PTSD och utmattning - Gästinlägg från Spillran

Även denna vecka har Spillran (moderator på Beroendelinjens diskussionsforum) skrivit ett gästinlägg.

Tack för ditt bidrag Spillran! :-)

PTSD & utmattningstillstånd

Många anhöriga drabbas själv av sjukdom som stress, depression, utmattningstillstånd och PTSD (Post Traumatiskt Stress tillstånd). Det är svårt att bli frisk från dessa om man fortsätter i relationen och även efter att en relation är slut kvarstår symtomen ofta i många år, om man får hjälp, i annat fall riskerar symtomen att stanna livet ut och förorsakar stort lidande, funktionsnedsättningar, sänkt livskvalitet mm. Symtomen kan skilja sig år men innebär ofta en ökad stresskänslighet, en känsla av att inte kunna koppla av, en trötthet som man inte kan vila bort, rädsla för oförutsedda ljud, sömnsvårigheter, nedstämdhet/depression, aggressivitet, ångest, senare symtom är kognitiva funktionsnedsättningar (tankeverksamhet, koncentration och minne mfl.), social isolering- man orkar helt enkelt inte träffa vänner och bekanta, fysiska symtom som muskelvärk, huvudvärk, bröstsmärtor, magsmärtor, hjärtklappning, öronsusningar, yrsel, minnesstörningar, högt blodtryck och blodsocker, hormonstörningar mm.

Har man några av dessa symtom och vet att man lever ett stressigt liv så ska man ta det på stort allvar och söka läkare. Dessvärre är inte alla läkare så kunniga och tar inte alltid dessa symtom på allvar. Då gäller det att man inte lyssnar på allt det man tidigare fått höra som att man överdriver mm. Kräv en ny läkare som lyssnar, be om en remiss till psykolog/terapeut. 

I studier har man sett att drygt 60% av dem som drabbas av utmattningstillstånd/depression har en PTSD i botten. PTSD kan komma av allvarliga och/eller upprepade trauman och det är vanligt att man inte ser det man varit med om som trauman i början och helt inriktar sig på måendet här och nu. Får man ingen förbättring bör man diskutera en möjlig feldiagnostisering och få en mer trauma inriktad terapi, det är svårt att hitta den hjälpen, den mesta trauma terapin är riktad mot dem med krigs och flyktingrelaterade trauman. MEN att leva i ett dagligt krig på hemma plan kan många gånger ge större lidande än om hotet kommer utifrån.

Barnen, hur stöttar man dem? Det är svårt och om man tror att man helt lyckas skydda dem mot den andre förälderns destruktivitet så har man fel. Man kan stötta dem, finnas där för dem, prata om problemet men man kan inte ta bort problemet. Däremot kan man förklara varför föräldern gjorde eller sa på ett visst sätt. Att ge en dos extra trygghet, att vara nära barnen, krama dem, sitta nära i soffan om de blivit så stora att de inte kryper upp i knäet längre. Stärka deras självkänsla med beröm, men inte beröm och uppmuntran in absurdum, då kan de vänja sig vid det och inte ta till sig på samma vis eller få en grandios självbild som kan förstöra för dem på andra håll.

Barn som mår dåligt kan dra sig undan och bli tysta och ”snälla” barn, de kan ta över ett föräldraansvar, vilket man som ensam fungerande vuxen i en relation kan tycka är bra, men det är det inte, barn ska vara barn! Barnen kan också bli utåtagerande, bråkiga, få sämre skolresultat mm. Eller söka sig till en trygghet utanför familjen, en kompis och dennes familj, en gängbildning eller ett stort intresse för en hobby.

Alla dessa sätt är naturliga reaktioner på en jobbig hemmiljö och uppmärksammar man att barnet påverkas bör man söka hjälp, BUP kan vara ett alternativ, en del familjerådgivningar vänder sig till hela familjen, socialtjänsten kan ha grupper för barn till missbrukande föräldrar och föräldrar med psykisk sjukdom. Har man gemensam vårdnad om barnen krävs den andre förälderns godkännande i de allra flesta fallen.

Det är inte lätt att stötta sina barn om man själv inte mår bra och kanske har den egna sjukdomen gjort att man har sämre tålamod, sämre ork mm. Om det går så långt har barnet en ytterst utsatt hemmiljö och bör få stöd och hjälp för att kunna uppleva en god livskvalitet. Vi är inte mer än människor som gör så gott vi kan och att leva i en destruktiv relation är så mycket mer än vad man kan förstå om man inte levt i det själv!

Om du inte tar dig själv på allvar, vem ska då göra det? All styrka!

/Spillran

Vill du läsa mer om denna typ av problem så klicka in på Spillrans blogg!

http://spillran-av-mitt-forna-jag.webnode.se/

C.R.A.F.T för anhöriga till missbrukare helgen 15-16/11, Stockholm

Helgen 15-16/11 kommer kursen C.R.A.F.T (del 1) att hållas i Stockholm. Kursen vänder sig till dig som är anhörig till en person med alkohol-, narkotika eller läkemedelsmissbruk. Om du känner att du har försökt allt för att övertyga och övertala din närstående till förändring men att denne bara upplever sig ”attackerad” och förnekar problemet så erbjuds du på kursen alternativa kommunikationssätt.

 
C.R.A.F.T (Community Reinforcement And Family Treatment) är ett vetenskapligt baserat program för att hjälpa närstående och familjemedlemmar till en ökad livskvalitet samt att stödja och motivera sina närstående med missbruks- och beroendeproblem till nykter-/drogfrihet.
I kursen ser man anhöriga som resurspersoner till personen med missbruksproblematik med stor erfarenhet om personen som kan vara till hjälp för att motivera den närstående till förändring. 

PRIS:800 kr per person (alla priser inkl moms)
Fakturan skickas automatiskt via bekräftelsemailet.

SISTA ANMÄLNINGSDAG: 1/11 2014

Mer info och anmälan görs via denna länk: 

https://dinkurs.se/CRAFT1

Obs! Sista anmälningsdag är 1/11.

Vill du veta mera om C.R.A.F.T? Klicka på länken: https://www.robertjmeyersphd.com/craft.html

 

Destruktiva relationer - Gästinlägg av Spillran

Idag och nästa vecka har fantastiska "Spillran" som är moderator på Beroendelinjen skrivit gästinlägg.

Denna vecka handlar det om destruktiva relationer och nästa vecka handlar det om PTSD och utmattningssymtom.

Destruktiva relationer 

Med destruktiva relationer menar jag de relationer som inte präglas av ömsesidighet, respekt, kärlek, respekt för den andres behov och integritet samt ett ömsesidigt givande och tagande (ibland är den ene stark, ibland den andre). Det kan vara relationer där den ene (eller båda) har missbruksproblem, psykisk sjukdom, personlighetsstörningar (t.ex. drag av psykopati eller narcissism) eller där det förekommer någon typ av misshandel.

Missbruksproblem kan se väldigt olika ut, allt ifrån att personen ständigt är påverkad så det är tydligt att denne är berusad, eller att personen dricker så hen alltid är lite påverkad och omgivningen märker inget. Vi har personerna på parkbänken som också är socialt utslagna och vi har också chefen, företagsledaren, politikern, läraren, läkaren… som kanske dricker på det sätt så ingen misstänker något i första taget. Den anhöriga kanske försöker slå larm eller tala med sin partner men där den anhöriga inte blir hörd, där ingen tror och där ingen lyssnar. Allra minst den som missbrukar. Kanske får den anhöriga höra att det är en överdrift, inte kan xx ha alkoholproblem, hen som är så trevlig. Den anhöriga blir misstrodd.

Många använder sin drog som en slags självmedicinering mot psykisk sjukdom/personlighetsstörning och denna kombination är sällan gynnsam! Risken för misshandel ökar dramatiskt. Misshandel kan se olika ut, fysisk slag, knuffar, nyp, sparkar men den kan också vara passivt fysisk genom att den anhörige förhindras att söka vård, eller att vården bli framskjuten, förhindras av sova, äta mm. Psykisk genom kränkande kommentarer, förnedring, insinueringar, förminskning mm och ofta i kombination med positiva kommentarer och löften som sedan inte hålls. Ekonomisk genom att förövaren tar makten över parets ekonomi och utnyttjar den drabbades tillgångar, lån som tas utan den andres vetskap mm. Materiellt genom att den drabbades saker förstörs, ”försvinner” mm.

Många som står utanför en destruktiv relation ser ofta inte vad som försiggår och när den anhörige ”klagar” är det vanligt att bli bemött med ”LÄMNA HONOM DÅ!” Det är lättare sagt än gjort eftersom destruktiva relationer skapar ett kitt som är så starkt. Den anhörige börjar då tvivla på sig själv och tvivlar på om partnern verkligen dricker så mycket, eller vad hen menar för ibland är hen ju så snäll och ger så mycket beröm. Många drar sig för att lämna eftersom de verkligen vill prova allt innan man ”ger upp”. Självförtroende och självkänsla blir ofta nertryckt i botten, hur ska man klara sig och hur ska partnern klara sig? Hur klarar man ekonomin? Hur ska eventuellt barn reagera och vågar man låta barnen bo hos den förälder som har problem?

Som anhörig kan man få höra att ”du måste släppa taget”, när barnen är hos den andre så måste du koppla bort det! Hur ska man kunna göra det när ens älskade barn kanske far illa?

Det är allt annat än lätt och har partnern psykopatiska drag så är det svårt att vinna över denne, kanske i bästa fall lyckas man överlista om man noga tänker igenom varje steg. Bråk och jobbiga diskussioner löser inget, vissa saker får man helt enkelt bara acceptera och välja att ta striderna om det som är viktigast. Träna på att lägga orden väl så mottagaren ser det som att denne har kommit på det själv. Att vika sig om det blir bråk, släta över, det går inte att vinna ett krig mot en psykopat, sägs det. Man får vara beredd på uppoffringar på ena eller andra planet.

Har man barn ihop får man kanske acceptera att aldrig bli 100% fri, så länge barnen är minderåriga. Psykopaten ger inte upp och släpper inte det som ”tillhör” hen i första taget. Även om det inte är lätt och man kanske inte blir 100% fri så är livet utan en destruktiv person i hushållet VÄLDIGT mycket lättare, trevligare och roligare!

Tack för denna gång! Jag återkommer nästa vecka!

/Spillran

Vill du läsa Spillrans blogg? Klicka in här: http://spillran-av-mitt-forna-jag.webnode.se/

Det är inte ditt fel!

R.J. Meyers och B.L Wolfe skriver i boken Get Your Loved One Sober hur anhöriga lätt kan klandra sig själva för deras närståendes alkoholberoende. De tar upp ett visst antal frågor som man som anhörig bör ställa sig själv:
* Var det du som bad din närstående att dricka så mycket att alkoholen förstörde deras liv?
* Tvingade du din närstående att dricka?
* Har personen druckit på ett problematiskt sätt utan att du varit med?
Var det ditt fel? Svaret på dessa frågor är: självklart inte! (såvida det inte var du som tvingade personen att dricka eller ta droger) Det var inte du som bad om det här och det var inte du som orsakade det!

Du kan bara ta skulden för någonting som du orsakade. Bara för att du har en relation med personen med missbruksproblem så betyder inte det att det var du som orsakade problemet.

Alla reagerar olika på livets stressfaktorer. Vissa går på yoga, joggar eller går i terapi. Andra hittar negativa strategier som att slå sina husdjur, fördöma sin omgivning - och vissa dricker. Det kan vara väldigt varierande. Just din närstående reagerar genom att dricka. Om inte din närstående hade en relation med dig, så skulle denne ha någon annan person eller situation att skylla drickandet på.

Poängen med det hela är att du kan ta vare sig skulden eller äran för personens beteende. Det är dags att sluta klandra dig själv! Du lever med problemet, men du är inte problemets skapare.

GRATIS MOTIVATIONSGUIDE FÖR ATT NÅ MÅL

Vill du ha en extra puff för att öka din motivation och nå mål? Ladda ned gratis Motivationsguide jag har skrivit som ligger på Aftonbladets sida. Personligen använde jag den när jag skulle skriva min bok!  

http://wwwc.aftonbladet.se/halsa/motivationsguidenAB.pdf
Ladda ned och skriv ut!

Lycka till!
/Carina

Ps, sprid till andra om du tror att den kan vara till hjälp för någon vän som vill uppnå mål eller göra förändring! :-)

Gratis webinar ikväll kl. 18! Är du nyfiken på CRAFT för anhöriga?

Vill du veta mera om CRAFT?

Community Reinforcement and Family Training

Information om CRAFT och medberoende!

Gratis webinar i kväll kl. 18-19.

Anmäl dig via länken: http://bit.ly/YtJdIS

Innehåll:
* Vad är "medberoende"?
* Kort intro om CRAFT...
* Tips på kommunikation med missbrukaren

Teknik: Du behöver en dator och hörlurar!

 Välkommen!
/Carina Bång
Författare "Släpp kontrollen - Vinn friheten" för anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser

Involvera anhöriga i läkandeprocessen!

I boken "Treating Addiction" så tar författarna W.R. Miller, A.A. Forcehimes och A. Zweben upp det stora problemet med bristen på hjälp till anhöriga. En kort sammanfattning:

"När det kommer till behandling av alkohol- eller drogproblem så brukar fokus i de flesta fallen ligga på personen med beroendet. Även om det i vissa fall kan förekommer det så kallade "familjekvällar" eller liknande, så är oftast behandlingen riktad mot personen "med problemet".

Visserligen så är behandling där närstående är involverade mycket mer komplex, då behandlaren bland annat måste förstå och arbeta med familjedynamiken, något som många behandlare inte är utbildade inom.

Trots detta så finns det många andledningar till varför det är viktigt att de anhöriga involveras. Främst så visar forskning på att personen med beroendet har en större chans att tillfriskna ifall även dennes anhöriga får hjälp."

När jag föreläser om missbruk och att leva som anhörig till en person med missbruk så är detta något jag betonar om och om igen. Familjemedlemmar och anhöriga har levt med den här personen i många år innan behandlingen, och kommer troligtvis leva i många år till med personen efter behandlingen. Det gör att anhöriga är väldigt viktiga personer för det nyktra och drogfria livet. Anhöriga är resurser med mycket kunskap och erfarenhet om missbruket!

/Carina

Chatta med Carina! Gratis webinar 13/10 kl 18 om medberoende

Har du läst boken "Släpp kontrollen - vinn friheten" för anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser?  
Ställ frågor och lär dig mera om medberoende!

Gratis webinar Mån 13/10 kl. 18-19. Anmäl dig via länken: http://bit.ly/YtJdIS

Innehåll:
* Vad är "medberoende"?
* Kort intro om CRAFT...
* Tips på kommunikation med missbrukaren

Teknik: Du behöver en dator och hörlurar!

 Välkommen!
/Carina Bång
Författare "Släpp kontrollen - Vinn friheten" för anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser

Vill du förbättra kommunikation med missbrukaren?

Vill du förbättra kommunikation samtidigt lära dig sätta gränser för din anhörige med ‪#‎alkohol‬-, ‪#‎narkotika‬ eller ‪#‎läkemedelsmissbruk‬? I november hålls en helgkurs i CRAFT (del 1) för dig som är ‪#‎anhörig‬ (‪#‎medberoende‬) till en person med missbruksproblematik.

Tidigare kursdeltagare uppgav att INNAN kursen bedömde de att deras kommunikation med missbrukaren på en skala mellan 1-10, (där 1 var mycket dålig och 10 mycket bra) i genomsnitt låg på 4,3. EFTER kursen ...höjdes deras bedömning av hur kommunikationen med missbrukaren fungerade till 7,1.

Om du känner att du försökt övertalat och övertygat din närstående till förändring men att aldrig når fram så erbjuds du på kursen alternativa kommunikationssätt. CRAFT (Community Reinforcement Approach and Family Training) är ett vetenskapligt program för anhöriga till personer med ‪#‎missbruk‬.

Tidigare utvärderingar från kursdeltagare:

”Jag och min son har aldrig tidigare kunnat prata om hans missbruk, men idag kan vi diskutera på ett mer naturligt sätt, utan att hamna i bråk”.

"Jag klandrar inte längre mig själv för mitt medberoende, utan har i stället börjat jobba med att förändra mitt tankesätt och mitt agerande. Jag har lärt mig att sätta gränser".

"Förut kunde jag bli panikslagen, och han hamnade automatiskt i försvarsposition. Nu håller jag mig lugn och kan förklara hur jag tänker och känner på ett helt annat sätt, och då möter han mig med samma förstånd".

"Min dotter har nu varit ren i 3 månader, och jag tror att det delvis har att göra med att vi möter varandra och kommunicerar på ett annat sätt än tidigare".

Sista anmälningsdag till kursen är lördagen den 1/11.

Information och anmälan görs via denna länk:https://dinkurs.se/appliance/?event_id=24713

Välkomna!

/Carina

Hur ska man förhålla sig till missbruket? 5 tips för anhöriga!

I boken Sober for good av Anne Fletcher har hon intervjuat och samlat in information från alla ledande experter inom beroendeproblematik, samt de som har haft ett alkohol- eller drogberoende men nu är nyktra.

Överlag betonar personer som har återhämtat sig vikten av att lägga ansvaret för beroendet på den beroende själv, och inte på den anhörige. De belyser att vi alla är olika och att det därför inte bara finns en väg att gå. Detta leder till att det behövs många olika - och ibland komplexa - strategier. Det som fungerar för en person med beroende som har en fungerande vardag och som är medveten om sitt problem fungerar förmodligen inte på någon som har det svårt att ta sig igenom vardagen och som ständigt förnekar sin beroendeproblematik.

Här kommer 6 tips som fokuserar på hur anhöriga kan förhålla sig till sin närstående.

1. Lägg tillbaka ansvaret där det hör hemma

Täck inte upp för dem. Låt dem själva ansvara över sina handlingar. Herb. N säger: "Acceptera ditt ansvar, om något, för att möjliggöra missbruket. Överlåt sedan 100% av ansvaret tillbaka till den missbrukande. Han/hon får det då omöjligt att använda dig som en ursäkt." 

("Möjliggöra" innebär att skydda den missbrukande från de negativa konsekvenserna av ett alkoholberoende. Du kan läsa mer om möjliggörande här.)

 
2. "Försäkra dem om att du älskar dem - att du kommer vara där för dem, men inte göra allt åt dem" 

Kärleken från familjen kan vara avgörande för alkoholistens tillfrisknade. Det betyder dock inte att missbruket accepteras. Ett sätt att uttrycka kärlek och uppmuntran är att positivt bemöta nyktert beteende. Hitta vägar att umgås när personen är nykter/drogfri. Uttryck din glädje när personen är nykter exempelvis genom att säga "Det är så trevligt att umgås med dig när du är nykter!"


3. Undvik att gnälla, kritisera, predika eller klaga

Att gnälla, bedja, slänga alkohol och att besviket påminna den missbrukande om kvällen innan brukar inte vara till hjälp. Kanske har du försökt det och kanske har du själv insett att det inte lett till någon förändring. 

En numera nykter person berättar: "Ju mer press jag kände på att minska, eller sluta med alkohol, desto mer förnekade jag att jag hade ett problem. Mitt råd är, pressa inte". 

Genom att jobba med familjer med missbruksproblem har Robert J. Meyers, grundaren till CRAFT, funnit att det är långt mer effektivt att identifiera särskilda beteendeproblem som påverkas av alkoholen och tydliggöra hur du som anhörig mår av detta. 

Den nyktra alkoholisten Clare J. säger: "Låt han eller hon förstå när en specifik alkoholrelaterad olycka hänt - men var objektiv och neutral, gnäll inte." 

Till exempel kan du säga, "Igår när du körde hem från festen var jag riktigt orolig att du kanske skulle bli stoppad av polisen eller vara med om en trafikolycka." Istället för att fortsätta klaga på missbruket/drickandet, uttryck och gör personen uppmärksam på hur du mår i situationer när hans/hennes missbruk är inblandat.


4. Adressera alkoholproblemet direkt

Om och om igen nämner nyktra alkoholister detta: "Låt dem veta att du är medveten om deras problem, jag trodde jag lurade alla och de upplyste mig aldrig om motsatsen."  

Var öppen för att prata om problemet - det gör den älskade obekväm, men det måste göras. Förklara att du tror de har ett problem och vilket av personens beteende som ger dig dem tankarna. Be dem söka hjälp! Att ignorera problemet gör det inte bättre.  

"När jag ringde min syster två nätter i rad och berättade exakt samma sak för henne önskade jag att hon hade konfronterat mig. Hon visste att jag var full, men nämnde det inte. Flera andra spenderade massa tid med att prata med mig i telefon när jag var full, men konfronterade mig aldrig. Jag tror att om någon hade gjort det så hade jag insett mitt problem tidigare. Till exempel vägrat prata med mig i telefon tills jag var nykter."


5. Sök hjälp!  

Gå med i en supportgrupp, läs böcker, gå i terapi, prata med vänner och arbeta för att du själv blir stark och ditt eget välbefinnande. Det gör det lättare att hantera negativa situationer. Många nyktra alkoholister betonar vikten av att deras anhöriga behöver söka hjälp för sitt eget välmående.

 

Ta hand om er!

Tycker du att denna blogg är till hjälp och tror att någon annan skulle må bra av att läsa den? Tipsa dem genom exempelvis Facebook eller Twitter!

Kurs Samtalsledare "Arbetsmanual för anhöriga till personer med missbruk" 8-9/12 2014

8-9/12 2014 hålls en ny samtalsledarkurs!
Kursen ger möjlighet att använda "Arbetsmanualen för anhöriga till missbrukare" i professionella kontakter, individuella samtal och anhöriggrupper. Kursen riktar sig främst till yrkesverksamma och personer aktiva i ideella organisationer som möter anhöriga till personer med missbruk.

Innhehåll:
* Introduktion och specifika delar från samtalsmetoderna "Motivational Interviewing" och Coaching.
* Information om att vara anhörig och begreppet "medberoende".
* Genomgång av syfte och bakomliggande tankar gällande frågeställningar i manualen.
* Riktlinjer för att använda manualen i grupp.
* Praktiska övningar utifrån manualen.
Syftet är att kvalitetssäkra sättet manualen används samt ge deltagarna kunskap om tankarna bakom frågeställningarn i manualen samt en förståelse för hur man lämpligen ska förhålla sig och kommunicera kring de olika frågorna. 

Klicka vidare för mer info och anmälan! https://dinkurs.se/appliance/?event_id=21161

Väl mött!
/Carina