Ofta får jag mail från personer som oroar sig kring hur en skilsmässa skulle gå till, när man står i den positionen att man kanske inte kan leva tillsammans med missbrukaren längre, utan man måste i första hand fokusera på att skapa en trygg miljö för barnen. Då jag inte kunnat besvara dessa frågor så har nu en kvinna som arbetar med familjer inom socialtjänsten hjälpt mig att sammanställa en lathund.
Hoppas den kan vara till hjälp och klara ut några frågetecken!
Skilsmässa:
• Ansök om skilsmässa hos tingsrätten där du bor.
Ansökan ska undertecknas av båda parterna men även ansökan från en av er räcker för att dra igång processen. Tingsrätten tar ut en avgift för ansökan om skilsmässa.
• Har ni/du hemmavarande barn under 16 år (dina, din makes/makas eller gemensamma barn) eller om en av er inte vill skiljas, får ni alltid betänketid på minst 6 och högst 12 månader.
Mellan 6 och 12 månader från ansökan måste ni meddela tingsrätten om s k fullföljd och bekräfta att ni vill skiljas, annars avskrivs ärendet 12 månader efter att ni har lämnat in den ursprungliga ansökan.
Om ni inte har några barn eller om barnen är över 16 år, beviljas ni i regel skilsmässa direkt efter handläggningstiden.
Om ni har bott isär mer än två år kan ni få skilsmässa direkt, även om ni har barn eller inte är överens om att skiljas. I så fall ska ni bifoga ett särlevnadsintyg undertecknat av två personer som känner er väl.
Barn och skilsmässa:
• Separationen/skilsmässan berör barnen i högsta grad och de behöver din hjälp med att bearbeta situationen.
Barn har egna tankar och känslor och de drar slutsatser utifrån vad de vet och hur de förstår situationen. Förklara för barnen varför ni väljer att gå skilda vägar på ett sätt som de kan hantera. Försök att inte skuldbelägga den andra föräldern. Tillåt barnen älska båda sina föräldrar och förklara att ni fortsätter att älska barnen. Försök att finnas till hands när barnen vill prata om separationen med dig.
Om du känner att ditt barn behöver mer stöd, kan det erbjudas av skolkuratorn, barn- och ungdomspsykiatrin eller av socialtjänsten där du bor. Barn kan själva kontakta t ex BRIS (Barnens Rätt i Samhället) genom att ringa, mejla eller chatta på sajten.
Vissa kommuner eller organisationer ordnar samtalsgrupper för barn med skilda föräldrar. Kontakta din kommun, barnrättsorganisationer som t ex Rädda Barnen eller församlingen för mer information.
Vårdnad, umgänge och oro kring barn:
• Enligt lagen har alla gifta par automatiskt rätt till gemensam vårdnad om barnen.
• Ogifta sambopar har gemensam vårdnad om de har kommit överens om detta och skrivit under ett avtal hos kommunens familjerättsenhet.
Detta görs oftast i samband med barnets födelse, då även faderskapet brukar fastställas. Om samboparet inte har skrivit under ett gemensamt avtal, har modern ensam rätt till vårdnaden.
• Tingsrätten fattar ett beslut om enskild vårdnad utifrån barnets bästa, om någon av föräldrarna begär det.
Detta gäller oavsett om föräldrarna är eniga eller oeniga om vem som ska ha vårdnaden. Tingsrätten kan begära att en vårdnadsutredning ska genomföras av socialtjänsten innan den fattar ett slutligt beslut. I avvaktan på ett sådant beslut kan tingsrätten fatta ett tidsbegränsat beslut, som gäller till det slutliga beslutet fattas.
• Barnet har alltid umgängesrätt till båda föräldrarna.
Om boföräldern motsätter sig det, kan den andra föräldern driva en civilrättslig rättegång om umgängesrätt.
• Familjerätten inom socialtjänsten där ni bor erbjuder frivilliga samarbetssamtal kring vårdnaden om och umgänget med barnen.
• Vissa juristfirmor erbjuder gratis rådgivning bl a i frågor som rör skilsmässa och vårdnad.
Du kan söka information om dessa på internet.
• Du kan få rättsskydd i tvister genom din hemförsäkring.
I vissa fall kan du beviljas ekonomiskt bistånd vid statlig rättshjälp till familjerättsliga ärenden.
• Om du upplever oro för ditt barn, kan du kontakta socialtjänsten där du bor.
Socialtjänsten kan vid behov inleda utredning och erbjuda vissa åtgärder för att underlätta barnets livssituation.
Våld i nära relationer:
• Kontakta socialtjänsten om du misstänker eller vet att du eller barnen är utsatta för våld i nära relationer.
Våld kan beskrivas som handlingar, riktade mot en annan person, som smärtar eller skadar, skrämmer eller kränker, eller får personen att göra eller avstå från att göra någonting mot sin vilja. Det finns olika typer av våld, som fysiskt, psykiskt (t ex isolering, kränkning, emotionell utpressning), sexuellt, materiellt (t ex förstörelse av ägodelar, väckande av rädsla genom att slå i dörrar) eller latent våld (där hot om våld är påtagligt).
• Kontakta sjukvården för medicinskt omhändertagande och dokumentation av skador.
Du kan även erbjudas stöd- och krissamtal samt vägledning till andra hjälpinstanser.
• Gör en polisanmälan om du utsätts för våld i en nära relation.
En anmälan kan vara ett sätt att få slut på en livssituation med inslag av våld och kränkningar. En polisanmälan är också ofta ett krav för att du ska få ersättning från ditt försäkringsbolag och ha rätt till brottsofferersättning. Polisen kan göra en hot- och riskbedömning för att se om det finns behov av att ge dig skydd. Mer information om våld i nära relationer hittar du på polisens hemsida.
På Brottsoffermyndighetens hemsida hittar du information för dig som har blivit utsatt för brott.
Det finns flera kvinno- och tjejjourer samt mansjourer som erbjuder stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och män och i vissa fall även deras eventuella barn.
Ekonomi:
• Försäkra dig om att barnbidraget betalas ut till den som har hand om barnen.
Barnbidrag betalas i regel ut till kvinnan, om inte föräldrarna har ansökt om annat. Ni kan även dela på barnbidraget, om barnen bor växelvis hos båda föräldrarna.
• Om du har barn, kan du ha rätt till bostadsbidrag från Försäkringskassan.
• Om ett barn bara bor hos den ena av föräldrarna ska den andra föräldern betala underhållsbidrag.
Bor barnet lika mycket hos bägge föräldrarna, behöver ingen av föräldrarna betala underhållsbidrag. Ni kan själva komma överens om ett underhållsbidrag och upprätta ett avtal, i annat fall kan underhållsbidraget bestämmas av en domstol. Om den förälder som ska betala underhållsbidrag inte gör det, har barnet rätt till underhållsstöd från Försäkringskassan.
• Kontakta CSN angående ditt barns rätt till s k extra tillägg till studiestöd.
• Kontakta socialtjänsten för att ta reda på om du har möjlighet att beviljas försörjningsstöd.
På många kommuner hemsida kan du själv göra en normberäkning. Så länge ni är gifta, oavsett om ni bor tillsammans eller isär, anses ni i regel ha gemensam ekonomi.
• För att få överblick på din ekonomi kan du göra en budgetkalkyl på t ex Konsumentverkets hemsida.
• Kontakta din kommun för att få kontaktuppgifter till budget- och skuldrådgivaren.
Boende:
• Anmäl dig i bostadskön där du bor och ta reda på vad som krävs för att du ska kunna få en lägenhet och hur lång tid det kan ta.
• Ordna med ett lånelöfte från banken, om du tänker köpa nytt boende.
• Fundera på var du kan tänka dig att bo.
Kan du tänka dig att byta bostadsområde? Byta stad? Bo i andra hand? Flytta in hos någon tillfälligt?
• Ska partnern flytta?
Se till att lägenheten, elabonnemanget osv. skrivs på den som ska bo kvar.
Samtalshjälp enskilt och tillsammans:
• Socialtjänsten där du bor kan erbjuda frivilliga samtal där ni kan diskutera familjesituationen utifrån barnens behov.
• Landstinget erbjuder familjerådgivning, även kallad äktenskapsrådgivning, ofta till fast pris hos olika aktörer.
Kontakta landstinget för vidare information.
• Det finns ett antal privatpraktiserande familjeterapeuter och psykoterapeuter.
Dessa bestämmer om sin egen prissättning. Ofta kan du få terapi till reducerat pris hos de som studerar till terapeut. Kontakta de olika utbildningsinstitutionerna i din närhet för att få information om terapeuter under utbildning. Du kan hitta dem genom olika sökmotorer på internet.
Socialt stöd och nätverk:
• Fundera i ditt eget nätverk vem du kan vända dig till.
Förutom de som du upplever stå dig nära, kan det även vara bra att prata med någon kollega, din chef, grannen eller någon annan som du kanske inte känner så väl. De kan ha sett dig nedstämd och har kanske funderat på hur de ska kunna närma sig dig. Lita på din magkänsla.
• Självhjälpsgrupper och anhöriggrupper anordnas av t ex sjukhus, högskolor, församlingar och föreningar.
Mötena kan ske i en fysisk lokal eller på internet.
• Olika föreningar och organisationer har hjälptelefoner och e-postservice dit man kan ringa eller mejla om sina funderingar kring livssituationer och få stöd och praktiska råd.
• Om du är intresserad av att lära känna nya människor, kan du t ex skaffa dig en ny hobby där man träffar andra, såsom studiecirkel, danskurs, idrottsförening eller kör.
• Vissa kontaktsajter på internet erbjuder, förutom hjälp att hitta en partner, även hjälp med att hitta sällskap till joggingrundan, museibesök osv.
Tror du att fler personer skulle behöva läsa det här inlägget? Sprid det vidare genom att dela med dig på Facebook och Twitter, se länken till vänster!
Bra websidor:
• Polisen, www.polisen.se/komtilloss
• Brottsoffermyndigheten, http://www.brottsoffermyndigheten.se/
• Försäkringskassan, http://www.forsakringskassan.se/
• Konsumentverket, http://www.konsumentverket.se/
• Vårdguiden, http://www.vardguiden.se/
• Barnens Rätt i Samhället, http://www.bris.se/
• Rädda Barnen, http://www.rb.se/
• Kvinnofridslinjen, http://www.kvinnofridslinjen.se/
• Riksorganisationen för kvinnojourer, http://www.roks.se/
• Terrafem – nätverk för kvinnors rätt mot mäns våld, http://www.terrafem.org/
• Sveriges Kvinnojourers Riksförbund, http://www.kvinnojour.com/
• Rikskriscentra för män, http://www.rikskriscentraforman.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar