Att vara barn i en familj med alkohol- och drogproblem kan vara minst sagt kaotiskt. Förmodligen börjar man ganska tidigt med att utveckla olika beteenden för att skydda sig själv och även skydda föräldrarna från konsekvenserna av missbruket. Redan som barn kan man utveckla medberoendebeteenden som sedan följer med till vuxen ålder.
Här kommer några tankegångar gällande vad som kan vara bra att tänka på:
- Ofta sker en rollförändring, där barnet som liten redan blir "vuxen" och försöker ta ansvar för familjens välmående, då föräldrarna inte tar det ansvar som krävs.
- Det finns risk att den omsorg barnen behöver inte tillgodoses, att barnen inte får den kärlek, bekräftelse, tid och uppmärksamhet som behövs, då fokus för föräldrarna istället går till personen med alkohol- eller drogproblem.
- Barnet får svårt att tolka vad som är "normalt" och inte. Barnet kan tro att tex våld och aggressivitet är så som alla har det. Barnet har ingen rollmodell att lära sig utav.
- Barnet lär sig att tolka halvsanningar och lögner, vilket kan leda till bristande tilltro till människor. Barnet känner att det som sägs inte stämmer, men får inte veta sanningen.
Här är exempel på vad personer som vuxit upp i missbruksfamilj svarar på frågan vad det velat haft för hjälp/stöd som barn:
• Att få prata med någon och känna att man inte var ensam. Förståelse.
• Att någon frågat hur jag mådde.
• Någon som kunde ha visat mig hur en ”frisk” familj levde.
• Önskat att den förälder som inte missbrukade, eller någon annan släkting, hade sagt ifrån.
• Jag ville bli räddad. Att socialtjänsten skulle ingripa.
• Information om att det inte skulle vara så som vi hade det. Vi syskon trodde alla hade det som vi.
• Hjälp att få lugn och ro, trygghet, tillit till människor, bekräftelse, bli lyssnad på, stärkt min identitet.
• Att någon berättat att det inte var mitt fel att pappa drack och att jag hade fått höra att det inte var okej med våld.
• Någon utomstående som såg och förstod.
Vad vi kan göra för barnen:
* Barnet har inte valt den här situationen och kan inte lämna relationen som en vuxen kan göra. Sätt barnens behov först! Sök hjälp och stöd vid behov!
* Var ärlig, barnen känner ändå på sig att saker och ting inte stämmer.
* Se till att barnet har någon vuxen att prata med, där barnet fritt får uttrycka sina tankar och upplevelser.
* Barnen ska inte behöva ta konsekvenserna av vuxnas handlande. Göra tydligt att det inte är barnets fel att den vuxna tex dricker sig fulla. Att barnet inte heller kan rädda den vuxna. Den vuxna måste rädda sig själv (kanske med hjälp av andra vuxna personer).
* Om du som utomstående vuxen person är orolig för att barns miljö i hemmet: Prata med barnet! Lyssna! Ge bekräftelse och förståelse! Om du befarar att barnet far illa i sin hemmiljö, ta kontakt med socialtjänsten.
Är du uppvuxen i en familj med missbruksproblematik? Skriv gärna inlägg i bloggen om vilken hjälp du önskat att du fått som barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar