I vissa fall kanske det räcker att få skriva av sig några gånger i en Facebook grupp. Men att tro att det ska ersätta det stöd man exempelvis får hos en anhörigterapeut, psykolog eller anhöriggrupp är inte så bra. Risken finns att man lämnar ut väldigt privata detaljer om sig själv och sina närstående i en Facebook-grupp där man inte har någon aning om vilka andra är med i gruppen. Man kanske är i kris och chock. Då är det lätt att man kliver över gränser man ångrar sedan. Man litar på att ca 500 andra medlemmar i en grupp ska ha motsvarande tystnadsplikt/sekretess som det exempelvis en Alanon-grupp, anhörigterapeut eller präst. Det kan skada mer än vad det hjälper.
Förr fanns inte lika mycket hjälp för anhöriga, men nu finns faktiskt en hel del. Så mitt tips till anhöriga som inte sökt hjälp ännu, och som kanske håller all smärta inombords eller bara förlitar sig på att skriva sin historia på i olika grupper, sök aktivt hjälp! Ta ansvar för hur du mår och ditt liv! Jag vet att det kan låta provocerande när det är någon annan som orsakar smärtan. Men det är faktiskt möjligt, att må mycket, mycket bättre, oavsett vilka val personen med missbruk gör.
Anhörigterapeut, psykolog, präst eller kommunen – som ofta
erbjuder anhöriggrupper. Eller anhöriggrupper som FMN (Föräldraföreningen mot
narkotika), AHA (Anhöriga hjälper Anhöriga), AMD (Anhöriga mot droger),
TryggaBarnen mfl. Eller självhjälpsgrupper såsom Alanon, AcA, CoDa mfl. Det går
också bra att som anhörig ringa Alkohollinjen anonymt om man vill.
Eller ring mig! Jag erbjuder individuell coaching för
anhöriga, antingen träffas vi eller gör de via telefon ifall du bor på annan
ort. Du kan läsa mer om det här: http://www.carinabang.se/anhorigCoaching.htm
Ta steget! Du är värd det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar