Snart
är den på väg! Min nästa bok Du
är viktig! - Till dig som är anhörig till en person med alkohol-
eller narkotikaproblem
finns i bokhandeln i slutet av november!
Utdrag
ur Du är viktig!:
Malin
suckar djupt och blåser ut luften hårt genom munnen: ”Allt
jag försökt göra tidigare - inget har fungerat. Tjat, övertalning,
försökt rädda, givit pengar, vara tyst och låtsas som ingenting,
ringa runt till myndighetspersoner och många fler. Det finns inte
ett samtal jag inte har ringt. Inget har hjälpt. Inget.”
Det
finns många olika beteenden som inte främjar förändring. Ett av
dem är att inte säga något alls. Att tysta ned problemen, låtsas
som ingenting eller försöka förminska dem. Den anhörige går i
stället och lider i det tysta och hoppas att den närstående med
problem ”ska växa upp” eller på egen hand förstå att denne
skadar sig själv och andra. Men andra människor är inte
tankeläsare. Signalen blir snarare att det inte är något problem
alls eftersom att ingen märker eller säger något. Det kan tolkas
som att ingen bryr sig.
Ett
annat exempel på icke-fungerande kommunikation är när man
uttrycker sig sarkastiskt, elakt, nedsättande, skambeläggande,
kanske skriker och hotar. Det kan också hända att man blir våldsam
mot personen som är påverkad. Av förståeliga skäl kan man som
anhörig känna sig bitter och förbannad efter en lång kamp med
många besvikelser. Men om man vill se en positiv förändring, då
bidrar inte ovanstående strategier. I stället kan man räkna med
att mötas av försvar, förnekelse och motattacker från sin
närstående som man oroar sig för. Förr trodde man på
konfrontativa metoder och på att dessa skulle bryta ned försvaret
och förnekelsen hos den beroendesjuke. Tack och lov har man insett
att det inte är vägen framåt och att det snarare leder i helt
motsatt riktning.
Om
man vill att någon ska lyssna på det man vill förmedla, så måste
man få mottagaren att förstå att man vill denne väl. Att man har
goda avsikter. Att det är kärlek och omtanke som är grunden till
det man säger.
En
viktig grund för all kommunikation - är att lyssna. Det här kan
verka självklart, men hur enkelt det nu än kan låta, så kan det
ibland vara en riktigt utmanande konst. Som anhörig kan man i vissa
fall vara mer intresserad av att få ge råd, att erbjuda lösningar
på problemen, att undervisa den man håller kär om vad som är rätt
och fel eller vara mer inriktad på att få den andre att förstå
det man själv vill säga. Detta gör att det kan vara svårt att
höra vad den andra säger. En första övning för att förbättra
kommunikationen med den du bryr dig om, är att inte säga så mycket
alls. Lyssna istället, nicka, bit dig i tungan när du är på väg
att ge råd eller förmaningar. Försök i stället att förstå vad
din närstående verkligen menar med det denne säger. Vad upplever
personen, hur känner och mår den här personen när den säger så?
Vad är det personen vill ha sagt? Ett sätt att dubbelkolla att du
verkligen lyssnat och förstått, är att repetera en liten del av
det personen sagt.
Jag ser verkligen fram emot publiceringen av "Du är viktig!". Jag hoppas att den kan bli ett stöd för många anhöriga!
/Carina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar