Hela historien om Lasse Persson, socialsekreteraren i Krokom, som tog sitt liv på grund av mobbing av sina chefer är tragisk. Väldigt sorglig. Känner med hans familj och arbetskamrater.
Men jag har också fastnat på en annan uppgift som stod i Aftonbladet. Kommunen hade besparingskrav och cheferna ansåg att Lasse var för "dyr" då han beslutat om kostsam tvångsvård för missbrukare. (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18392646.ab)
Är det så det går till? Att socialsekreterare som kämpar för sina klienter och som tar beslut för att rädda liv blir sedda som "för dyra"? Att de gör sig impopulära hos ledningen när de vill hjälpa människor som är en fara för sitt eget eller annans liv?
Hur står det till med prioriteringarna då? Är det därför det är så svårt att få igenom LVM för personer som missbrukar och tydligt utsätter sitt eget liv för fara? Därför att socialsekreterare som beviljar tvångsvård ses som ett problem?
Jag mår illa när jag tänker på det.
/Carina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar