"En känsla som vi hade både jag och min man, är känslan av overklighet. Det är fortfarande overkligt för mig att jag har en son som har valt att göra såhär mot sig själv. Om någon hade sagt det här till mig när han var 12 år då hade jag inte kunnat tro att det var sant".
"Ensamhet har jag känt mycket. Mamma och pappa ville inte prata om min brors missbruk. Min bror fick så mycket uppmärksamhet och jag visste varför, för han hade det så tufft. Jag hade väldigt dubbla känslor gentemot mina föräldrar. Det var väldigt ensamt”
"Det faktum att jag har ett barn som drogar är overkligt. Det är så surrealistiskt och overkligt så det inte är sant. Nu har jag förstått det, men känslan av overklighet slår mig ibland fortfarande. Det tog också längre tid för min man att förstå allvaret. Han förnekade problemet länge. Då kände jag mig väldigt ensam”"Jag kunde känna sådan ilska att han gjorde så där mot sig själv, mot sin familj. En ilska över hur det kunde bli såhär. Mitt vanliga sunda förnuft var helt satt ur spel. Jag fick skuldkänslor gentemot honom för sådant jag inte skulle ha skuldkänslor för. Då fick jag skuldkänslor inför för mig själv, för jag visste längst inne i mig själv, att det här är helt fel.”"Man är så svag, så maktlös. Man är så känslig och orkar ingenting. Jag kunde lägga mig och gråta hysteriskt och ta en tablett. Ibland tänkte jag att jag lika gärna kunde dö"."Jag får skuldkänslor om jag ger beröm eller säger något positivt om min ena tonårsdotter, som inte fastnat i drogträsket. Då kan jag känna skuldkänslor för att min andra dotter, som håller på med droger, ska bli ledsen för att det går så bra för den andra dottern. Därför undviker jag ibland att ge beröm och positiv feedback till min dotter som inte använder droger. Och då får jag skuldkänslor för det också".”Som förälder har man så många förväntningar gällande sitt barn. Man ser framför sig uppväxten, hoppas att han ska få en bra utbildning, ett bra arbete, första kärleken, äktenskapet och kommande barnbarnen. Allt detta kastas omkull. I stället blir man tacksam för att man fick en dag till med sitt barn.""Jag kan känna att jag inte har någon ork. Att jag inte orkar göra någonting helt enkelt. Känner mig helt hjälplös. Ingenting är roligt längre, man får inget riktigt liv när man är nedstämd. Jag drar mig undan folk och det tar otroligt mycket energi, jag blir så väldigt trött."
"Jag skulle så gärna vilja prata med honom så som vi gjorde förr. Jag skulle vilja få tillbaka den relationen med honom. När han använder droger är han inte kontaktbar, han lyssnar inte när jag talar med honom. Jag kan längta efter att få min son tillbaka."
"Det var naturligtvis en stor sorg och gav mycket oro att hon börjat använda droger. Tankarna snurrade runt, vad har jag gjort för fel? Jag vände ut och in på mig själv för att hitta felet. Maktlösheten, stressen, sömnlösa nätter, ja, alla som varit med om det vet hur det är".
Är du också anhörig påverkad av en nära
persons alkohol- eller drogberoende?
Känner du igen dig i någon av dessa citat?
Då
kan du också vara hjälpt av boken Du är viktig! Till dig som är anhörig till
en person med alkohol- eller narkotikaproblem.
Klicka här för förbeställning
Ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar