beroende i Karlavagnen

Igår hörde föräldrar till barn med drogberoende av sig till Karlavagnen och berättade om deras svåra livssituation, deras upplevelser, erfarenheter och motgångar. Fyra olika mammor berättar om hur drogerna tog deras barns liv, andra talar om den pågående kampen, behandlingshem och återfall och hur lätt det är att trilla in i ett ”medberoende”. Medverkar gör också drogforskare som gjort intervjuer med föräldrar. Att vara mamma eller pappa till ett barn med beroende påverkar hela livet. Osäkerheten, oron och rädslan kan leda till en rad sjukdomar. Öppenhet och acceptans från samhället och personer runt omkring är oerhört betydelsefullt. Det är viktigt att vi pratar mer om det här!

Du kan lyssna på programmet på din plattform för podcasts eller på Sveriges radios hemsida

Ps. Om du är förälder och behöver hjälp med att hantera ditt barns drog- eller alkoholberoende kan jag varmt rekommendera min onlinekurs

tisdag 20 februari 2018

Missade du avsnittet om anhöriga i Beroendepodden?

Förra sommaren blev jag intervjuad av Annelie Ståhl i Beroendepodden! Det blev ett spännande samtal med fokus på vad anhöriga till personer med beroendeproblematik kan göra för att förbättra sitt mående och livssituation. Vi pratade lite extra om föräldrar till barn med något slags beroende och vad för hjälp som finns att få.

Lyssna på intervjun HÄR

Släng även "ett öra" på avsnitt 1, där Annelie berättar om sin väg från alkoholberoende till triathlon, ultralöpning & Swimrun. Ofta får vi bara höra historierna om när det gick dåligt. Vi behöver också höra när det går bra. För det finns hopp och det är många som klarar av att vända det svåra till möjligheter!

Allt gott!
/Carina

torsdag 15 februari 2018

Hitta din egen plats för att koppla av!

Att leva nära någon med beroendeproblem kan leda till starka känslor av otrygghet. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att psykiskt eller fysiskt våld finns närvarande, utan kan även handla om ständiga, orosfyllda tankar, exempelvis över om personen kommer vara påverkad eller inte. Att inte veta om man kommer mötas av en människa som har druckit/tagit droger när man kliver innanför dörren kan vara oerhört påfrestande. Man kanske även känner en ständig oro över hur personen har det – behöver hon pengar? Kommer han klara av tentan? Kommer han komma iväg till jobbet imorgon? Sårade jag henne när jag sa det där? 

Man lever ofta under en konstant stress i sin rädsla för att saker och ting kommer fallera. Stresskänslan är egentligen naturliga och nödvändiga signaler i kroppen som utlöses vid fara. Men om man lever med en ihållande känsla av fara under en lång tid kan stressen kan bli farlig och leda till både fysiska och psykiska sjukdomar.




Din plats - var och när känner du dig trygg?  

Som anhörig blir det lätt att man går på helspänn. Kroppen hinner aldrig riktigt återhämta sig. Om du befinner dig i en situation där du antingen inte kan eller klarar av att flytta ifrån din närstående kan du i stället försöka tänka ut ställen där du kan koppla av och bli fri från oron och stressen. Låt oss kalla det för ”din plats”. 

Fundera på följande: När är en bra tid på dygnet/veckan för dig att ta din paus på din plats? Exempel på platser där du kan släppa oron och stressen kan vara på promenad, på gymmet, på en bänk i parken eller på lunchrasten. Din plats kanske är hemma hos en vän, på bio eller på en kurs i någonting du gillar. 


En alldeles egen plats i hemmet 

En plats behöver inte heller vara någonting fysiskt. Har du någon gång tränat yoga eller mindfulness vet du att vi kan finna ro även inom oss. Faktum är dock att detta kan vara svårt om vi är mitt uppe i en stressig och jobbig situation, speciellt om vi inte fått verktygen. Om du har möjlighet kan jag rekommendera att gå en kurs i mindfulness, där får du lära dig att acceptera och släppa taget om dina tankar och att vara här och nu. Om du känner att du inte kan gå en fysisk kurs finns det mycket skrivet om mindfulness på nätet, i olika podcasts samt i instruktionsvideor på Youtube. Det som är positivt är att du kan dra dig undan och använda dig av övningarna i hemmet. 

Låt den/de fysiska eller mentala platser du funnit bara vara dina, ta en paus från allt annat och säg till dig själv: ”Här är jag trygg, och just nu är jag ägare av denna stund”. 

söndag 11 februari 2018

Videoklipp! Hur kan man som anhörig hantera frågor om pengar?

Som anhörig är det en vanlig och oftast svår situation att ens närstående ber om pengar. Det kan vara lätt att ge med sig, även om man anar att pengarna kommer gå till alkohol eller droger. Men att underlätta personens beroende är ju det sista man vill, man vill i stället hjälpa och stödja personen att göra hälsosamma val. Men problemet ligger oftast i att den närstående blir ledsen och uppgiven, säger att det inte ens finnas pengar till mat, hyra eller liknande. 

Vad ska man som anhörig göra i en sådan svår situation? Titta på denna korta film, förhoppningsvis kan den ge lite tips på vägen! 



Besök även min Youtube-kanal om ni är intresserade av att se på andra filmer riktade till anhöriga. 

Ta hand om er!


fredag 9 februari 2018

Berättelserna från mammorna som förlorat sina barn

Idag visades ett viktigt inslag på Nyhetsmorgon i TV4. Tre mammor som förlorat sina barn på grund av alkohol-/drogberoende berättar om sina upplevelser av vad som hänt och hur samhället agerat. 

Tillsammans med trettiotals andra kvinnor har de har även delat med sig av sina erfarenheter i den nyutkomna boken Vi begravde våra barn, som de rekommenderar alla att läsa. I den berättar mammorna om den svåra kampen mot deras barns beroende, sorgen som följde deras bortgång och besvikelsen över den bristfälliga hjälpen från samhället.

Klicka på pilarna längst ner till höger i videoklippet för att titta på filmen i fullskärm.

 
Länk till inslaget i TV4 Play: https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/3955947
 

måndag 5 februari 2018

Finns det djur som tar skada i familjen?

Hot, utpressning och psykisk och fysisk misshandel är tyvärr vanligt förekommande i relationer och familjer där beroende förekommer. Och det behöver inte bara vara människor som är utsatta; om det finns alkohol- eller droger med i bilden ökar risken för våld även mot husdjur. 

Handlingen att skada djur är dubbel: det skadar djuret samt sårar och skapar otrygghet hos andra personer i familjen. Våld mot djur kan vara psykiskt, genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro, eller fysiskt, genom slag och sparkar. Motivet av en sådan våldshandling är ofta att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Det kan handla om att den närstående hotar med att skada djuret om den anhöriga lämnar henne/honom eller att personen tar ut all sin ilska och frustration på djuret när han/hon anser att den anhöriga betett sig dåligt. På så vis läggs all skuld över på den anhöriga och det skapas en rädsla både för att lämna personen samt att göra någonting som kan uppröra. 




 Våldsutsatta kvinnor och djur 

En hållhake som gör att många kvinnor inte lämnar en våldsam relation kan vara just för att skydda djuren, då det hade varit svårt att ta med sig djuren vid en flykt. Tanken på att lämna bort ens älskade vän är även otänkbar för många. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har inte bara mött våldsutsatta kvinnor och barn utan även våldsutsatta djur. 

För att alla ska få ett likvärdigt stöd behövs ett mer utvecklat skyddsnät för våldsutsatta djur. Idag finns det däremot tyvärr få kvinnoboenden som tar emot djur, bland annat på grund av djurallergi. Utvecklingen går trots det framåt, vissa hem har specialanpassade rum där husdjur är tillåtna. Om man är osäker kan man leta upp jourer på nätet och höra av sig och fråga. 


VOOV- Veterinär omtanke om våldsutsatta (www.voov.nu)

VOOV är en ideell förening som vill underlätta uppbrottet från våldsutövaren genom att erbjuda det våldsutsatta djuret ett boende. De tilldelar bland annat tillfälliga jourhem åt djur som far illa, när ägaren befinner sig i ett skyddat boende. De jobbar i samarbete med bland annat polisen, socialtjänst och kvinnojourer. 

Misstänker du att ett djur far illa? Anmäl det! När djur far illa är det vår skyldighet att värna om deras rättigheter. Det är troligt att hela familjen kan behöva hjälp.


Om du behöver akut hjälp, ring 112 till polisen eller vid mindre brådskande fall, ring 114 14. Eller ring Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50


Coaching & Motivation Scandinavia AB donerar pengar till VOOV varje år.