Tänkvärt av okänd författare...

"Hej Droger, beroende heter jag!

Jag vänder upp och ner på dom flesta hem, river sönder alla familjeband, tar barnen ifrån er, och det är bara början. Jag kostar mycket mer än diamanter, mer än guld, och sorgen som följer mig är ett skådespel. Om du behöver mig, kom ihåg att det är lätt att hitta mig, jag är överallt, runt om kring dig, jag finns i skolorna, och i alla föreningar, arbetsplatser mm...

Jag bor hos dom rika och dom fattiga med. Jag bor längre ner i gatan hos dig, och är kanske din granne! Min makt är övernaturlig. Prova, så ska du få se. Och OM du provar mig kommer du förmodligen aldrig att släppa mig. Prova mig EN gång, och jag kanske släpper dig, men provar du mig flera gånger, så är din själ förmodligen min. När jag styr dig, stjäl du och ljuger, du gör vad som helst bara du blir "hög". Kriminella saker kommer du också att göra, bara för att känna min närvaro, kommer att vara värt det när jag finns i dina armar. Du kommer att ljuga för din mor, stjäla ifrån dina anhöriga, med mera.

Sofias berättelse om att växa upp med medberoende förälder

Hej!

Sofia heter jag, är 20 år och från en liten stad i södra Sverige. Carina frågade mig om jag hade lust att beskriva med ord i denna blogg hur det kan vara att växa upp med en medberoende förälder. Fokuset hamnar ofta på missbrukaren och den personens agerande som förälder. Det är ju missbrukaren som äger problemet. Men det påverkar även den andra föräldern och den personens förmåga som förälder. Så därför tänker jag försöka berätta hur jag upplevt det att växa upp med en pappa som är medberoende till min mamma som har ett alkohol- och tablett beroende.

Som jag ser det så fick vi lite uppmärksamhet och att någon engagerade sig. Vi fick sällan eller aldrig hjälp med läxor. Vi hade ingen förälder som kom till föräldramöten, ingen som stöttade när något hänt i skolan eller märkte om eller när man kom hem.

Det gjorde att vi barn slutade att be om hjälp. Vi slutade att säga till om vi var hungriga eller inte hade några rena kläder. Vi slutade att göra de läxor vi inte förstod själva. I bästa fall hjälpte vi varandra om vi kunde men att be om hjälp var något man generellt slutade göra med tiden.