måndag 6 juni 2016

När gränsen är nådd – Avhysning av vuxet barn

Att komma till den punkten då man känner att man måste få sitt myndiga barn att flytta hemifrån kan vara fruktansvärt jobbigt. Man kanske känner sig som en ”dålig förälder”. Men till slut så är gränsen helt enkelt nådd, man orkar inte längre mer. Trots att man absolut inte vill, så kanske det inte fungerar längre. Man behöver göra tydligt för det unga vuxna barnet att hon/han måste flytta. 


Jag får många gånger mail och telefonsamtal ifrån desperata föräldrar som inte klarar av att bo under samma tak som en person med beroende, men att denne vägrar att flytta. Därför har jag tagit hjälp av en advokat som skrivit ned tips till er som sitter i denna situation. 
 
 

Hur vräker man ett myndigt, hemma-boende barn?


1. UPPRÄTTA ETT HYRESKONTRAKT


Enligt Föräldrabalken (7 kap. 1 §) är föräldrar endast försörjningsskyldiga för sina barn tills de fyller 18 år (om de inte fortfarande går i skolan, då gäller skyldigheten t.o.m. 21 år). Detta innebär att du kan upprätta ett hyreskontrakt med ditt barn om de vill bo hemma efter att de fyllt 18 år.
 

Hyreskontraktet bör innehålla:

  • Ditt och ditt barns namn och personnummer.
  • Hur mycket hyra som ska betalas. Kan vara en symbolisk summa om du inte vill kräva ditt barn på pengar.
  • Hur länge avtalet gäller och hur lång uppsägningstiden ska vara. Den måste vara minst tre månader om avtalet gäller tillsvidare.
  • Eventuella andra villkor.
  • Datum och bådas underskrifter.
  • Ett eller ett par vittnen. Det är inte nödvändigt för att kontraktet ska gälla, men kan underlätta när det blir en konflikt.

Skriv kontraktet i två exemplar och behåll ett var. Ett kontrakt kan skrivas när som helst. Det behöver inte vara när ditt barn flyttar in. 
 


2. DU HAR RÄTT ATT SÄGA UPP HYRESKONTRAKTET OCH BE DITT BARN ATT FLYTTA UT 

Enligt Jordabalken (JB) ska en hyresgäst se till:

att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas (störningar i boendet)” (12 kap. 25 §).

När ditt barn bor som hyresgäst hos dig måste den alltså sköta sig precis enligt samma standard som kan krävas av hyresgäster i andra slags hyresgästförhållanden. Regler som ni skrivit in i avtalet (t.ex. att droger inte får användas eller förvaras i lägenheten) gäller också som grund för uppsägning (JB 12 kap. 42 §, 8 p).

Om ditt barn inte sköter sig så säger du upp avtalet och ber barnet att flytta ut inom uppsägningstiden. 
 

3. BEGÄR AVHYSNING HOS KRONOFOGDEN

Om ditt barn vägrar att flytta så begär du avhysning (vräkning) hos kronofogdemyndigheten. Du ansöker genom att fylla i en blankett som du hittar på kronofogdens hemsida.

OBS. Du måste också kontakta Socialtjänsten och berätta för dem att du tänker avhysa ditt barn. Det kostar f.n. 300 kr att begära avhysning. Kronofogden kommer sedan att kontakta ditt barn och sätta igång avhysningsprocessen. 
 

4. ALLMÄNNA TIPS 

När det handlar om en familjemedlem som vill fortsätta att bo hemma är det lätt att gränserna blir suddiga, och det är därför du bör använda dig av samhällets juridiska resurser. Om ditt barn inte sköter sig, börja föra en journal där du skriver exakt datum och vad som har hänt. När du känner att ditt barn måste flytta, ge hen en skriftlig uppsägelse och be om en underskrift.

Om du eller din familj dessutom är utsatta för hot och våld från ditt barn så måste ni ta kontakt med socialtjänsten och polisen. Du behöver skydda dig själv, och ditt barn behöver förstå att hotfulla och aggressiva beteenden har konsekvenser och är inte acceptabla gentemot någon.
 
KOM IHÅG. Det kanske känns onaturligt att hantera ditt förhållande med ditt barn på det här sättet, men ibland finns det inga val. Inga fler vägar att ta. Ingen ork. Det är inget fel med att tänka på dig själv och ditt eget liv. Det betyder inte att du har slutat älska ditt barn.
 

Ta hand om er! 

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej

Vi har precis ovanstående problem. "Barnet" vägrar att skriva på ett hyresavtal. Hur försvårar detta avhysningen av "barnet".

Övriga syskon är mycket oroliga för att "barnet" kommer att skada föräldrarna i händelse av avhysning, i samband med eller när som helst efter avhysningen. Vad rekommenderar ni att vi skall göra för att minimera den risken?

"Barnet" har inte utfört några våldsamma handlingar historiskt men är mentalt en väldigt speciell person med inga sociala kontakter och vi känner att han när som helst kan explodera.

Råd mottages mycket tacksamt.

H

Carina Bång sa...

Hej hej!
Vilken svår situation. Mitt tips är att ni kontaktar jurist och socialtjänsten och be att få tala med dem som jobbar inom familj och individenheten (ni kan ringa anonymt om ni inte vill uppge erat namn) och be om råd. Om det finns risk för att "barnet" blir våldsam så är det bäst att genomföra avhysningen när de andra barnen inte är hemma och när ni kanske har ytterligare vuxen person i närheten. Om en hotfull situation uppstår, tveka inte att ringa polisen.

Varma hälsningar
/Carina

Anonym sa...

Hej Carina

Tack för svaret och tipset att vi även kontaktar en jurist och att pappan kan ringa anonymt till Socialtjänsten för råd.

Tack för din oro för barnen. Men barnen klarar sig nog eftersom det yngsta barnet är 55+ och "barnet" ifråga är över 60 år. Tyvärr bor pappan på landet så det är ensligt och tar minst 40 minuter innan polisen skulle anlända ifall de åkte direkt vilket gör oss oroliga.

"Barnet" ifråga har inte betalt något sedan för omkring två år sedan för att bo hemma hos föräldrarna. Inget skriftligt avtal finns utan det avtalades muntligt, vilket inte kanske är så konstigt eftersom det är pappa/son. Pappan kräver 4500 kr per månad för mat, rum, el, internet, tidning, Tv etc. Tilläggas bör att "barnet" hjälper i princip inte inte till med något.
Nu vill inte "barnet" betala sin skuld, ca 200 000 kr, trots muntlig överenskommelse, vad kan pappan göra åt det då?

"Barnet" har tagit hem omkring 500 ton skrot vilket nu ligger utspritt på pappans mark. "Barnet" har inte tagit bort något trots upprepade uppmaningar att ta bort skrotet. Fråga: Vem tar bort skrotet? Måste det ske via Kronofogdens försorg eller kan pappan sälja det?

Jag inser att du inte är den primära personen att fråga om ovanstående men jag frågar i alla fall. Antagligen för att jag och de andra barnen vill ha någon form av bekräftelse att situationen är helt absurd och att "barnet" måste ut.

Tack

H

Carina Bång sa...

Hej hej!
Ok, jag förstår. Det är vuxna barn! Ni känner att ni behöver bekräftelse på att situationen är absurd. Jag tror inte ni behöver bekräftelse utifrån för det. Det verkar som att ni är fullt klara över den magkänslan själva. Lita på er egen magkänsla!

Precis som du skriver så kan jag inte svara på era frågor. Det låter absolut nödvändigt att ringa jurist och socialtjänst och be om råd.

Hoppas ni hittar en lösning på denna svåra situation.
/Carina