Är du pappa till en son eller
dotter med beroendeproblem känner du alldeles säkert samma sorg,
förtvivlan och maktlöshet som mamman till ditt barn gör. Kanske visar ni
det bara på olika sätt. I många kulturer, inklusive vår västerländska, kan det kanske kännas lite skamligt att som man visar att man drabbas av stora känslomässiga berg-och-dalbanor. Genusforskning har visat att detta ofta hänger samman med gamla traditioner, där det är mannen som ska vara ”den starke” i familjen. Att ha ett barn, en partner eller annan anhörig som drabbats av beroendeproblematik innebär även ofta en stigmatisering, och att vara anhörig kopplas inte sällan samman med både skam och skuld.
Kanske är detta anledningen till att endast 13 % av deltagarna som gått mina CRAFT-kurser är män. Är du redan en av dem vet du att det inte är något konstigt att ta hjälp utifrån. Båda föräldrarna är viktiga för ungdomen med beroendeproblematik. Båda föräldrarna, oavsett kön, känner samma längtan och önskan att deras barn ska bli från droger och må få må bra. Pappor har samma behov av att få hjälp – både för sin egen skull och för ungdomen. Hur man ska hantera situationen när någon man bryr sig om har börjat med en skadlig konsumtion av alkohol och droger är inget som någon av oss får lära oss i skolan. Gemensamma strategier, hos föräldrar och övrig familj, ökar också möjligheten att lyckas hjälpa ungdomen med att ta emot hjälp och därmed blir nykter eller drogfri.
Pappor söker inte hjälp för att hjälp för att de inte ”bryr sig”. De bryr sig precis lika mycket som mammorna. Idag vet även de flesta av oss att uppfattningen att mannen som söker hjälp skulle vara ”svag” är felaktig. Vilket kön man än tillhör ska det inte behöva kännas svårt att söka kunskap och stöd. Alla i familjen har nytta av mer kunskap om beroendeproblematik.
Det här vet vi inom CRAFT. Därför vill vi uppmuntra dig som är pappa att våga prata om den drogproblematik som du och din familj drabbats av. Det vinner både du och din familj på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar