fredag 20 juni 2014

Ältar du ett minne? Varför?

Ibland kan man fastna i att älta. Från morgon till kväll snurrar man runt samma minne, något som har sagt eller gjorts. Det kan vara någon oförrätt, eller något man har dåligt samvete för eller något annat.
Om du fortfarande ältar upp till ett år efter händelsen behöver du fråga dig själv varför du inte kan släppa det.

Ältandet kan fylla en funktion. Kanske märker du att minnet fyller ett tomrum i ditt liv? Din vardag kan vara händelselös och ältandet håller dig upptagen.
Eller låt oss säga att ältandet handlar om en konflikt med någon där du blev både förolämpad och förödmjukad och det här bråket gav dig sämre självkänsla. Frågan blir då,  på vilket sätt har ältandet bidragit till att du under det här året fått bättre självkänsla? Förmodligen har inte ältandet hjälp dig med det.

Ibland kan det också vara så att genom att gräma en gammal besvikelse eller sorg så får vi uppmärksamhet och medlidande från andra människor. Det blir trösterikt i stunden och det kan stärka självkänslan för tillfället. Att känna att man är viktig och speciell. Det kan bli svårt för dig att någonsin få ett avslut med minnet du ältar, om du får bekräftelse av att andra tycker synd om dig tack vare det. I längden så hjälper det inte till bättre självkänsla och att komma vidare i livet med nya erfarenheter och glädjeämnen.

Så har du något minne du ältar och som inte hjälper dig framåt? Vad skulle hända om du lade lika mycket tid på att tillföra dig själv positiva och stärkande erfarenheter? Ibland kan det vara svårt att släppa, då kan det vara till hjälp att samtala med terapeut. Det kan absolut vara värt det!

Vid ett tillfälle i livet när jag ältade mycket så skapade jag en övning för mig själv som jag tyckte var till hjälp för att komma vidare, den finns i detta inlägga på bloggen: http://medberoendeinfo.blogspot.se/2011/07/ar-du-less-pa-att-alta.html

Testa och se om det funkar för dig! :-)

Allt gott!
/Carina

Inga kommentarer: