En vän till mig har vuxit upp med 4 bröder med missbruksproblematik. Hon utvecklade ett tidigt medberoende som syster och en tanke hon har fört med sig för att dubbelkolla att hon inte hamnar i ett medberoende igen har varit: "Vems liv lever du nu?"
Hon dubbelcheckar sig själv, så hon inte gått in och tagit över någon annans liv och problem.
Så jag ställer den frågan till dig:
- Vems liv lever du nu?
- Vems känslor känner du nu?
Balansgången man behöver finna är att man lever sitt eget liv och äger sina egna känslor. Att kunna känna empati för sina medmänniskor utan att det blir på bekostnad av sitt eget liv, hälsa och mående.
1 kommentar:
Jag lever i en relation där jag är medberoende, vi har bara bott tillsammans i 1 månad så detta är ett helt nytt forum för mig.
Medberoende - jag? Jo, så är det.
Jag vet inte hur jag ska tolka allt som sägs och just nu ligger han och sover fylleruset av sig, men planerar tydligen att dricka även i morgon.
Var ska Jag dra gränsen? Hur hårda krav kan Jag som sambo ställa?
Förut drack han som ångestlindring men nu för att det är gött, sen när man ska till hans mamma, sen även en dålig dag som innebär bussar.
Gränserna flyter liksom ut, han ger sig tillstånd att dra på gränserna mer och mer för varje gång.
Jag tycker det är förbannat jobbigt då jag inte alls känner mig säker bland onyktra människor.
Skicka en kommentar